Skydda Amazonas och klimatet – sätt prislapp på regnskogen


2009-02-13

För att skydda världens mäktigaste regnskogsområde, Amazonas, från fortsatt skövling måste det sättas ett pris på regnskogen och den mängd koldioxid som träden binder. Det menar WWF i en ny rapport som visar att genom att bevara Amazonas skogar kan man förhindra koldioxid-utsläpp till ett årligt värde av 460 miljarder kronor! 

I rapporten – Keeping the Amazon forests standing: a matter of values – har man undersökt hur naturen ska kunna få ett ekonomiskt marknadsvärde som kan sättas i relation till och konkurrera med de varor och tjänster som miljöskadliga aktiviteter tar ur skogen.

– I de diskussioner som förs om hur klimatförändringarna ska bekämpas finns ett lovande initiativ för att skydda världens regnskogar och att samtidigt reducera koldioxidutsläppen genom införandet av en så kallad REDD-mekanism (Reduced Emissions from Deforestation and forest Degradation). Grundtanken är att industriländerna ska betala för att skydda skogar och minska koldioxidutsläpp i de tropiska länderna, säger Allan Carlson, tropikexpert på Världsnaturfonden WWF.

Syftet med studien, som genomfördes av forskare vid Copernicus-institutet på universitetet i Utrecht på uppdrag av WWF, var att försöka uppskatta det ekonomiska värdet av de olika ekosystemtjänster som regnskogen i Amazonas producerar, exempelvis skogens förmåga att binda kol. Andra ekosystemtjänster som värderats är bland andra pollenspridning, honungs-produktion och skogens fantastiska förmåga att skydda marken mot erosion.
 
Värdet för erosionsskydd har beräknats till 2000 kronor per hektar skog och år. Regnskogslevande insekters naturliga spridning av pollen från kaffeodlingar har enligt forskarnas beräkningsmodeller fått en prislapp på cirka 400 kronor per hektar och år. Honung, frukter och svampar från regnskogen betingar ett värde på 400-900 kronor medan priset på ekoturism beräknas till 25-60 kronor.

På andra sidan myntet har vi exempelvis storskalig boskapsuppfödning och anläggandet av jättelika sojabönsodlingar på tidigare regnskogsmark. Dessa verksamheter, som frigör enorma mängder kol när regnskogen i Amazonas skövlas, värderas till uppemot 1200 resp. 5000 kronor per hektar och år.

– Dagens stora utmaning är ett globalt sug efter vissa jordbruksprodukter som produceras i industriell skala och kräver enorma arealer jordbruksmark. Den rådande ekonomiska trenden domineras tyvärr av miljöskadliga aktiviteter, säger Allan Carlson.

Rapporten visar att idag uppväger inte det beräknade värdet av de ekosystemtjänster som regnskogen i Amazonas producerar det reella värdet av det som industrijordbruket genererar. Men då ska man samtidigt komma ihåg att skövlingen och uppodlingen av Amazonas frigör enorma mängder koldioxid varje år, vilket är en viktig aspekt när mänskligheten nu måste ta med klimateffekter i kalkylen. Det är trots allt så att en intakt regnskog är en kolsänka till skillnad mot när den skövlats.

– Finansieringsmekanismerna bakom REDD-initiativet inbegriper stora finansiella flöden att investera i skogskydd och ett uthålligt skogsbruk i tropikerna. Detta initiativ skulle också kunna gynna en fattig landsbygdsbefolkning i Amazonas, avslutar Allan Carlson.
 
 

För frågor, kontakta:

Allan Carlsson, tropikexpert, WWF
Tfn: 08-624 74 34, 070-220 38 11
 
John Swensson, pressassistent, WWF
Tfn: 0733-93 06 87 
 
 
Senast uppdaterad 2009-10-19
 
 
Bild för nedladdning
Amazonas regnskog, Loretoregionen, Peru. © Brent Stirton / Getty Images / WWF-UK
Fakta: Ekosystemtjänster
Ekosystemtjänster är namnet på de gratistjänster som naturen förser oss människor med. Några exempel är att växterna ser till att vi får syre att andas, att insekter pollinerar våra grödor, att fåglar äter upp skadedjur, att våtmarker renar vatten från föroreningar, att klimatet hålls stabilt och att vattnets kretslopp fungerar. Till skillnad från varor som timmer och fisk har många ekosystemtjänster inget direkt marknadsvärde. Ofta inser vi inte deras värde förrän de går förlorade och samhället drabbas av oväntade kostnader för att ersätta dem. I delar av södra Kina har t ex nästan alla bin försvunnit. Det har tvingat människor att själva klättra runt i träden för att pollinera med hjälp av långa penslar. Annars blir det ingen frukt. Det krävs ungefär 10 personer för att klara samma jobb som en enda koloni med bin.