Vindkraft

Vindkraft omvandlar vindens rörelseenergi till elektricitet genom vindturbiner. Eftersom vinden är en naturlig och kontinuerlig resurs används vindkraft som en del av energiförsörjningen i många länder. Vindkraftverk placeras ofta där vindförhållandena är stabila, exempelvis i öppna landskap, vid kuster eller till havs.

Hur fungerar vindkraft?

Ett vindkraftverk består av rotorblad, en generator och ett torn. När vinden får rotorbladen att snurra omvandlas rörelseenergin till mekanisk energi, som via en axel överförs till en generator. Generatorn omvandlar den mekaniska energin till elektricitet, som sedan distribueras via elnätet till hushåll, företag och industrier.

För att maximera elproduktionen justeras rotorbladens vinkel efter vindstyrkan. Vid svaga vindar vinklas bladen för att fånga upp mer energi, medan de vid starka vindar kan vridas för att minska belastningen och skydda utrustningen. Om vinden blir för kraftig kan vindkraftverket automatiskt stängas av.

Placeringen av vindkraftverk är avgörande för effektiviteten. På land byggs de ofta i öppna landskap utan hinder som dämpar vinden, medan offshore-vindkraftverk placeras i havsmiljöer där vindarna generellt är starkare och mer stabila. Moderna vindkraftverk kan också anpassas till olika elbehov genom att kopplas till energilagringssystem eller andra kraftkällor i elnätet.

Med hjälp av vindturbiner omvandlas vindens rörelse till elektricitet och vindkraften är idag ett snabbt växande energislag i övergången från fossil till förnybar energi. Vindkraftverken kan placeras både på land och till havs och anläggningar upptar ofta stora arealer, vilket kräver noggrann planering och utformning för att minimera påverkan på landskapet och djurlivet. När vinden inte blåser kan andra förnybara energislag, olika tekniker för energilagring och anpassad efterfrågan säkerställa en god tillgång på energi.

Utbyggnad av vindkraft kan påverka den biologiska mångfalden i form av förlust och fragmentering av habitat, populationspåverkan på främst fåglar och fladdermöss, hydrologisk påverkan, ökad fysisk infrastruktur i den marina miljön, ökad fartygstrafik, buller från byggnation och underhåll, barriäreffekter, kollisioner med turbiner samt störningar på arter under byggande och underhåll. De sammanlagda (s.k. kumulativa) effekterna av utveckling av vindkraftsetableringar tillsammans med gruvnäring och skogsbruk samt klimatförändringar innebär risker sett till flera aspekter. Bristande kartläggning av dessa effekter kan innebära ett hot mot urbefolkningar, såsom den samiska rennäringen.

Det krävs styrning och anpassning av projekt för att minimera negativa effekterna av land- och havsbaserad vindkraft på biologisk mångfald. Sett till effekterna av föroreningar och klimatförändringar är den påverkan på fåglar som är förknippad med vind och sol totalt sett mindre betydande än annan dominerande energiteknik, inklusive fossila bränslen, bioenergi och kärnkraft. Inte desto mindre behöver vindkraftsetablering beakta och minimera dessa negativa effekter. Strategiska miljöbedömningar med noggrann lokalisering av vindkraftsprojekt och tillhörande infrastruktur på avstånd från känsliga områden, t.ex. migrationsvägar, kan minimera negativa effekter på sårbara arter. Det behövs betydligt mer forskning och data som utreder och följer upp potentiell påverkan på redan hårt pressade ekosystem.

Vindkraft i Sverige

Vindkraften i Sverige har haft en stark utveckling under de senaste decennierna och är idag en viktig del av landets energiförsörjning. Tack vare gynnsamma vindförhållanden och tekniska framsteg har vindkraften blivit en betydande energikälla som kompletterar andra former av elproduktion. Sverige har stora områden med goda vindresurser, både på land och till havs, vilket har möjliggjort en utbyggnad av vindkraft i olika delar av landet.

Utvecklingen av vindkraft i Sverige

Vindkraftens expansion i Sverige har drivits av en kombination av teknikutveckling, ekonomiska incitament och politiska beslut. Elcertifikatsystemet, som infördes för att stödja förnybar energi, har bidragit till att öka investeringarna i vindkraft. Under de senaste åren har större och mer effektiva vindkraftverk utvecklats, vilket har lett till att elproduktionen per verk har ökat. Det har även blivit allt vanligare med vindkraftsparker där flera turbiner placeras tillsammans för att maximera elproduktionen och optimera anslutningen till elnätet.

