Gå till huvudinnehållet

Debattartiklar|02 jun, 2025

EU behöver stå fast vid att fasa ut fossila bränslen

Tyvärr bromsas omställningen av vägtransporterna av exempelvis låga fossilbränslepriser och att en övergång till eldrift är svår att räkna hem affärsmässigt, skriver WWF och nio storföretag i SvD.

Att EU håller kursen i klimatpolitiken är nödvändigt för att trygga jobb och välfärd för miljontals européer. Svenska politiker måste tydligt stå upp för den linjen, skriver storföretag och WWF.

Läs debattartikeln i SvD 280528 här.

För många svenska företag är hållbarhet idag en central del av affären. Stora investeringar i ny teknik och lösningar för att minska klimatutsläppen har befäst den inriktningen. Dessa företags konkurrenskraft stärks av att klimatomställningen genomförs och accelererar i linje med Sveriges och EU:s klimatmål. På så sätt växer efterfrågan på hållbara produkter och tjänster.

I nuläget ser Sverige ut att missa EU:s klimatkrav till 2030. Vi står inför valet att betala för böter och dyrt utsläppsutrymme eller att investera här hemma för att accelerera omställningen, klara EU-kraven och samtidigt öka konkurrenskraften.

I Bryssel och i andra europeiska huvudstäder hörs nu röster som vill att EU slår av på takten i klimatarbetet. Det talas om en klimatpolitisk paus eller till och med om att backa bandet och riva upp fattade beslut. Vi undertecknare menar att det är fel väg att gå – det europeiska näringslivet behöver förutsägbarhet och en snabb omställning bort från fossila bränslen för att vara konkurrenskraftigt även i framtiden. Att EU håller kursen och fasar ut fossila bränslen är nödvändigt för att trygga jobb och välfärd för miljontals européer. Svenska politiker måste tydligt stå upp för den linjen.

Klimatomställningen är en stor möjlighet för Sverige och våra företag, som ofta ligger i framkant. Svenska tillverkare är världsledande när det gäller vägtransporter inom elektrifiering av tunga fordon, flera transportföretag strävar mot att begränsa den egna klimatpåverkan i linje med Parisavtalet och stora transportköpare arbetar för att nå klimatmål som förutsätter elektrifierade transporter i närtid.

En påskyndad elektrifiering av vår fordonsflotta skulle bidra till bättre luftkvalitet i våra städer och förebygga hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och sjukdomar relaterade till andningsvägarna. Ett minskat beroende av importerade fossila bränslen skulle även minska samhällets sårbarhet och vara positivt ur beredskapssynpunkt, vilket är viktigt i dagens osäkra omvärld.

Tyvärr bromsas omställningen av vägtransporterna av flera faktorer, exempelvis innebär låga fossilbränslepriser att en övergång till eldrift är svår att räkna hem affärsmässigt för transportföretagen och deras kunder. Elektrifieringen av tunga vägtransporter i Sverige går därför för långsamt i förhållande till svenska och europeiska klimatmål samt framtidsinriktade företags hållbarhetsambitioner. Även om flera av företagen som skriver under är globala är den svenska hemmamarknaden mycket betydelsefull, inte minst som ett skyltfönster mot omvärlden för hållbara transportlösningar.

Detta kan och bör svenska politiker och inte minst regeringen göra för att skynda på elektrifieringen av tunga vägtransporter:

