Senaste magasinet
Nr 2 2025
Sillgrisslorna på Stora Karlsö är en verklig framgångssaga. I slutet av 1800-talet var antalet nere på 20 par. Förra året häckade 25 000 par på öns branta klippor, troligtvis är de ännu fler i år. I hela Östersjön uppskattas antalet till 60 000 fåglar! Sillgrisslorna har ökat så kraftigt i antal att de inte längre finns med på den svenska rödlistan över hotade arter.
Denna fantastiska återhämtning bygger på allt från fredning till bättre miljölagstiftning. Jakt och äggplockning gjorde nästan slut på arten redan på 1800-talet. Stora Karlsö skyddades och beståndet ökade sakta.
På 1970-talet drabbades sillgrisslorna av miljögifterna PCB och DDT. Gifterna ledde till att skalen på äggen förtunnades och sprack under de ruvande fåglarna. WWF och andra naturvårdsorganisationer tryckte på för bättre miljölagstiftning och gifthalterna har successivt minskat. På 1980-talet tiodubblades halterna av bromerade flamskyddsmedel i sillgrisslornas ägg. Strängare lagstiftning har idag lett till minskade halter. Under åren har också mängder av fåglar och tumlare fastnat i drivgarn för lax. WWF kämpade länge för ett stopp, en kamp som utmynnade i att drivgarn till slut förbjöds 2008.
Dessa viktiga beslut, i kombination med god tillgång på skarpsill och annan födofisk, har bidragit till att klipporna på Stora Karlsö numera är fullpackade av häckande sillgrisslor varje försommar. Idag bedöms alltså arten som livskraftig i Östersjön, en stor seger för naturvården.
Men sillgrisslorna är fortsatt sårbara. Klimatförändringarna, alltför hårt fiske och utsläpp från jordbruk hotar tillgången på fisk. WWF fortsätter arbetet för att stoppa övergödning och överfiske och för Östersjöns återhämtning.
Gömda kameror låter oss komma nära sillgrisslorna på klipporna. Foto: METTA WIESE/WWF-SWEDEN
Forskningsprojektet Havsfåglar i Östersjön har pågått i drygt 28 år och givit värdefull kunskap om både fåglar och övrigt liv i Östersjön. Forskningen finansieras till stor del av WWF och är sannolikt ett av de längst pågående fältprojekten i Sverige.
Sillgrisslor och flera andra fågelarter studeras, forskare ringmärker och analyserar återfynd, studerar häckningsbiologi och långsiktiga populationstrender och länkar ihop information om fåglarna med förändringar som sker under ytan i Östersjöns ekosystem.
Forskningen har lett till en rad viktiga beslut. Havsmiljökommissionen etablerades delvis som följd av forskningsresultat som visade ekosystemförändringar. Förbudet mot drivnät infördes efter att forskningen klarlagt mängden sjöfåglar som fångades av näten och drunknade.
Tillsammans är vi världens chans!
Som Planetfadder får du tidningen WWF Magasin fyra gånger per år, både i brevlådan och digitalt, spännande läsning om vårt arbete illustrerad med vackra naturfoton.
Bli planetfadder