Gå till huvudinnehållet
Minimalisterna

WWF Magasin

Allt fler
vill leva enklare

Orkar du inte göra mer för miljön? Då kanske du kan fokusera på att skaffa mindre av det som skadar miljön? Minimalism är en företeelse som växer. Möt Sveriges främsta inspiratörer!

Text: Martina Strand Nyhlin Foto: Johanna norin

Dagens familjeliv är ofta lika med pryl- kaos. Men Elisabeth Byström och Johan Ernfors har valt en helt annan väg. De är i den ovanliga situationen att bo i ett hus som skulle kunna rymma mycket mer än det gör.

– Att minimera sitt liv är bra ur många aspekter. För miljön, för att andra får det man själv inte behöver och för att man blir piggare och gladare och mer närvarande med sin familj, säger Johan och Elisabeth, som tillsammans driver bloggen ”Minimalisterna”. Med 30 000 följare och via boken ”Prylbanta” har de etablerat sig som viktiga inspiratörer för något många längtar efter – ett enklare, mer hållbart liv.

Tankarna på ett annat sätt att leva började med en resa till Borneo 2013. Elisabeth Byström och Johan Ernfors såg hur regnskogen skövlades för palmoljeodlingar.
– Vi tänkte att ser det ut så här på Borneo kan man ju bara tänka sig vilken miljöförstöring vår konsumtion skapar världen över, säger Johan.

De träffade Borneobor som verkade trivas med sina ganska prylfria liv.
– De kändes så närvarande och inte stressade, trots att de hade det så mycket sämre än vi materiellt. Vi började tänka att vi kunde klara oss på ett liknande sätt i vår egen vardag, säger Elisabeth.

 

WWF-Magasin-artikel-Minimalisterna-2
Minimalisternas bästa tips!

Fem saker du kan börja rensa direkt:

  1. Lakan och handdukar kan skänkas till kvinnojourer, härbärgen eller liknande.
  2. Gamla mediciner och vitaminer – ta dem till apoteket.
  3. Plastburkar – du har garanterat för många.
  4. Uttjänta tekniska prylar – sälj eller lämna till återvinning
  5. Koppar och muggar – lämna de udda kopparna till second hand.

 

Var med du också och gör skillnad – bli WWF Vän!

Paret stod inför att flytta ihop sina två bohag in i den tvåa som Elisabeths ägde och hade samtidigt ärvt varsitt dödsbo. De bestämde sig för att hantera flytten med ett helt nytt perspektiv – det minimalistiska.
När de kom hem började de blogga om sin nya livsstil.
– Tanken var att bloggen skulle bli som en spark i baken på oss, en katalysator för att komma igång, säger Elisabeth.

I dag har deras blogg alltså 30 000 följare som kan följa parets strävan att göra sig av med onödiga saker.
– Vi har en in- och utlista som vi publicerar en gång i månaden. Där visar vi vad vi fört in och ut i hushållet och får stå till svars för nya inköp inför oss själva och läsarna, säger Elisabeth.

I bloggen berättar paret om hur de går igenom köksskåpen om och om igen. Alltid finns det någon visp eller silversked som lyckats dröja sig kvar och kan komma till bättre nytta någon annanstans.
– Minimalism är som att skala en lök, det finns nya lager hela tiden, säger Elisabeth.

När de rensar utgår de från fyra ”s”: Spara, Skänka, Sälja och i sista hand Slänga.
– Vi tänker då i managementtermen ”pareto-effektivitet” som nås när man inte kan fördela saker så det blir bättre. Har jag fem hammare hemma har jag till exempel inte pareto-effektivitet, men om fyra andra kan få varsin hammare av mig är det effektivt, för då har alla fem varsin hammare, säger Johan. Saker ska alltså bara sparas om de verkligen uppfyller ett behov.

– Men om man kör hela hemmet till soptippen har man inte uppnått någon förbättring för miljön eftersom det inte har kommit någon annan till godo. Det är heller inte en lösning att ge bort allt till en vän som samlar på sig onödigt mycket prylar, påpekar Johan. Själva ger de det de rensar ut till välgörenhetsorganisationer och säljer via butiker som förmedlar second hand.

 

WWF-Magasin-artikel-Minimalisterna-3

Så här hanterar du ett nytt behov:

  1. Gör en behovsanalys – behöver du denna pryl på riktigt?
  2. Är svaret ja? Gör en konsekvensanalys: vad kostar det dig (och miljön) att äga denna sak?
  3. Kvarstår behovet efter konsekvensanalysen? Tillgodose det genom ALLA-modellen (Avstå, Låna, Leasa, Anskaffa) där avstå är förstahandsalternativet och anskaffa är det sista.

 

Var med du också och gör skillnad – bli WWF Vän!

När rensningen är gjord gäller det att inte fylla ut tomrummet med nya prylar. Varje inköp planeras länge.
– Målet är att inköpet helst ska räcka hela livet, säger Elisabeth.

Det mest utmanande med minimalismen är den emotionella biten, tycker de.
– Böcker är svårast, jag älskar böcker, säger Johan och sneglar mot bokhyllan som har en mycket kort bokrad.
– Det här är några fina, dyra klänningar som jag inte lyckats rensa bort, säger Elisabeth och visar sin garderob som i övrigt bara innehåller ett fåtal plagg som går att kombinera.

De stora fördelarna med minimalism är mer kraft och tid till det som är viktigt, tycker paret. Och så sparar man pengar och kan till exempel gå ner i arbetstid. Att paret konsumerar mindre är dock något inte alla varit positiva till.
– Vi har fått höra att det inte skulle vara hållbart att leva så här ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och att alla måste konsumera. Men vi tänker att vi kanske måste gå till en annan typ av ekonomi med reparationer och tjänster i stället? Så som många konsumerar nu är ju inte hållbart, säger Johan.

Under de fem år som paret levt minimalistiskt har de hunnit få två barn och för några månader sedan lämnade de sin tvåa för en villa norr om Stockholm. Alltsammans händelser som brukar betyda ett kraftfullt inflöde av nya ägodelar. Men Johan och Elisabet jobbar hårt med vad de kallar ”slow consumption” – noggrant genomtänkta inköpsbeslut.
– Tidigare var en in en ut naturligt, av utrymmesskäl. Nu har vi möjligheten och utrymmet att förvara saker vi tidigare skulle gjort oss av med, vilket också innebär en risk, säger Elisabeth.

Familjens erfarenhet av en minimalistisk livsstil och deras grundläggande värderingar gör dock att de inte kommer samla på sig onödigt mycket även om utrymmet finns, tror de.
– Eftersom det fortfarande ekar i huset och flera garderober står tomma får jag väl säga att vi lyckats bra, slutar Johan.

 

Den här artikeln är en del av WWF Eko nr 1-2019.
Bli WWF Vän du också för att få tidningen digitalt eller i pappersform direkt hem i din brevlåda.

Här kan du bli WWF Vän

Dela gärna:

Senast ändrad 27/11/23

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se