  1. Gör eldrift konkurrenskraftigt. Till följd av sänkt skatt på fossila bränslen och lägre reduktionsplikt har konkurrenskraften försämrats för elfordon jämfört med konventionella fordon, vilket bromsat omställningen. För att få fart på elektrifieringen är det A och O att konkurrensförutsättningarna utjämnas. Börja med att sänka elskatten på laddel för tunga elektriska lastbilar till EU:s miniminivå.
  2. Inför en koldioxiddifferentierad vägskatt för tunga fordon i Sverige, enligt EU-krav. Vägskatten bör vara geografiskt differentierad, omfatta en stor del av vägnätet och tydligt premiera elfordon för att påskynda elektrifieringen samt minska utsläpp, buller och luftföroreningar. En vägskatt skulle också jämna ut konkurrensförutsättningarna mellan svenska och utländska åkerier. Lärdomar kan hämtas från Tyskland och Danmark som nyligen infört liknande system.
  3. Ställ krav vid offentlig upphandling att en successivt ökande andel nollutsläppsfordon ska användas för godstransporter på väg. Det offentliga ska föregå med gott exempel. Kommuner och myndigheter kan hjälpa till att säkerställa en marknad för transport­företag som tidigt elektrifierat sin fordonsflotta. Trafikverkets nya el-bonus är ett steg i rätt riktning. Många kommuner som vill ställa klimatkrav behöver kompetensstöd och lämplig statlig myndighet bör få i uppdrag att bistå kommunerna med detta.
  4. Möjliggör miljözoner som enbart innebär begränsningar för lastbilar, vilket inte är möjligt med dagens lagstiftning. Miljözoner där enbart eldrivna lastbilar får framföras har, enligt en färsk studie från IVL, stor potential att påskynda elektrifieringen av tunga transporter, utan att begränsa framkomligheten för personbilar. 
  5. Förbättra förutsättningarna för investeringar i laddinfrastruktur för tunga fordon genom att åtgärda kapacitetsbrist i lokala och regionala elnät, vilket ofta är en flaskhals för elektrifieringen. Tillgång till fossilfritt producerad el i ett väl utbyggt nät av laddstationer är en förutsättning för att gå över till eldrift. Kapacitetsbrist är även ett hinder för effektiv depå- och destinationsladdning. Verka för långsiktiga spelregler för investeringar i elnät och laddinfrastruktur genom att stå upp för beslutade koldioxidkrav och klimatmål.
  6. Höj och förläng klimatpremien för inköp av tunga elfordon och inkludera även utrustning för laddning. Dagens tak på 25 procent av inköpspriset bör slopas. Inköpspriset för tunga elfordon är generellt 2–3 gånger högre än för standardfordon. Transportföretagen har nu svårt att klara dessa högre investeringskostnader, så en relevant inköpsstimulans behövs. 

Det krävs en snabb omställning bort från fossila bränslen. De åtgärder vi föreslår minskar klimatutsläppen och risken för böter till EU ökar energisäkerheten. Det skapar också förutsättningar för framtidsfokuserade företag i Sverige att växa.

Gustaf Lind
generalsekreterare WWF
Robert Andersson
affärsenhetschef E-mobilitet, Skellefteå Kraft
Åsa Domeij
hållbarhetschef Axfood
Marcus Hartmann
hållbarhetschef Nordeuropa H&M
Emelie Hansson
hållbarhetschef Martin & Servera
Amanda Jackson
hållbarhetschef Postnord
Annika Ramsköld
hållbarhetschef Vattenfall
Stefan Strand
vd Volvo Lastvagnar Sverige
Johan Uhlin
vd Scania Sverige
Ylva Öhrnell
hållbarhetschef DHL

Dela gärna:

Annat aktuellt

    Vår planet behöver dig

    Tillsammans är vi världens chans!

    Bli månadsgivare

    Genom din månadsgåva kan vi genomföra viktiga naturvårdsprojekt som främjar den biologiska mångfalden och arbeta för klimatet. Så att vi kan fortsätta njuta av vår fantastiska natur även i framtiden.

    Stöd oss

    Besök vår Gåvoshop

    I WWFs gåvoshop hittar du perfekta presenter som inte bara glädjer dina nära och kära, utan också bidrar till en levande planet. Stöd vårt arbete för djuren, naturen och klimatet. Tillsammans ger vi naturen en chans! Besök vår gåvoshop

    Ge en gåva

    Bli WWF-vän

    Som WWF Vän bidrar du som stödjande medlem till naturvårdsarbetet, där pengarna kommer till stor nytta.

    Bli WWF-vän

    Senast ändrad 02/06/25

    Stäng sök

    Har du frågor?

    Besök Frågor och svar om du har några frågor.

    För press

    Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

    Telefon pressjour: 08-54657500
    E-mail: press@wwf.se