Vi tror fullt och fast på en produktion med starka mervärden som kommuniceras på ett trovärdigt sätt till konsument. Det skriver WWF i en replik till Svensk Fågel.
Publicerad i Dagligvarunytt 21 december 2021
Att allt fler väljer kycklingkött gör att det finns ett ökat behov av att granska produkten och produktionen. WWF har i den senaste uppdateringen av guiden synliggjort utmaningarna med svenskt kycklingkött och diskussionen har blivit omfattande.
Världsnaturfonden WWF svarar här på den debattartikel som Svensk Fågel skrev den 10 december i Dagligvarunytt. Vi förstår att Sveriges producenter av kyckling är stolta över hållbarhetsåtgärder som görs i det vardagliga arbetet. Våtmarker, kantremsor, solceller och biobränslen, alla dessa är bra saker och viktiga pusselbitar i arbetet med ökad hållbarhet i livsmedelssektorn. Men faktum är att det inte finns en aktuell livscykelanalys som visar på klimatprestanda i den svenska produktionen. Det finns inte heller aktuella oberoende uppgifter som visar att problemen med bensmärta är borta genom det arbete som görs av producenterna med skötsel och utfodring. Kycklingbranschen har för länge gått under radarn och vi menar att detta måste diskuteras mer. I vår guide tar vi upp fem olika hållbarhetsparametrar som är viktiga när det gäller animalieproduktion: biologisk mångfald, klimat, kemiska bekämpningsmedel, djurvälfärd och antibiotika. Det är kriterierna om klimat och djurvälfärd som vi skärpt.
Livsmedelsverket har ett utmärkt balanserat svar på sin hemsida om kycklingkött. Deras svar visar på behovet av att se till flera miljöaspekter än bara klimat, att äta mindre men bättre kött, att svensk kycklingproduktion visserligen har mervärden jämfört med importen (vilket även vi lyfter fram i Köttguiden) men att man gärna kan äta mer vego samt mer kött från betande djur. Och bilden av att svensk kycklingproduktion är ledande naggas i kanten, exempelvis i en EU-rapport från 2017 där det faktiskt visar sig att beläggningsgraden i flera andra europeiska länder är mindre eller i närheten av den svenska.
Vi tycker att det är dags att prata om vilken sorts livsmedelskonsumtion vi vill ha, och tror fullt och fast på en produktion med starka mervärden som kommuniceras på ett trovärdigt sätt till konsument. På så sätt kan vi tillsammans komma bort från alltför ensidigt fokus på billig mat och bonden kan få mer ersättning för hållbarhetsåtgärder på gårdsnivå. Men allt börjar med öppenhet och tydlighet.
Gustaf Lind, generalsekreterare WWF
Anna Richert, senior matexpert WWF
