Gå till huvudinnehållet
Helsingborg Smart mat

Helsingborg

En fjärdedel lägre klimatpåverkan från skolmaten på två år

Det är mycket snack och lite verkstad i klimatfrågan tycker många. Men Helsingborg är staden där prat är silver och handling är guld. I sann Helsingborgsanda har man på bara två år lyckats sänka klimatutsläppen från maten med 25 % och minska matsvinnet med 40 % i de offentliga skolköken. Detta ambitiösa initiativ bidrog till Helsingborgs hedersutmärkelse i WWFs stadsutmaning One Planet City Challenge 2020. Vad skulle hända om hela världen gjorde som Helsingborg? Det har vi räknat på.

10 år före resten av landet

I Helsingborg stavas handling med stort H, inte minst i klimatfrågan. Sedan 1990 har staden mer än halverat sina klimatutsläpp och det är faktiskt få svenska kommuner som kan matcha dessa resultat. Men i den skånska kuststaden nöjer de sig inte. Istället har de satt nya mål som är betydligt tuffare än den svenska klimatlagen. Staden ska ha så kallade netto-noll utsläpp 2035, 10 år före Sverige som helhet, och 2045 ska även invånarnas konsumtion vara hållbar. Både klimat- och ekologiskt fotavtryck ska då vara väl inom gränserna för vår enda planet. Det innebär alltså att även utsläppen från den svenska importen, de varor som tillverkats i andra länder, vägs in. Detta görs inte alls i den svenska klimatlagen.

Ett gediget arbete för att minska konsumtionsbaserade utsläpp är också skälet till att Helsingborg nu får en hedersutmärkelse i WWFs internationella stadsutmaning. Helsingborg tävlade i klimatledarskap tillsammans med 12 andra svenska kommuner och över 250 städer från 50-talet länder. Uppsala tog i våras hem titeln Årets klimatstad i Sverige och Mexico City korades nyligen till global vinnare. Det är i detta hedervärda sammanhang som Världsnaturfonden WWF nu även en delar ut en hedersutmärkelse inom arbete med hållbar konsumtion. Här berättar vi mer om Helsingborgs inspirerande arbete med skolmat.

Samtliga skolor är med

I Helsingborg är omställningen redan igång och turen har kommit till skolmaten. De senaste två åren har det arbetats på bred front med de offentliga skolköken genom projektet SmartMat Hbg. Vi pratade med projektledaren Cecilia Larsson:

– Våra matlagare började mäta matsvinnet dagligen redan hösten 2017. Sedan satte vi målen för projektet, och arrangerade olika utbildningar och föreläsningar inom klimatsmart mat. Efter det har kreativiteten fått råda ute i köken och vi har sett många olika och spännande vägar till målen vi satte upp, berättar Cecilia.

Kunskap är makt

De dagliga mätningarna av matsvinnet var en nyckel för projektet, även om det tog ett tag innan rutinen satte sig, men i och med att medvetenheten ökade blev det lättare att förstå vilka åtgärder som skulle ge resultat. Minskningen av svinnet (hela 40 %) gjordes mest i köket, och vid själva serveringen. Matlagarna har hittat nya sätt att använda rester på, och har till exempel valt att använda grundare kärl vid serveringen, vilket i sin tur ledde till att mindre mat slängdes.

Att ändra på de sociala normerna

Förutom att mindre mat nu slängs, har man också minskat klimatpåverkan från maten med en fjärdedel och det har mest handlat om att öka mängden växtbaserad kost. Men Cecilia ryggar tillbaks inför att använda termer som vegetariskt eller växtbaserat:

– Vi har valt att kommunicera målet, och i övrigt avstå från pekpinnar eller praktiska guider. I en skola kan vego vara något positivt för eleverna, men i en annan skola kan man inte prata om att ta bort kött. Då har man istället fått arbeta med att blanda ner fler rivna rotfrukter i köttfärssåsen och byta från nötfärs till hönsfärs, berättar Cecilia.

Matglädje ska råda

En annan nyckel i projektet har varit att sprida de idéer och lösningar som en skola har kommit på vidare till alla de andra. Detta har man till exempel gjort när det gäller den nya köttfärssåsen. När alla skolor gör samma sak så gör det stor skillnad. Många tycker att köttfärssåsen är godare nu, och den är nyttigare, men det påverkar också klimatet mindre. Mat ska handla om matro och matglädje och då får man inte peta för mycket på människors vanor, säger Cecilia.