Landbaserad och havsbaserad vindkraft

I Sverige finns både landbaserad och havsbaserad vindkraft. Den landbaserade vindkraften är den mest utbyggda, eftersom den oftast har lägre investeringskostnader och enklare tillståndsprocesser jämfört med havsbaserade projekt. Samtidigt pågår en ökad satsning på havsbaserad vindkraft, särskilt i södra Sverige, där efterfrågan på el är hög och vindförhållandena till havs är mer stabila än på land.

WWFs ståndpunt för vindkraften

En snabb ökning av förnybar energi – främst från sol och vind – är nödvändig för att snabbt fasa ut fossila bränslen och kommer att vara bättre för människor, djur och natur. Vindkraft har stor potential att bidra till att snabbt minska utsläppen. Den tekniska utvecklingen går snabbt och det finns ambitiösa mål inom EU för att snabba på utbyggnaden för att nå klimatmål och öka energisäkerheten. WWF inser behovet av mer effektiva tillståndsprocesser för förnybara energislag såsom vindkraft för att snabbt fasa ut fossila bränslen. Detta måste uppnås genom bättre planering och mer resurser hos tillståndsmyndigheterna, inte genom att avskaffa viktiga regler om naturskydd.

WWF stödjer utbyggnad av vindkraft för att fasa ut fossila bränslen. WWF är positiva till utbyggnad av vindkraft på land och till havs, samtidigt måste påverkan på djur och natur bevakas. Vindkraften behöver placeras på rätt ställen och åtgärder krävs för att minimera negativ miljöpåverkan, samtidigt som naturmiljöer återskapas.

Skyddade områden måste helt undantas från exploatering. För att uppnå målet om 30 procents naturskydd till 2030 behöver placeringen undvika områden som egentligen borde skyddas. Projekten behöver ta full hänsyn till naturvärden – under planering, utformning och byggnation samt drift och nedmontering. Hänsyn behöver tas till de sammanlagda effekterna av all infrastruktur och olika aktiviteter (vindkraft, fiske, båtar, turism). För dessa så kallade ”kumulativa effekter” behövs mer forskning och bra verktyg för bevakning och uppföljning.

Kommuner, närboende och bygd bör få ta ekonomisk del av utbyggnaden av vindkraft. Dagens fastighetsskatt på vindkraft bör tillfalla kommunen och närboende i stället för staten. WWF vill se en lagstiftning om hur lokal utveckling gynnas genom s.k. bygdepeng och till vinstdelning med närboende (exempelvis lägre elpriser för basbehovet av el och/eller förmånliga villkor för delägarskap i vindkraftverk). Vindkraftsföretagen skulle således bidra ekonomiskt till berörd kommun, bygd och närboende i stället för till statskassa. Samtidigt behöver vindkraftens (och andra resursers) möjligheter att bidra till elnätet främjas och utnyttjas på ett bättre sätt för att förbättra lönsamheten och stärka omställningen.

Vindkraft - Foto Michel Gunther WWF-Canon

Fördelar med vindkraft

Vindkraft är en förnybar energikälla som bygger på vindens rörelseenergi och kan användas kontinuerligt utan att förbrukas.
Den producerar elektricitet utan direkta utsläpp av växthusgaser, vilket gör den till ett miljövänligt alternativ.
Eftersom vindkraftverk kan placeras på jordbruksmark eller i skogslandskap utan att störa markens primära användning, är markutnyttjandet effektivt.
När vindkraftverk väl är på plats kräver de relativt lite underhåll, vilket resulterar i låga driftskostnader.
Genom att generera el inom landet minskar beroendet av importerad energi och bidrar till ökad energisäkerhet.
Den tekniska utvecklingen gör att moderna vindkraftverk blir allt effektivare och tystare, vilket förbättrar både prestanda och acceptans.
Utbyggnaden av vindkraft skapar arbetstillfällen inom utveckling, tillverkning, installation och underhåll, vilket gynnar både lokala och nationella ekonomier.

Gårdsten vindkraft - Foto Martin von Brömssen

Nackdelar med vindkraft

Vindkraftverk producerar endast el när vinden blåser, vilket gör elproduktionen oregelbunden och beroende av väderförhållanden.
De kan upplevas som visuellt störande i landskapsbilden, särskilt i områden med obebyggd natur.
Rotorbladens rörelse kan generera ljud och infraljud, vilket kan uppfattas som störande för närboende.
Fåglar och fladdermöss riskerar att kollidera med rotorbladen, vilket kan påverka djurlivet negativt.
Eftersom vindkraftens elproduktion varierar krävs kompletterande lösningar, såsom energilagring eller andra kraftkällor, för att säkerställa en stabil elförsörjning.
Att bygga vindkraftverk innebär höga initiala investeringskostnader för både själva anläggningen och anslutningen till elnätet.
Tillståndsprocessen kan vara lång och komplex, eftersom miljökonsekvenser och påverkan på lokalsamhällen måste utredas noggrant innan byggnation kan påbörjas.

