Ost_mer vitt

När köttet väljs bort är det viktigt att tänka på vad som i stället hamnar på tallriken. Ost är inte automatiskt ett bättre val – det beror på vad det är för ost! Halloumi, feta och mozzarella är vanliga substitut för kött i sallader, burgare och annan laktoovo­vegetarisk mat. Men denna produktion dras med många problem som liknar köttproduktionens, exempelvis är klimatpåverkan ganska stor eftersom det går åt en hel del mjölk för att producera ost. Samtidigt kan de betande korna göra nytta för den biologiska mångfalden i Sverige. En tredjedel av naturbetesmarkerna i Sverige betas av kor av mjölkras och i Sverige finns beteskrav för mjölkkor, något som inte är självklart i övriga Europa. Läs mer om fördelarna med bete av naturbete under nötkött.

Den sammanfattande bedömningen av ost nedan är en generell bedömning och baseras inte på alla olika typer av ostar i alla beskrivna länder, eftersom det kan skilja sig åt vad gäller vilka djur mjölken kommer ifrån och mängden mjölk som går åt till olika ostar. Se vilka specifika ostar som ingår i bedömningen i matriserna längst ner på sidan.

WWFs råd

Ät ibland

  • märkt med KRAV
  • märkt med EU-ekologiskt, från Sverige
  • märkt med Svenskt Sigill Klimatcertifierad
  • grillost/eldost från Sverige

Var försiktig

  • hårdost från Sverige
  • hårdost märkt med Svenskt Sigill
  • märkt med EU-ekologiskt, importerad

Varning

  • från Nederländerna
  • från Danmark
  • från Tyskland
  • från Grekland
  • från Cypern
  • från Italien
  • från Frankrike

Miljömärkning Fisk KRAV

Ost märkt med KRAV är det bästa valet av ost eftersom märkningen visar att högre krav har ställts på både djurvälfärd, bete och minskad klimatpåverkan från gården. Dessutom är fodret odlat utan kemiska bekämpningsmedel vilket är positivt för den biologiska mångfalden.

Eftersom det går åt en hel del mjölk att producera ost så blir klimatpåverkan ganska hög. Här spelar det roll vad det är för ost. En ost som kräver mer mjölk får högre avtryck än en som kräver en mindre mängd mjölk. Riktigt hårda ostar som till exempel parmesan kräver långt mycket mer mjölk än vad exempelvis en mjukost gör. Samtidigt finns det dåligt med underlag för klimatpåverkan av ost och Köttguiden ger endast ett generellt klimatvärde. För ost skulle det behövas mer klimatdata då många studier visar skilda resultat. Eftersom osten baseras på mjölk från djur som idisslar, som nöt och får, så kommer en stor del av klimatpåverkan från metan som släpps ut genom djurens matsmältning. Samtidigt är klimatpåverkan av ost lägre än för nöt- och lammkött eftersom djuren producerar mycket mer mjölk än kött under sin livstid. Även odlingen av foder bidrar till växthusgasutsläppen genom att lustgas bildas och släpps ut från marken, och genom användning av fossila bränslen i bland annat traktorer som släpper ut koldioxid.Svenskt Sigill Klimat Certifierad Samtidigt äter nötkreaturen en stor andel gräs som foder vilket också ger inlagring av kol i marken, något som är positivt för hållbarheten. Ost märkt med Svenskt Sigill Klimatcertifierad visar att extra åtgärder har tagits för att minska klimatpåverkan. Dessutom får sojan inte komma från Brasilien, vilket gör att bekämpningsmedelsavtrycket troligen blir lägre för klimatcertifierad ost.

Svensk konventionell ost har flera fördelar jämfört med importerad. Exempelvis har Sverige generellt sett hårdare regelverk kring djurvälfärd än många andra länder, bland annat krävs bedövning vid avhorning, att transporttiden till slakt inte är för lång liksom att både nötkreatur, får och getter ska beta, något som är långt ifrån självklart överallt. Det finns i dagsläget även grupper som vill att beteskravet för mjölkkor ska dras in, om det skulle bli verklighet skulle Köttguidens bedömning för svensk ost bli sämre inom området djurvälfärd.

