Sälg – livets viktigaste frukost

 

Sälg vid å foto Ola Jennersten

 I takt med det moderna jord- och skogsbrukets framväxt har antalet gamla sälgar minskat i Sverige. Minskningen drabbar tusentals arter som är gäster hos sälgen: insekter, fåglar och större däggdjur. Sälgen har stora biologiska och ekonomiska värden och behöver ett ökat skydd.

  
– Inget annat svenskt trädslag ger mat åt så många fjärilsarter och många andra insektsarter. Varje sälg är en biologisk skattkammare som myllrar av liv under hela sin levnad. I sälgens blommor finns också livets viktigaste frukost för vilda bin och humlor som yrvaket börjar surra redan då vintern fortfarande har sitt grepp om landskapet. Då blommar inget annat än sälgen och de närbesläktade videarterna, säger Torbjörn Ebenhard, föreståndare på Centrum för biologisk mångfald (CBM).

 

WWF vill lyfta fram det stora ekonomiska värdet som ofta glöms bort

Sälgen förser humledrottningarna med mat så att de kan föda upp sin avkomma på våren. Det bidrar till att vi kan skörda många frukter och grödor senare på året. Sälgen är en resurs att vårda nu och i framtiden.
 
En stor andel av våra sälgar påträffas idag i skogsbryn som vetter mot jordbruksmark. När man gallrar i dessa zoner är det nästan en regel att sälgarna fälls, medan andra trädslag sparas. 

Om det är någonstans sälgen borde sparas, så är det just i skogsbrynen. Där har sälgens pollen och nektar stor betydelse för de insekter som påverkar skörden hos den omgivande åkermarken och för den i många fall utarmade kulturskogen innanför skogsbrynet. 

Foto Ola Jennersten

 

  

Sälgen – en nyckelart

Tidigt på våren vaknar humledrottningen och är vrålhungrig. Hon flyger runt och letar efter något att äta, men våren har inte kommit igång och blommorna har inte vaknat ännu. Så ser hon ett blommande träd - vilken tur, en sälg! Hon klarar livhanken genom att förse sig av sälgens nektar och pollen.

Sälgar är oerhört viktiga för att vi ska få frukt och bär på hösten! Många av de insekter som vi känner som pollinatörer:  bin, humlor och fjärilar har sälgpollen och nektar som första mål mat när de vaknar ur vinterdvalan. Flera av dem är helt anpassade till sälgen och dör om de inte hittar en blommande sälg på våren. Därmed är sälgen också viktig för oss, eftersom vi är beroende av pollinatörer för att få bra skördar. Det här är en så kallad ekosystemtjänst sälgen bjuder oss på – något biodlarna har vetat länge.

Sälgen trivs bäst i ängsmarker, hagar och skogsbryn i soliga lägen. Den
minskar i Sverige i takt med att landskapet blir allt mer specialiserat för
jord- eller skogsbruk. Det är ett problem för den biologiska mångfalden, för det är inte bara pollinatörerna som uppskattar sälgen. Den kan faktiskt kallas en nyckelart – en art som många andra arter är beroende av. Många insekter lägger sina ägg i sälgved och larverna blir sedan mat åt fåglar,exempelvis hackspettar. Många vedsvampar och lavar lever bara på sälgar, dofttickan till exempel som luktar anis. Den stora gröna lunglaven föredrar också sälg som bostad. Även flyttfåglarna som kommer hit efter en ansträngande flygning på hundratals mil tackar sin lyckliga stjärna när de hittar en sälg att dricka nektar från.

Ställ dig under en sälg en solig vårdag och njut av surret från alla insekter som tar sig ett skrovmål - och gör vad du kan för
att gynna sälgarna!  

Senast uppdaterad 2016-09-19

Mer om sälg



Sälg – livets viktigaste frukost finns att köpa i bokhandel och via internetbokhandlare som AdLibris och Bokus. Boken har 96 sidor och är nummer 33 i CBM:s skriftserie. ISBN-nummer

978-91-89232-43-3

 

Humlor och blommor

 

Sälgen en biologisk skattgömma. Artikel i CBMs

Biodiverse

 

Skörda mer frukt och bär
Sätt upp bibatterier