KÄMPA MED OSS
MOT NATURKRISEN

Runt hela planeten dör djur och växter i en extrem fart. På mindre än 50 år har populationerna av vilda ryggradsdjur minskat med 73 procent i genomsnitt*. Ofattbara 1 miljon arter är hotade**. Det enda vi inte får göra, är inget. BLI PLANETFADDER!

* Visar undersökningar av 34836 populationer hos 5 495 arter av vilda ryggradsdjur, mellan åren 1970 och 2020. Källa: Living Planet Report 2024.

Välj månadsbelopp

300 kr

200 kr

100 kr

Valfritt

Få WWF Magasin och Planetrapporter
Bidra till en levande planet
Ingen uppsägningstid eller bindningstid

Bli Planetfadder nu

Välj månadsbelopp

300 kr

200 kr

100 kr

Valfritt

Få WWF Magasin och Planetrapporter
Bidra till en levande planet
Ingen uppsägningstid eller bindningstid

Bli Planetfadder nu

Frågor och svar om vindkraft

Hur fungerar vindkraft?

Vindkraft fungerar genom att omvandla vindens rörelseenergi till elektricitet med hjälp av vindturbiner. När vinden blåser får rotorbladen på turbinen att snurra, vilket i sin tur driver en generator som producerar el. Den genererade elektriciteten skickas vidare till elnätet och kan användas av hushåll, företag och industrier. För att optimera elproduktionen justeras rotorbladens vinkel efter vindstyrkan, och vid mycket starka vindar kan turbinen stoppas för att undvika skador.

Hur mycket energi ger vindkraft?

Energiproduktionen från vindkraft varierar beroende på flera faktorer, såsom vindstyrka, turbinens storlek och placering. Ett modernt landbaserat vindkraftverk kan producera mellan 3 och 6 megawatt (MW), medan havsbaserade turbiner kan generera över 10 MW per enhet.

Ett vindkraftverk på 4 MW kan producera ungefär 12 000 megawattimmar (MWh) per år vid goda vindförhållanden, vilket motsvarar årsförbrukningen för cirka 2 400 hushåll med en genomsnittlig elförbrukning på 5 000 kWh per år. Den totala energiproduktionen från vindkraft i Sverige har ökat de senaste åren och står idag för en betydande del av elförsörjningen.

Hur stor del av Sveriges energi kommer från vindkraft?

Under 2023 producerade vindkraften cirka 34 terawattimmar (TWh) el i Sverige, vilket motsvarar ungefär 20,9 procent av Sveriges totala elproduktion på 163,2 TWh. Denna andel har ökat avsevärt jämfört med tidigare år, och prognoser indikerar att vindkraftens bidrag till Sveriges elproduktion kommer att fortsätta växa under de kommande åren.

Hur har vindkraften utvecklats?

Vindkraft har genomgått en snabb utveckling med större, effektivare och mer hållbara turbiner. Tidigare småskaliga verk har ersatts av moderna turbiner som kan generera över 10 MW el, särskilt inom havsbaserad vindkraft. Teknikförbättringar har ökat verkningsgraden, minskat ljudnivån och förbättrat energilagring. Samtidigt har kostnaderna sjunkit, vilket har gjort vindkraft till en alltmer konkurrenskraftig energikälla globalt.

Hur påverkar vindkraft miljön?

Vindkraft producerar el utan direkta utsläpp av växthusgaser och kräver ingen bränsleutvinning, vilket minskar klimatpåverkan. Däremot kan vindkraft påverka djurliv genom kollisioner med fåglar och fladdermöss, förändra landskapsbilden och orsaka ljudstörningar för närboende. Tillverkning och avfallshantering av turbiner kräver resurser, men många delar kan återvinnas.

Vad är vindkraft?

Vindkraft är en energikälla som använder vindens rörelse för att producera elektricitet. Genom att utnyttja luftströmmar driver vindturbiner en generator som omvandlar rörelseenergin till el. Eftersom vinden är en naturligt förekommande resurs anses vindkraft vara en förnybar energikälla som kan bidra till energiförsörjningen utan att ge upphov till direkta utsläpp av växthusgaser.