Eurasian otter (Lutra lutra) close up in seaweed near coastal fo — Nu är det möjligt att se uttrar längs kusten. Foto: ScotlandBigPicture.com/ WWF-UK

Natur

I naturen just nu!

Uttrar, silvertärnor och knubbsälens ungar är exempel på några djur att hålla utkik efter. WWFs naturexpert berättar vad som händer nu i sommar med några arter som du kanske möter vid badbryggan.

TIPSARE: Jessica Ångström, naturexpert
WWF

I dag finns större chans än på länge att se uttern längs med våra kuster och vattendrag. Uttern ökar på flera håll och är tillbaka i områden där den tidigare var försvunnen.

Till sommaren har utterungarna börjat jaga på egen hand. Utterns kropp är väl anpassad för fiske, med simhud mellan tårna, slank kropp och förslutningsbara näsborrar och öronöppningar. Om du hittar spillning som är prydligt placerade på höjder längs med strandlinjen kan det vara doftmarkeringar från en uttergranne.

Harbour seal (Phoca vitulina). — Midsommarkutar

Knubbsälen föder sina kutar runt midsommar, till skillnad från både gråsäl och vikare som föder redan under vårvintern, på isar långt ute till havs. Knubbsälar måste alltså föda på land. Kutarna saknar de andra arternas ulliga kutpäls och kan simma och dyka direkt.

Knubbsälar finns längs med svenska västkusten och ett mindre bestånd i Kalmarsund.

Arctic tern — Tillbaka från Antarktis

Silvertärnan lämnar Antarktis drivisar i mars och anländer till Sverige i maj. Den är troligen den fågel som flyttar allra längst för att häcka. Häckningen sker vid kuster och i ytterskärgården och i fjällen, där det finns vatten. Äggen läggs direkt på marken och försvaras aggressivt om du kommer för nära.

Silvertärnor är skickliga luftakrobater och deras jakt efter småfisk är ett riktigt skådespel. De ryttlar, störtdyker och gör tvära girar i luften. Om du ser en silvertärna som matar en annan vuxen individ är det troligen en hane som uppvaktar en hona med en smaskig fisk. Redan i juli-augusti vänder de mot Antarktis igen.

The three-spined stickleback (Gasterosteus aculeatus) — Snygg, men problematisk

Storspigghanens knallblå ögon lyser vackert mot den röda lekdräkten. Han utför små danser för att övertyga honor att lämna sina ägg i just hans förvar. Storspiggen stormtrivs i Östersjön. Men att det finns mycket storspigg är tyvärr ett tecken på stora förändringar. Varmt och näringsrikt vatten i kombination med färre rovfiskar gynnar spiggen. Storspigg tränger dessutom undan gäddans och abborrens fiskyngel och bidrar ytterligare till att rovfisk minskar i antal.

_WW1263664-Eko1-25 — Vid fullmåne bildas ny blåstång

Under sommarnätter med fullmåne släpper blåstången ut miljontals små ägg och spermier. Det synkroniserade utsläppet ökar chanserna till många lyckade befruktningar.

En blåstångsplanta blir könsmogen vid 3–5 års ålder och kan bli mycket gammal, upp till 30 år eller mer. Tångbälten fyller samma funktion som korallrev, där smådjur kan söka skydd och fiskar leka. En blåstångsruska huserar i snitt tusen individer!

Men när vattnet är grumligt får blåstången inte tillräckligt med ljus och dör. Stockholms universitet följer blåstången noga. Du kan bidra till forskningen genom att lära dig känna igen och rapportera in könsmogna tångplantor. Sök på algforskarsommar.

Rocks with sea shells, barnacles and bladder wrack on the Swedish west coast. — Inte blommor, utan kräftor

Havstulpaner är små kräftdjur som ligger skyddade i en tulpanformad skål av kalk. På västkusten finns fyra arter, men i Östersjön finns bara den släta havstulpanen, som kom hit via fartyg för cirka 100 år sedan. Om du studerar en havstulpan kan du se kräftans långa ben som filtrerar vattnet i jakt på näringsrika plankton.

Publicerad2025-05-16
Senast uppdaterad2025-05-16

Vår planet behöver dig

Tillsammans är vi världens chans!

Bli månadsgivare

Som Planetfadder får du tidningen WWF Magasin fyra gånger per år, både i brevlådan och digitalt, spännande läsning om vårt arbete illustrerad med vackra naturfoton.

Bli planetfadder