Köttguiden_puffbilder_ägg

Ekologiska ägg

EKOLOGISKA ÄGG

Ekologiska värphöns äter ekologiskt foder som till stor del odlas på den egna gården, utan mineralgödselkväve och kemiska bekämpningsmedel.

Klimat

Växthusgasutsläppen kommer framför allt från foderodlingen där det bildas lustgas i marken, samt att användning av fossila bränslen i t.ex. traktorer släpper ut koldioxid. Det sker också utsläpp av växthusgaser vid lagring och spridning av gödsel, och från energianvändning i stallar. I svensk konventionell äggproduktion går det åt ca 2–3 kg foder för att producera 1 kg ägg.1  Utsläppen av växthusgaser blir cirka 1,5–2,5 kg CO2e per kg ägg2 och det blir således grönt ljus. Klimatpåverkan ungefär lika för ekologisk och konventionell äggproduktion.

Biologisk mångfald

Ur ett globalt perspektiv utgör animalieproduktion ett av de allvarligaste hoten mot många växt- och djurarter på grund av de stora ytor jordbruksmark som krävs för bete och foderproduktion och således tränger undan naturlig vegetation.4 Att odla den mängd foder som krävs för att producera 1 kg ägg kräver dock liten markyta eftersom hönan lägger många ägg under sin livstid och fodret utnyttjas då effektivt. Att liten markyta behövs minskar trycket på ny jordbruksmark. Beräkningar baserat på den mängd foder som går åt i svensk äggproduktion visar att markbehovet är mindre än 5 m2 per kg ägg. Det blir därför grönt ljus i denna kategori.

Kemiska bekämpningsmedel

I ekologisk produktion används inga naturfrämmande bekämpningsmedel. Ett fåtal kemiska bekämpningsmedel är tillåtna även i ekologisk produktion men de används mest i odlingen av frukt och grönsaker. I ekologisk odling av grödor som används för foder är användningen mycket liten. Det blir alltså grönt ljus i denna kategori.

Djurvälfärd

Grönt ljus för KRAV, gult för svenska EU-ekologiska ägg och rött ljus för importerade EU-ekologiska ägg. Värphöns som är KRAV-certifierade ska ha möjlighet till utevistelse på bevuxen mark så de kan söka mat och sysselsätta sig. För EU-ekologiska värphöns behöver det endast vara utevistelse vilket kan ske på hårdgjord yta, detta ger gult ljus. I EUs regelverk för ekologisk produktion finns utökade djurskyddsregler, men även där kan utevistelsen vara i en undermålig rastgård och transporttiderna till slakt regleras inte, därför blir ljuset rött.

Antibiotika

Värphöns som föds upp under ekologisk certifiering är inte behandlade med antibiotika i tillväxtfrämjande syfte, antibiotikas ordineras alltid av veterinär och användningen dokumenteras väl. Om hög användning upptäcks så utreds detta. Det gör att ekologiska ägg får grönt ljus för antibiotika i Köttguiden.

Följ ljussignalerna

Ljussignalerna rött, gult och grönt hjälper dig att välja rätt. Köttguiden granskar olika köttslag, ägg och ostar utifrån fem kategorier – klimat, biologisk mångfald, kemiska bekämpningsmedel, djurvälfärd, samt antibiotika – och visar även på andra proteinkällor som kan ersätta kött på tallriken.

Rött = Varning

Det finns risk för mycket hög påverkan på planeten – undvik eller ställ högre krav på varor i denna kategori.

Gult = Var försiktig

Utmaningar finns inom miljö och/eller djurens välfärd – var försiktig med varor i denna kategori.

Grönt = Ät ibland

Välj varor med grönt ljus om du äter kött, ost eller ägg.

Svårigheter med ekologisk kycklinguppfödning i Sverige

De raser av kyckling som används inom ekologisk produktion i Sverige är vanligtvis desamma som används inom konventionell produktion. Dessa raser har avlats med fokus på hög tillväxt av muskler på kort tid. Inom den konventionella produktionen slaktas de efter 5–6 veckor, till skillnad från de ekologiska kycklingarna som får slaktas tidigast vid 81 dagars ålder.

