Köttguiden_puffbilder_Nötkött

Ekologiskt nötkött

EKOLOGISKT NÖTKÖTT

Ekologiskt nötkött kommer från djur som äter ekologiskt odlat foder där största delen måste vara grovfoder (foder rikt på fibrer såsom gräs) som till stor del odlats på den egna gården. Djuren kan vara av köttras, där kalvarna går med sina mödrar på bete och diar första sommaren. Tjurarna slaktas då vanligtvis innan andra betessäsongen. Kött från mjölkkor i ekologisk produktion och dess avkommor kan också säljas som ekologiskt nötkött. Bete är obligatoriskt för alla djur. Bete på naturbetesmarker är vanligt.

Klimat

Kor är idisslare och släpper i sin fodersmältning ut metan, som är en kraftig växthusgas. När foder odlas släpps växthusgaser ut från marken och förbränning av fossila bränslen i traktorer släpper ut koldioxid. Utsläpp av växthusgaser sker också vid lagring och spridning av gödsel. Klimatavtrycket för genomsnittligt svenskt nötkött ligger på 26 kg CO2e/kg benfritt kött.1 Variationen i utsläpp från köttproduktion mellan olika gårdar är stor. Utsläppen beror på hur mycket metan djuret hinner släppa ut under sin livstid, hur mycket och vilket foder djuret äter och hur gödseln hanteras. Klimatavtrycket per kg kött beror också på om köttet kommer från system som producerar bara kött, eller både kött och mjölk.2

Biologisk mångfald

Ur ett globalt perspektiv utgör animalieproduktion ett av de allvarligaste hoten mot många växt- och djurarter p.g.a. de stora ytor jordbruksmark som krävs för bete och foderproduktion och således tränger undan naturlig vegetation.3 I Sverige finns dock många av de hotade växt- och djurarterna i jordbrukslandskapet. Om köttproduktionen gynnar eller missgynnar arter beror i stor utsträckning på hur fälten och den omgivande miljön ser ut och hur produktionen sker. Flertalet svenska och internationella studier har visat att den biologiska mångfalden är större på ekologiska gårdar jämfört med konventionella gårdar, varför ekologiskt nötkött får gult ljus.4 Grönt ljus får endast sådant kött som använder naturbetesmark i sin produktion (läs om Naturbeteskött här), vilket inte är ett krav i ekologisk produktion.

Kemiska bekämpningsmedel

I ekologisk produktion används inga syntetiska bekämpningsmedel. Det blir alltså grönt ljus i denna kategori.

Djurskydd och bete

Grönt ljus för KRAV och  svenskt EU-eko. Rött ljus för import EU-eko.

Alla KRAV-nötkreatur måste vara ute på bete minst halva dygnet under betesperioden (2-4 månader beroende på vart i landet). Utöver det ska djuren ha möjlighet att vistas ute under delar av dygnet under ytterligare två månader. För EU-ekologisk produktion räcker det med utevistelse i en rastgård för tjurar. Den generella regeln för alla ekologiska djur är att de under vintern ska hållas i lösdrift där de kan röra sig fritt. Dock är det tillåtet med undantag från denna regel för djur över 20 månader, som alltså får hållas uppbundna. Det försvårar kraftigt för djuren att utföra sitt naturliga beteende och det är på förslag inför den nya djurskyddslagstiftningen att uppbundna djur ska förbjudas. I EUs certifiering för för ekologisk produktion finns utökade djurskyddsregler, men inga som reglerar slakt. Därför riskerar även djur inom ekologisk produktion att slaktas utan bedövning ute i Europa och således får även importerad ekologiskt nötkött rött ljus.

Antibiotika

Nötkreatur som föds upp under ekologisk certifiering klarar alla fyra kraven för grönt ljus i Köttguiden. EU-ekologiska regelverket och KRAV räknas som kontrollprogram, där användningen av antibiotika följs upp och regleras.

Följ ljussignalerna

Ljussignalerna rött, gult och grönt hjälper dig att välja rätt kött till middag. Köttguiden granskar olika köttslag utifrån fem kategorier – klimat, biologisk mångfald, bekämpningsmedel, antibiotika samt djurvälfärd och bete – och visar även på andra proteinkällor som kan ersätta kött på tallriken.

Rött = Undvik

Påverkan på planeten är alldeles för hög.

Gult = Var försiktig

Utmaningar finns inom miljö och/eller djurens välfärd.

Grönt = Ät måttligt

Om du äter kött, välj ur denna kategori.

Är ekologiskt kött bättre för klimatet?

Det går inte att säga baserat på befintliga studier om produktion av ekologiskt kött släpper ut mer eller mindre växthusgaser än konventionell produktion generellt.6 Oftast är variationen mellan olika gårdar större än variationen mellan ekologiskt och konventionellt. Ekologiskt har en klimatfördel i och med att mineralkvävegödsel (handelsgödsel), som orsaker utsläpp av växthusgaser i produktionen, inte används. Den fördelen kan dock ätas upp av att djuren växer något långsammare.

