Köttguiden_puffbilder_Nötkött

Importerat nötkött

IMPORTERAT NÖTKÖTT

En stor, men minskande del, av det nötkött som konsumeras i Sverige importeras. I snitt importeras knappt hälften av nötköttet. Nötkött från Irland kommer från kor och kalvar där kalvarna diar kor som inte mjölkas, så kallad dikoproduktion. Djuren går ute drygt halva året. Per ytenhet finns betydligt fler djur än i Sverige vilket innebär en ökad risk för läckage av näringsämnen. I Tyskland, Polen och övriga Östeuropa kommer mycket av köttet från tjurar från mjölkproduktion. Kött från Sydamerika kommer från långsamväxande raser som ofta betar året om.

Klimat

Allt importerat nötkött ger som det svenska upphov till stor klimatpåverkan, på grund av utsläpp av metan från fodersmältning, samt utsläpp från foderodling och gödselhantering. Nötkött från Brasilien ger extra höga utsläpp, nästan dubbelt så höga som det europeiska nötköttet, på grund av att djuren där växer långsamt och hinner släppa ut mycket metan under sin livstid. Dessutom sker mycket stora utsläpp av koldioxid från marken och från växtligheten som tas bort när skogs- och buskmarker omvandlas till betesmark. Klimatpåverkan från transporter av kött bidrar bara med några procent av köttets totala klimatpåverkan även om transporten sker från Sydamerika.1

Biologisk mångfald

Ökad efterfrågan på kött från Sydamerika leder till att skogs- och buskmarker med mycket hög biologisk mångfald avverkas och omvandlas till betesmark. Detta är mycket allvarligt då dessa marker är bland de artrikaste i världen. Därför får kött från Sydamerika rött ljus. I Europa tar köttproduktionen stora arealer i anspråk. Hur jordbruket påverkar biologisk mångfald beror på hur produktion bedrivs, vilka fodermedel som används och hur det omgivande landskapet ser ut. Även om irländsk nötköttsproduktion till stor del är betesbaserad används en hel del kraftfoder och även icke certifierad soja,2 varför det blir rött ljus även för irländskt kött. Även inom produktion i Tyskland, Polen och Östeuropa förekommer troligen soja, men produktionen där kan också vara extensiv med mycket bete och liten mängd kraftfoder. Det går inte att göra någon säker bedömning av detta kött på denna generella nivå. Troligen förekommer en del soja så detta kött får rött ljus. På olika platser i Europa finns marker som liksom de svenska naturbetesmarkerna behöver betas för bevarandet av hotade arter (High Nature Value Farmland). Utan en trovärdig märkning är det dock svårt att veta vart och hur köttet har producerats. Inom ramen för den svenska sojadialogen ställer flera företag till exempel ICA, Coop, Axfood, Martin&Servera, HKScan krav på att soja som använts i produktionen av deras egna märkesvaror är ansvarsfullt producerad och certifierad mot en trovärdig standard (RTRS eller ProTerra).

En del av det importerade köttet som säljs i butik i Sverige kan i själva verket klara gul nivå i kriteriet för biologisk mångfald tack vare flera av de importerande företagens hårdare inköpskrav. Dessa initiativ från handeln är mycket välkomna, men eftersom det är oklart hur mycket av det importerade köttet som klarar de högre kraven, och eftersom det inte går att se på förpackningen vilket kött det gäller så blir bedömningen tyvärr röd. Som konsument och inköpare är det därför viktigt att fråga om köttet du tänkt köpa når upp till en bättre nivå tack vare företagens egna krav.

Kemiska bekämpningsmedel

I Brasilien betar djuren ute året om och användningen av kemiska bekämpningsmedel på betesmarkerna är sannolikt låg (data saknas). Betesmarkerna i Brasilien har dock anlagts på marker där den naturliga floran med hjälp av bekämpningsmedel ersatts med högproducerande gräsarter. På andra platser i Sydamerika och även i mindre omfattning i Brasilien slutgöds djuren i så kallade ”feed-lots”, trånga fållor där de ges kraftfoder för att växa snabbt. I sådana system blir användningen av foder som odlas på åkermark med bekämpningsmedel högre. På Irland betar djuren cirka halva året men äter även kraftfoder. Eftersom det saknas data på hur foderförbrukningen ser ut går det bara att göra en skattning av bekämpningsmedelsanvändningen för importerat nötkött. Troligen ligger användningen i genomsnitt i samma storleksordning som för det svenska genomsnittliga nötköttet. Därför blir det gult ljus här.

