Foto: Germund Sellgren

Övergödning och algblomning

Övergödningen är ett av de största problemen i Östersjön idag och hela havet visar tecken på storskalig övergödning. Finska viken och Rigabukten är allvarligt drabbade. Övergödning betyder näringsökning – i första hand en ökning av ämnen som fosfor och kväve.

 

Algblommning i Östersjön. Foto: WWF Polen

 

Algblommning i Östersjön. Foto: WWF PolenRunt Östersjön lever och verkar 90 miljoner människor. mycket av det som händer på land påverkar också havet på ett eller annat sätt. Hela 80 procent av de föroreningar som rinner ut i Östersjön kommer från vattendrag i de nio angränsande länderna.


Tillförseln är nästan en miljon ton kväve och cirka 30 000 ton fosfor per år. Det motsvarar mer än en fördubbling de senaste 100 åren. Mängderna varierar från år till år bland annat beroende på nederbörd, men har ända sedan 1950-talet varit alldeles för höga.

 

En dödlig kedjereaktion

Algblommning i Östersjön. Foto: Päivi Rosqvist, WWF Finland.Näringen hamnar i Östersjön från flera olika källor. Jordbruket står för det största bidraget men också bilismen, orenade avlopp och industrin är medskyldiga. Ökad tillförsel av kväve och fosfor leder till att havets känsliga ekosystem förändras. Många växt-och djurarter kan inte anpassa sig till de snabba förändringarna och drabbas hårt eller går under. Ett fåtal anpassningsbara arter tar då överhand och får extra skjuts av de näringsämnen som tillförs. Resultatet är att den biologiska produktionen skenar. Ett exempel på detta är den onaturligt kraftiga algblomningen.


När den ökade mängden organismer sedan dör faller de ned på bottnen och bryts ner. Denna process förbrukar i sin tur syre, problemen förvärras ytterligare, och havsbottnen dör. Sammanlagt är ett område dubbelt så stort som hela Danmarks yta helt eller delvis drabbat.

 

EUs jordbrukspolitik

Det finns ungefär 34 miljoner hektar jordbruksmark inom Östersjöns avrinningsområde. Hälften av den ytan finns i Polen. Sverige och Litauen delar på andraplatsen. Jordbruket är den främsta orsaken till övergödningen.


Att skylla på den enskilda jordbrukaren är dock för enkelt. Många gårdar kan naturligtvis göra mer för att minska näringsläckagen, men de flesta jordbrukare arbetar inom ramarna för ett gammalmodigt och omodernt bidragssystem: EUs gemensamma jordbrukspolitik.

 

Jordbruket får mest

Grunderna för den nuvarande jordbrukspolitiken skapades 1957 i en tid och en värld som såg helt annorlunda ut än idag. Sedan de baltiska staterna och Polen blev medlemmar i EU har en snabb intensifiering skett. Stödet till jordbruket, inom ramen för EUs gemensamma jordbrukspolitik, är med sina cirka 40 procent EUs största budgetpost. Idag går största delen av denna till produktionsstöd, något som inte är hållbart och som leder till en mängd problem. Om denna föråldrade politik får fortsätta – utan tillräckligt starka miljökrav – finns det stor risk för att läckaget ökar igen. 
 

WWFs förslag på lösningar

WWF kräver att EUs jordbrukspolitik förändras så att bidragsmedel kopplas till höga krav på miljöåtgärder. Jordbrukssubventionerna ska gå till miljöstöd och hållbar regional utveckling.

 

WWF vill att:

  • Sverige fortsätter göra nationella, kraftfulla insatser för att minska näringsbelastningen samtidigt som man verkar för åtgärder såväl regionalt som inom EU.
  • såväl Landsbygdsdepartementet som Jordbruksverket blir aktiva pådrivande krafter i arbetet för Östersjöns miljö. 
  • det sker en kraftfull satsning på restaurering av våtmarker, sjöar och vattendrag i odlingslandskapet med syfte att minska övergödningen. 

 

Senast uppdaterad 2017-10-26

Lyssna på Under ytan

Annelie Pompe. Foto: Hanli Prinsloo

 

I poddserien Under ytan möter du bland annat äventyraren Annelie Pompe, som dykt över hela världen men fortsätter att hålla de svenska haven närmast hjärtat.

Lyssna här.

Var med och rädda haven!

 

Vi är problemet, men vi är också lösningen. De senaste 70 åren har vi människor utsatt haven och dess invånare för enorma påfrestningar.
Vi har förorenat och fyllt haven med skräp. Vi har fiskat för mycket av vissa fiskar, och rubbar urgamla marina ekosystem. Vi har redan förlorat nästan en tredjedel av världens korallrev, och om inget görs kan de vara borta 2050.

 

WWF jobbar globalt med att sätta press på politiker och andra beslutsfattare. Nu har de fått upp ögonen för konsekvenserna avvi människors handlingar och börjat agera – lagar har skärpts och bättre skydd och skötsel av haven har blivit en angelägen fråga. Men det behöver hända mycket mer. Och det är bråttom.
 
Vill du också bli en del av lösningen?

Läs mer om vårt arbete och vad du kan göra för haven:  Rädda Haven.

 

 

Jordbrukslandskapet

Naturbete, Gräsö, Uppland Foto: Ola Jennersten WWF


Jordbrukslandskapet har genomgått mycket stora förändringar under de senaste 60 åren. Från småskaliga lantbruk med djur och växtodling har jordbruket omvandlats till allt större och mer specialiserade gårdar.

 

WWF arbetar för den biologiska mångfalden och bibehållna ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet. Men också för en levande landsbygd och för att det ska finnas förutsättningar för lantbrukare att fortsätta bedriva jordbruk.

 

Läs mer om jordbrukslandskapet och WWFs arbete