Foto: Germund Sellgren

Övergödning och algblomning

Övergödningen är en av de största utmaningarna för Östersjön idag.  Algblomning, syrebrist och bottendöd är några av de problem som övergödningen bidrar till.

 

Algblommning i Östersjön. Foto: WWF Polen

 

Hela Östersjön har idag problem med övergödning, och Egentliga Östersjön, Finska viken och Rigabukten är allvarligt drabbade. Övergödning uppstår när ett överskott av växtnäringsämnena kväve och fosfor kommer ut i havet.

Det är de 90 miljoner människor som bor inom avrinningsområdet som påverkar Östersjön med växtnäringsämnen - som slutligen hamnar i havet. Utsläppen kommer från jordbruk, reningsverk, enskilda avlopp, trafik och industrier. Utsläppen från land har minskat på senare år, men måste sjunka ytterligare för att stoppa algblomningar, syrebrist och bottendöd.
 

En dödlig kedjereaktion

Växtnäringen som rinner ut i Östersjön bidrar med nästan en miljon ton kväve och cirka 30 000 ton fosfor per år. Det är mer än dubbelt så mycket utsläpp som för 100 år sedan. Mängderna varierar från år till år, då det är beroende av nederbörden. Trots att växtnäringsläckaget har minskat, och är nu nere på samma nivå som den var på 1950-talet, är de fortfarande alldeles för höga för vad vårt vackra hav klarar av.
 
Jordbruket står idag för den största delen av växtnäringstillförseln från land, men också bilismen, utsläpp från reningsverk och enskilda avlopp samt industrin är medskyldiga. Resultatet av den ökade tillförseln av kväve och fosfor blir att havets känsliga ekosystem förändras. Många växt-och djurarter kan inte anpassa sig till de snabba förändringarna och drabbas hårt eller går under. Ett fåtal anpassningsbara arter tar då över och får extra skjuts av de näringsämnen som tillförs. Resultatet är att den biologiska produktionen skenar. Ett exempel på detta är den onaturligt kraftiga algblomningen.
 

Vad är algblomning?

Växtplankton i närbild. Foto: Pixabay

Algblomning är en fullt naturlig process, och havets ekosystem är beroende av att det finns algblomning. Däremot kan blomningarna få en giftig och förorenande effekt i områden som påverkats av övergödningen. Då bildas en snabb och kraftigt utbredd ökning av mängden växtplankton i ett och samma område.  Du kan se det på sommaren som en gröngul soppa eller en blågrön trådig massa nära vattenytan.

 

Algblommning i Östersjön. Foto: Päivi Rosqvist, WWF Finland.

När den ökade mängden organismer sedan dör faller de ned på bottnen och bryts ner. Denna process förbrukar i sin tur syre, men när allt syre använts drivs nedbrytningen vidare av bakterier som istället använder sig av nitrat och sulfat. Det tar död på havets botten, och allt liv som behöver syret för att överleva måste flytta eller gå under. Sammanlagt är ett område nästan dubbelt så stort som hela Danmark helt eller delvis drabbat.

 

Hur kan vi minska algblomningen?

Det finns flera saker som vi själva kan göra för att hjälpa Östersjön, bland annat att ha ordentliga system för enskilda avlopp, att tömma toan på båten i hamn och att äta mindre men bättre kött (använd dig gärna av WWFs Köttguide). För att få en långsiktig och hållbar förändring krävs även hårdare tag på politisk nivå.  

WWF vill att:

  • Sverige fortsätter göra nationella, kraftfulla insatser för att minska övergödningen, samtidigt som man verkar för åtgärder både regionalt och inom EU.
  • Näringsdepartementet och Jordbruksverket blir aktiva pådrivande krafter i arbetet för Östersjöns miljö och att Landsbygdsprogrammet tillförs 500 miljoner kronor extra för att bekämpa övergödningen.   
  • Det sker en kraftfull satsning på restaurering av våtmarker, sjöar och vattendrag i odlingslandskapet med syfte att minska näringsläckaget från jordbruket.

 

Det behövs starkare miljökrav på jordbrukspolitiken

Det finns ungefär 34 miljoner hektar jordbruksmark inom Östersjöns avrinningsområde. Jordbruket är idag den främsta landbaserade orsaken till näringsläckage som leder till övergödning.


Att skylla på den enskilda jordbrukaren är dock orättvist. Många gårdar kan naturligtvis göra mer för att minska näringsläckagen, men de flesta jordbrukare arbetar inom ramarna för ett gammalmodigt och omodernt bidragssystem, EUs gemensamma jordbrukspolitik.

 

Grunderna för den nuvarande jordbrukspolitiken skapades 1957 i en tid och en värld som såg helt annorlunda ut än idag. Sedan de baltiska staterna och Polen blev medlemmar i EU har en snabb intensifiering skett. Stödet till jordbruket, inom ramen för EUs gemensamma jordbrukspolitik, är med sina cirka 40 procent en av EUs största budgetposter. Idag går största delen av denna till produktionsstöd, något som inte är hållbart och som skapar en mängd problem. Om denna föråldrade politik får fortsätta – utan tillräckligt starka miljökrav – finns det stor risk att det fördröjer den nödvändiga förändringen mot en mer hållbar jordbruksproduktion.

 

Läs mer om hur du kan hjälpa till att rädda haven

 

Senast uppdaterad 2018-06-05

Lyssna på Under ytan

Annelie Pompe. Foto: Hanli Prinsloo

 

I poddserien Under ytan möter du bland annat äventyraren Annelie Pompe, som dykt över hela världen men fortsätter att hålla de svenska haven närmast hjärtat.
Gå till vår havspoddsida för att lyssna

Var med och rädda haven!

 

Vi är problemet, men vi är också lösningen. De senaste 70 åren har vi människor utsatt haven och dess invånare för enorma påfrestningar.
Vi har förorenat och fyllt haven med skräp. Vi har fiskat för mycket av vissa fiskar, och rubbar urgamla marina ekosystem. Vi har redan förlorat nästan en tredjedel av världens korallrev, och om inget görs kan de vara borta 2050.

 

WWF jobbar globalt med att sätta press på politiker och andra beslutsfattare. Nu har de fått upp ögonen för konsekvenserna av människors handlingar och börjat agera – lagar har skärpts och bättre skydd och skötsel av haven har blivit en angelägen fråga. Men det behöver hända mycket mer. Och det är bråttom.
 
Vill du också bli en del av lösningen?

Läs mer om vårt arbete och vad du kan göra för haven: Rädda Haven

 

Jordbrukslandskapet

Foto: Germund Sellgren / WWF-Sweden


Det svenska jordbruket är kopplat till övergödning av vattendrag, och bidrar då med näring som ökar på algblomningen.

 

WWF arbetar för ett hållbark jordbruk och för en levande Östersjö.

 

Läs mer om jordbrukslandskapet och WWFs arbete

Årets Östersjöbonde



WWF välkomnar enskilda jordbrukare, familjejordbruk eller jordbruksorganisationer, ekologiska eller konventionella, som gjort åtgärder för att minska näringsläckaget från sin jordbruksmark.

 

Målet är att öka medvetenheten om goda initiativ för ett hållbart lantbruk runt Östersjön, och att god miljöpraxis inom jordbrukssektorn ska spridas. 
Mer om Årets Östersjöbonde