Senast i slutet av juli ska Naturvårdsverket, på uppdrag av regeringen, rapportera ett nytt referensvärde från 300 till 170 vargar till EU-kommissionen. En sådan drastisk sänkning kan äventyra vargen i Sverige utan att lösa tamdjursägarnas problem, menar WWF. Vi måste i stället jobba med förebyggande åtgärder.
Publicerad i Dala-Demokraten 250519
Det har varit många tuffa besked för vargen på kort tid. Naturvårdsverket konstaterade i mars, som svar på regeringens uppdrag, att en sådan stor sänkning av antalet vargar är möjlig, men innebär stora risker för vargens överlevnad. Naturvårdsverket menar också att det i så fall krävs en mer aktiv förvaltning, som blir betydligt dyrare. EU har dessutom i dagarna beslutat om att ge vargen sänkt skyddsstatus från strikt skyddad till skyddad.
Ett lägre referensvärde kan leda till att Sverige bryter mot EU:s art- och habitatdirektiv, vilket kan resultera i ett överträdelseärende från EU-kommissionen. Det kan i sin tur leda till att licensjakten pausas helt under rättsprocessen – vilket skapar en oförutsägbar situation där vargstammen snabbt kan växa utan möjlighet till reglering. En sådan rättsprocess brukar ofta dra ut på tiden och kan ta flera år.
Samtidigt kan vi konstatera att vargstammen halverats på ett par år i Dalarna, enligt länsstyrelsens inventering för 2023/2024. Det finns nu preliminärt 35 vargar, jämfört med 73 jämfört med året innan. Det finns en mängd orsaker till att vargar dör i det vilda. Men när det sker en halvering på så kort tid är troligen illegal jakt starkt bidragande.
Vi på WWF menar att det går att göra mer för att underlätta samexistensen med våra rovdjur. Vi tror på att förebygga skador på boskap, i stället för att minska antalet vargar.
Rovdjur spelar en viktig roll i våra ekosystem och för vår biologiska mångfald. Många vill också få en chans att se djuren i sin naturliga miljö.
En mindre vargpopulation kräver mer förvaltning, exempelvis övervakning, märkning eller flytt av vargar. I dag finns cirka 350 vargar i Sverige och de är mycket inavlade och populationen grundades av enbart ett fåtal vargar eftersom Sverige är geografiskt isolerat. Därför kan vargar från finsk-ryska populationer med bättre genetisk uppsättning behöva flyttas för att skapa bättre förutsättningar för en livskraftig vargstam/population. Allt detta leder till högre kostnader.
Samtidigt ökar sannolikheten för att genetiskt viktiga vargar skyddas från jakt även när de orsakar skador, vilket kan minska acceptansen för rovdjuren hos tamdjursägare och ökad risk för illegal jakt.
Självklart behöver vi begränsa och förebygga rovdjursskador på tamdjur. En effektiv åtgärd är att bygga rovdjursavvisande stängsel. Sedan 2022 har WWF gett bidrag till att bygga sådana stängsel. Det är också viktigt att ha koll på vargstammens storlek. Utöver Länsstyrelsens eget inventeringsarbete är samarbetet med jägare, intresseorganisationer och allmänhet av stor vikt för att inventeringsarbetet ska bli så heltäckande som möjligt. WWF stödjer projekt i Dalarna som leds av Länsstyrelsen och Jägareförbundet lokalt som ska ge bättre inventeringsunderlag.
WWF stöttar även tekniska projekt som drönare och kameror med AI-teknik för att förebygga angrepp på tamboskap, utveckling av skyddsvästar för hundar, dialogprojekt samt rovdjursforskning
Beslut om vargen, som ändrat referensvärde och beslutet om sänkt skyddstatus i EU, ska ske på vetenskapliga grunder och på ett rättssäkert sätt. Det ska inte ske genom politiska principbeslut. Låt oss se till att människor och rovdjur kan leva tillsammans i Dalarna och resten av landet!
Gustaf Lind, generalsekreterare WWF