Andra smarta lösningar som plockats upp på bred front i staden är att ändra infrastrukturen kring skolmaten. Grönsaksbuffén och det vegetariska alternativet är till exempel det som matgästen möter först i serveringen. Köttet kommer sist. Då blir köttportionerna mindre automatiskt. De har också skrivit om menyerna så att det vegetariska alternativet står överst och köttalternativet längre ner. På så sätt skapas en ny social norm, även om dessa ändringar inte gick helt utan protester.

Det är så vi gör i Helsingborg

Cecilia tycker ändå att de har varit förskonade från negativ kritik i projektet: – Vi satsar på att förklara varför vi gör det här, och att ha bra svar på de frågor som kommer upp. Matlagarna har varit väldigt positiva och kreativa, och eleverna har hängt med. Cecilia tror att en anledning till att det har gått så bra är att Helsingborgs fokus på miljö är inarbetat sedan många år: ”Det är helt enkelt så vi jobbar här i stan”, avslutar hon.

Jordbruk sätter stor press på planeten

Så varför är det då viktigt att jobba med mat och klimat? Allt sammantaget så står jordbruk idag för en av de största trycken som vi människor utsätter vår planet för. Vårt jordbruk har konsekvenser för både biologisk mångfald och klimat. Globalt står maten för ungefär en fjärdedel vår totala klimatpåverkan. Köttproduktionen globalt tar också stora arealer i anspråk. Med fler kycklingar, höns, grisar, får och nötkreatur ökar trycket på världens naturliga ekosystem. Skog- och buskmarker avverkas för att ge plats åt bete och sojaodlingar. Ungefär en tredjedel av världens åkermark används till att odla foder. Världens köttproduktion är långt ifrån hållbar, och problemet växer när allt fler människor på planeten äter mer kött. Genom att äta mindre, men bättre kött bidrar vi till en mer hållbar värld.

Välmående ekosystem, från våtmarker till skog, binder också koldioxid och kan därför agera koldioxidsänkor. Det kommer vi behöva för att minska koldioxidhalten i atmosfären. Hälsosamma ekosystem kan dessutom vara viktiga i anpassningen till ett varmare klimat. En våtmark kan exempelvis skydda en stad från översvämning. Detta kallar vi idag för naturbaserade lösningar.

Vad Helsingborg kan betyda för världen

Men åter till den svenska kuststaden. Vad skulle hända om fler kommuner gjorde som Helsingborg? Teoretiskt är det enkelt att ändra våra maträtter. Det kräver varken stora investeringar eller förändringar i infrastruktur. Tvärtom kommer vi att spara pengar. Runt vår jord har grovt räknat 6 av 10 barn tillgång till mat i skolan, inklusive barn i Indien och Kina. I vissa fall har kommunerna ett direkt mandat att påverka hur skolmaten ser ut, men i andra länder kommer maten från privata företag. Då kan man ställa krav vid upphandlingen av dessa aktörer. Vi har räknat ut att om hälften av de skolor som serverar mat skulle minska matens klimatpåverkan på samma sätt som Helsingborg har gjort så skulle världens växthusgasutsläpp minska med 42 miljoner ton årligen. Som jämförelse var Sveriges totala utsläpp närmare 52 miljoner ton år 2018. Det är inte illa.

Resan är dessutom långt ifrån över även i Helsingborg. Med goda resultat i bagaget siktar de på att kapa ytterligare 25 % av matens klimatpåverkan under de närmaste åren. Målet är att halvera klimatpåverkan från mat till 2024. I ett nästa steg ska Helsingborg titta på hur algoritmer kan hjälpa till med att bland annat utveckla smartare planeringsunderlag. Nu önskar vi Helsingborg lycka till med denna genuina matglädje, och hoppas att de kan inspirera kommuner världen över.

Du kan hjälpa till genom att sprida kunskap om matens klimatpåverkan till fler och kanske lyfta frågan i just din skola, eller din kommun.