Sverige, liksom Danmark och Nederländerna, har också hårdare regler kring användning av antibiotika i produktionen av ost än många andra länder där antibiotika ges rutinmässigt i foder i tillväxtstimulerande syfte och för att förebygga sjukdom. Inom EU är dock användning av antibiotika i tillväxtstimulerande syfte förbjudet sedan 2006, och det finns även krav på veterinärordination för att få ge djuren antibiotika. Trots att ett sådant regelverk finns så är antibiotikaanvändningen i flera europeiska länder oroväckande hög. Ett sådant exempel är Cypern, halloumins hemland, där användningen ligger 35 gånger högre än i Sverige och är högst inom Europa. Detta är dock inte något som syns i Köttguiden eftersom kriteriet baseras på vilka regelverk som finns för antibiotikaanvändning.

Animalieproduktion ur ett globalt perspektiv är ett av de allvarligaste hoten mot många växt- och djurarter på grund av de stora ytor jordbruksmark som krävs för bete och foderproduktion som tränger undan naturlig vegetation. Efterfrågan på soja på den globala fodermarknaden driver på behovet av ny jordbruksmark i framför allt Sydamerika och riskerar leda till att mycket artrika savanner och skogar skövlas för att ge plats åt odlingsmark för sojabönor. Branschen i Sverige har engagerat sig i sojadialogen och köper endast in ansvarsfullt producerad soja, certifierad mot en trovärdig standard (RTRS eller ProTerra), eller certifikat för certifierad soja vilket driver på en mer ansvarsfull odling av soja. Även i Nederländerna har man en branschöverenskommelse för att säkra att sojan som används är ansvarsfullt producerad på liknande sätt som den svenska sojadialogen. För annan importerad ost är det svårare att veta varifrån sojan kommer.

Köttguiden bygger på bedömningar av länders lagstiftning och branschöverenskommelser, certifieringars regelverk samt forskning. När en produkt får rött ljus i Köttguiden kan det vara så att enskilda företag som importerar faktiskt har ställt högre krav, något som inte guiden tar upp. Ibland kan alltså ost med rött ljus i praktiken nå upp till gult ljus om företag ställt högre krav på certifierad soja, djurvälfärd eller kontroller av antibiotikaanvändning. Du som konsument kan alltid ställa frågan – be butiker och restauranger om mer information för denna ost.

Läs mer om guidens kriterier och de olika kategorierna här. Nedan ser du bedömningen per kriterium.

HÅRDOST
Biologisk mångfald
Klimat
Kemiska bekämpnings­medel
Djurvälfärd
Antibiotika
KRAV/EU-ekologisk - Sverige
Svenskt Sigill Klimatcertifierad
Svenskt Sigill
Sverige
EU-ekologiskt - import
Nederländerna
Danmark
Tyskland
HALLOUMI / GRILLOST / ELDOST *
Biologisk mångfald
Klimat
Kemiska bekämpnings­medel
Djurvälfärd
Antibiotika
KRAV/EU-ekologisk - Sverige
Sverige
EU-ekologisk - Cypern
Cypern

* Ost i den här gruppen benämns olika, men de används och produceras på liknande sätt. Halloumi är ett varumärkesskyddat namn och är alltid gjord på mjölk från Cypern och består av get och/eller fårmjölk med eller utan inblandning av komjölk. I butik finns liknande ostar som är gjorda på mjölk från andra länder än Cypern, dessa kan heta till exempel grillost och liknande. Vill du ha svensk ost så var noga med att kolla ursprunget, det går inte att veta bara av ostens namn. Ett undantag är Eldost som alltid kommer från svenska gårdsmejerier.

FETAOST
Biologisk mångfald
Klimat
Kemiska bekämpnings­medel
Djurvälfärd
Antibiotika
KRAV
EU-ekologisk - Grekland
Grekland
MOZZARELLA OCH SALLADSOST **
Biologisk mångfald
Klimat
Kemiska bekämpnings­medel
Djurvälfärd
Antibiotika
EU-ekologisk - import
Danmark
Italien
Tyskland

** Salladsost, även kallad vitost eller liknande, är en vit ost gjort på komjölk som ibland används som ett substitut till fetaost. Den kommer oftast från Danmark eller Tyskland.

CHÈVRE
Biologisk mångfald
Klimat
Kemiska bekämpnings­medel
Djurvälfärd
Antibiotika
EU-ekologisk - Frankrike
Frankrike

Dela gärna:

Senast ändrad 15/11/21

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se