Inom ekologisk produktion äter nötdjuren minst 60 % (EU-ekologiskt) eller 70 % (KRAV) grovfoder. En hög andel grovfoder leder till mycket odling av vall (gräs och klöver). Om vallodlingen sker på marker med potential att lagra in kol (läs om kolinlagring här) kan klimatpåverkan bli betydligt lägre för nötkött som utfodrats med mycket vallfoder.7 Det krävs dock en stor inlagring av kol i marken för att kompensera för nötdjurens metanutsläpp som dessutom blir större per kg kött om djuren föds upp långsamt. Det är inte troligt att inlagringen blir så stor på svenska marker, speciellt inte på marker som länge varit gräsbevuxna då inlagring av kol avtar med tiden. Detta är dock ett område med stora osäkerheter.8 Att producera nötkött och mjölk baserat på mycket gräs, speciellt om gräset odlas på marker som vi inte kan nyttja för annan livsmedelsproduktion, är dock resurseffektiv då det inte konkurrerar om med annan livsmedelsproduktion. Därför rekommenderas den typen av produktion av framstående forskare.9

Sammanfattningsvis kan sägas att utsläppen av växthusgaser från nötköttsproduktion kan variera mycket beroende på hur produktionen sker, dock är det inte troligt att utsläppen kommer under 14 kg CO2e per kg kött som är gränsen för rött ljus i Köttguiden. Snittet för den svenska produktionen ligger på ca 26 kg CO2e per kg kött.10

Regler för minskad klimatpåverkan i KRAV-certifieringen

KRAV införde 2012 specifika klimatregler i sitt regelverk. Reglerna gäller för alla KRAV-producenter. De handlar främst om att använda förnybar el och minska användningen av fossila bränslen, men även att följa upp hur mycket foder man använder. Dessa regler kan minska utsläppen av växthusgaser betydligt från t.ex. odling i växthus som använder mycket energi.

När det gäller köttproduktion domineras utsläppen dock av metan och lustgas och inte koldioxid från energianvändningen. Därför får klimatreglerna här en mindre effekt och utsläppen blir trots klimatreglerna större än 14 kg CO2/kg produkt som är gränsen för rött ljus.

Trafikljus_köttguiden_1600x1200

Frågor med svar om Köttguiden

Varför ger WWF ut Köttguiden och vad betyder färgerna? Varför presenterar ni kriterier för antibiotika?

Läs svaren här

Köttguiden

Köttguiden – konsumentguide för kloka matval

Du som konsument kan bidra till en mer hållbar köttkonsumtion genom att göra kloka matval som tar hänsyn till naturen, klimatet och djurens välfärd. Köttguiden gör det lätt att välja rätt.

Köttguiden

Källor

  1. Cederberg m fl. 2009. Greenhouse gas emissions from Swedish production of meat, milk and eggs 1990 and 2005. SIK-rapport nr 793
  2. Läs mer om system som både producerar kött och mjölk och system som endast producerar kött här
  3. MEA. 2005. Ecosystems and Human Well-being: Biodiversity Synthesis. World Resources Institute.
  4. Winqvist. 2012. Ekologisk produktion och biologisk mångfald – kunskapssyntes. EPOK. SLU.
  5. EMA. 2012. Sales of veterinary antimicrobial agents in 19 countries in 2010. European Medicine Agency.
  6. Cederberg m.fl. 2011. Klimatavtryck av ekologiska jordbruksprodukter. SIK-rapport 830.
  7. National Trust. 2012. What’s your beef?
  8. Jordbruksverket. 2010. Inlagring av kol i betesmark. Rapport 2010:25.
    Powlson, Whitmore and Goulding, 2011. Soil sequestration to mitigate climate change: a critical re-examination to identify the true and the false. European Journal of Soil Science. 62, 42-55.
  9. Bellarby m.fl. 2013. Livestock greenhouse gas emissions and mitigation potential in Europe. Global Change Biology 19: 3–18
  10. Cederberg m fl. 2009. Greenhouse gas emissions from Swedish production of meat, milk and eggs 1990 and 2005. SIK-rapport nr 793

Kontakt

Hjälp till att förbättra Köttguiden

Ny forskning, ny kunskap, förändrade regelverk och en föränderlig verklighet gör att Köttguidens kriterier och bedömningar behöver utvärderas och uppdateras kontinuerligt. Mejla därför gärna tips och synpunkter till oss på kottguiden@wwf.se

Anna_Richert_talespersoner_1024x655

Anna Richert

Ansvarig för matfrågor och Köttguiden, WWF

08-546 57 549

070-637 68 78

anna.richert@wwf.se

Mer om mig

Medlemskap

Välj mellan olika medlemskap

Fyll i dina uppgifter

Faktureringsadress

Sverige

Välj betalsätt

  • Läs och godkänn villkoren för att gå vidare med beställningen.

Senast ändrad: 2019-02-05

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se