Så har vi räknat

Beräkningen bygger på klimatpåverkan från en genomsnittlig måltid globalt och att denna minskar med i genomsnitt 25 %. Antalet måltider som serveras i skolmatsalar världen över räknas ut genom att titta på hur många barn som går i skolor idag samt hur många av dessa som bor i länder där det finns tillgång till skolmat. Det råder oklarhet kring hur många skolor som faktiskt erbjuder skolmat genom egen servering eller inhyrd men i en översiktlig grov beräkning kommer vi fram till att det borde vara omkring 6 av 10 barn som får skolmat som skolorna kan påverka. Vi antar att en måltid per dag serveras under årets skoldagar och slutligen att hälften av dessa kommuner världen över, där skolmat serveras, tar efter Helsingborgs inspirerande exempel.

Helsingborg har även minskat sitt matsvinn kraftigt men det saknas data på vad det betyder ur klimatsynpunkt så det har inte inkluderats i beräkningen. Den potentiella minskningen av utsläpp är därför ännu större, dock består matsvinn ofta av grönsaker och annat som har en låg klimatpåverkan.

Fakta om matens klimatpåverkan

Att mätta 7,6 miljarder människor ger upphov till runt 12,5 gigaton växthusgaser (CO2e) eller 23% av världens årliga klimatutsläpp. Av dessa handlar nästan hälften (5,6 Gt) om de val vi gör. Mestadels är utsläppen kopplade till uppfödning av boskap och matsvinn. Boskap ansvarar för 66% av matens klimatpåverkan, men står för bara 18% av kalorierna. Vi behöver kunna föda såväl en växande befolkning, som de 820 miljoner som idag inte har tillgång till tillräckligt med mat. Det är därför svårt att kapa matens klimatutsläpp i sin helhet. Exponential Roadmap undersöker hur vi kan halvera klimatutsläppen till 2030 med befintliga lösningar för att hålla klimatförändringarna på en någorlunda säker nivå. I denna färdplan är målet till 2030 att förhindra en ökning av utsläppen inom matsektorn och kanske till och med minska dem lite från 5,6 Gt till 5,3 Gt. Detta görs genom att 40% av befolkningen skiftar till en hälsosam diet som mestadels består av plantbaserad kost. Vill du veta mer läs på EAT Planetary Health Diet.  https://eatforum.org/learn-and-discover/the-planetary-health-diet/    Källa: exponentialroadmap.org

Mer om WWFs One Planet City Challenge

Världsnaturfonden WWF leder en internationell stadsutmaning för att uppmärksamma och driva på städers klimatarbete. Bland över 250 deltagare från hela världen deltog i årets omgång ett antal svenska kommuner i ett pilotarbete för att utveckla metoder att mäta, minska och följa upp konsumtionsbaserade utsläpp. Detta är ett viktigt steg i att stödja omställningen till hållbara konsumtionsmönster, inte bara i Sverige utan internationellt. WWF vill uppmärksamma hur avgörande våra konsumtionsmönster och livsstilar är för klimatet och en hållbar framtid. Bara i Sverige mer än dubblas våra klimatutsläpp om vi räknar in de utsläpp som orsakas av vår konsumtion men som sker utanför landets gränser.

Helsingborgs stad får hedersutmärkelsen för sitt gedigna arbete med konsumtionsbaserade utsläpp. Deras insatser inom skolmat, lärande för hållbar utveckling och att klimatanpassa kommunens egen verksamhet inspirerar. Men arbetet är långt ifrån över. Alla samhällsaktörer behöver växla upp takten och verkligen åstadkomma kraftiga utsläppsminskningar från konsumtionen. Här har vi alla en roll i att göra aktiva val och ställa om till hållbara konsumtionsmönster. Kommunerna har en viktig roll i att ge medborgarna förutsättningar för hållbara och klimatsmarta val i sin vardag. Kommunerna måste också ge ett starkt bidrag genom att ställa om sin egen verksamhet och därmed gå före, inspirera och driva på marknaden.

Fakta om Helsingborgs matprojekt

Smartmat Hbg har varit ett tvåårigt projekt inom Klimatklivet.
Mål: minska matsvinn och klimatpåverkan.
76 förskolor, grundskolor och gymnasieskolor i offentliga skolor minskade genom projektet sitt matsvinn med 40%.
Över 100 offentliga skolor minskade sin klimatpåverkan med 25% i Helsingborg.

WWFs stadsarbete

WWFs stadsutmaning One Planet City Challenge

WWFs globala stadsprogram

VILL DU VETA MER?

Vill du veta mer om Världsnaturfondens position för hållbara städer?
Välkommen att kontakta oss.

Dela gärna:

Senast ändrad 15/09/20

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se