Regelverket för ekologisk kycklinguppfödning är anpassat för uppfödning av kycklingraser som växer långsammare. Det kan vara svårt att anpassa det ekologiska fodret till de snabbväxande raserna och de svenska ekologiska kycklingarna riskerar att bli för tunga och få benproblem. Genom att använda andra mer långsamväxande raser, vilket görs i andra länder, skulle dessa problem undvikas.6 Produktionen av ekologisk kyckling är dock liten i Sverige, mindre än 1 procent av kycklingproduktionen, och det finns inte underlag för uppfödning av dessa långsamtväxande raser. En ökad efterfrågan på ekologiskt kycklingkött kan göra det möjligt att använda dessa raser i Sverige. Även många konventionella kycklingar får problem med benen. Hälsoproblemen inom ekologisk och konventionell uppfödning av kyckling bedöms generellt som ungefär lika stora.7

Ekologisk soja

Kycklingarnas mat består till cirka 70 procent av svenskt spannmål, framför allt vete. Resterande del utgörs av fodermedel med hög proteinhalt. Det vanligaste proteinfodret är soja (15–20 procent av totala foderstaten) som har en mycket bra sammansättning av aminosyror för att kycklingarna ska växa och må bra. Soja odlas i framförallt i Sydamerika, ofta med mycket bekämpningsmedel. Stor efterfrågan på soja som fodermedel ökar trycket på ny jordbruksmark som kan leda till skogsskövling. Det finns möjlighet att byta ut sojan mot inhemskt odlade proteingrödor som till exempel åkerböna, ärtor och rapsmjöl.

Ekologiska djur utfodras också med soja, men den måste vara ekologisk och odlas oftast i Europa, där inte trycket på ny odlingsmark är lika stort. Dock handlas all soja på en global marknad, och det finns risk för att ökad efterfrågan på all typ av soja (och även andra fodermedel) i slutändan riskerar uppodling av gräs- och skogsmarker i känsliga områden.

Trafikljus_köttguiden_1600x1200

Frågor med svar om Köttguiden

Varför ger WWF ut Köttguiden och vad betyder färgerna?

Läs svaren här

Källor

  1. Cederberg m fl. 2009. Greenhouse gas emissions from Swedish production of meat, milk and eggs 1990 and 2005. SIK-rapport nr 793.
  2. Röös. 2012. Mat-klimat-listan version 1.0. Rapport 040. Inst för energi och teknik. SLU.
  3. Det saknas data på foderförbrukning och växthusgasutsläpp för svensk ekologiskt kycklinguppfödning. Internationella studier visar att foderförbrukningen i extensiv kycklinguppfödning är ca 50% högre än i konventionella system.
    da Silva m fl. 2010. LCA of French and Brazilian broiler poultry production systems. LCA Food 2010.
    Leinonen m fl. 2012. Predicting the environmental impacts of chicken systems in the United Kingdom through a life cycle assessment: Broiler production systems.
  4. MEA. 2005. Ecosystems and Human Well-being: Biodiversity Synthesis. World Resources Institute.
  5. Winqvist. 2012. Ekologisk produktion och biologisk mångfald – kunskapssyntes. EPOK. SLU.
  6. Bassler. 2008. Möjligheter för ekologisk kycklingproduktion i Sverige. Centrum för uthålligt lantbruk, SLU. Efterfrågan på soja på den globala fodermarknaden driver på behovet av ny jordbruksmark i framför allt Sydamerika och riskerar att leda till skogsskövling med mycket negativ påverkan på den biologiska mångfalden där. Efterfrågan på soja på den globala fodermarknaden driver på behovet av ny jordbruksmark i framför allt Sydamerika och riskerar att leda till skogsskövling med mycket negativ påverkan på den biologiska mångfalden där. Efterfrågan på soja på den globala fodermarknaden driver på behovet av ny jordbruksmark i framför allt Sydamerika och riskerar att leda till skogsskövling med mycket negativ påverkan på den biologiska mångfalden där.

Kontakt

Hjälp till att förbättra Köttguiden

Ny forskning, ny kunskap, förändrade regelverk och en föränderlig verklighet gör att Köttguidens kriterier och bedömningar behöver utvärderas och uppdateras kontinuerligt. Mejla därför gärna tips och synpunkter till oss på mat@wwf.se.

Medlemskap

Välj mellan olika medlemskap

Fyll i dina uppgifter

Faktureringsadress

Sverige

Välj betalsätt

  • Läs och godkänn villkoren för att gå vidare med beställningen.

Senast ändrad: 2019-11-18

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se