Djurvälfärd

Rött ljus för importerat nötkött. Nötdjuren på Irland och i Sydamerika lever ett fritt liv med bete utomhus hela året (Sydamerika) eller stor del av året (Irland). Djuren på Irland och i Sydamerika skyddas inte av lika sträng djurskyddslagstiftning som i Sverige. Tjurarna kan till exempel  kastreras utan bedövning vilket ger rött ljus i Köttguiden.  I Brasilien och Argentina finns lagar kring slakt som är strängare än i EU. Slakt utan bedövning är inte tillåtet.3 Inom EU finns djurskyddsregler kring hur kalvar ska födas upp men dessa är inte lika långtgående som de svenska reglerna. Bland annat kan kalvar kastreras och hornen tas bort utan bedövning vilket inte är tillåtet i Sverige. Dessutom riskerar djuren att slaktas utan bedövning, varför det blir rött ljus för kött från Tyskland, Polen och övriga Östeuropa.

Antibiotika

Kött som importeras från Tyskland och Polen får gult ljus. Användning av antibiotika i tillväxtstimulerande syfte förbjöds 2006 inom EU och det finns även krav på veterinär ordination för att få ge djuren antibiotika. Det ger gult ljus i Köttguiden. Inom EU rapporteras försäljningen av antibiotika till livsmedelsproducerande djur årligen av europeiska läkemedelsmyndigheten. Redovisningen av dessa data har satt igång processer i många EU-länder, och i vissa har en minskad förbrukning noterats. Irland och Finland har bra system på plats nationellt för ansvarsfull användning av antibiotika i djurhållningen vilket ger grönt ljus.

Nötkött som importeras från USA och Sydamerika får rött ljus för kriteriet antibiotika. Ett flertal initiativ har tagits under 2015 av olika globala aktörer. Trots dessa globala initiativ så är regelsystemen i länder utanför EU ofta underutvecklade. I USA är det till exempel fortfarande tillåtet att utan veterinär ordination använda antibiotika i tillväxtstimulerande syfte och för att förebygga sjukdom. En stor del av  antibiotika som används i USAs djurhållning  säljs utan veterinärordination.

Det är alltså extra viktigt att företag som köper in kött härifrån ställer hårdare krav! Det är det redan idag många som gör detta och delar av det importerade köttet skulle egentligen hamna på en bättre bedömning genom de krav som ställs. För dig som konsument kan det vara svårt att veta – fråga gärna mer om detta kött!

Följ ljussignalerna

Ljussignalerna rött, gult och grönt hjälper dig att välja rätt. Köttguiden granskar olika köttslag, ägg och ostar utifrån fem kategorier – klimat, biologisk mångfald, kemiska bekämpningsmedel, djurvälfärd, samt antibiotika – och visar även på andra proteinkällor som kan ersätta kött på tallriken.

Rött = Varning

Det finns risk för mycket hög påverkan på planeten – undvik eller ställ högre krav på varor i denna kategori.

Gult = Var försiktig

Utmaningar finns inom miljö och/eller djurens välfärd – var försiktig med varor i denna kategori.

Grönt = Ät ibland

Välj varor med grönt ljus om du äter kött, ost eller ägg.

Naturkött är inte samma sak som naturbeteskött!

Det ”Naturkött” från Sydamerika som säljs är inte samma sak som naturbeteskött från svenska naturbeten. Många betesmarker i Sydamerika har nyligen röjts och har alltså tidigare varit skog eller buskmark. Beteskött från dessa marker bidrar inte positivt till biologisk mångfald.  I de fall då djuren betar gräsmarker kan de bidra genom att gräsmarkerna används till livsmedelsproduktion men det är svårt att särskilja detta kött från annat. Expansion av betesmark i Sydamerika är ett av de allvarligaste hoten mot den biologiska mångfalden globalt.

Trafikljus_köttguiden_1600x1200

Frågor med svar om Köttguiden

Varför ger WWF ut Köttguiden och vad betyder färgerna?

Läs svaren här

Källor

  1. www.government.nl/ministries/ministry-of-economic-affairs/documents/leaflets/2014/02/28/reduced-and-responsible-use-of-antibiotics-in-food-producing-animals-in-the-netherlands 2015-11-27
  2. ec.europa.eu/health/antimicrobial_resistance/docs/2015_prudent_use_guidelines_en.pdf 2015-11-27
  3. www.ema.europa.eu/docs/en_GB/document_library/Report/2015/01/WC500181485.pdf 2015-11-27
  4. sva.se/globalassets/redesign2011/pdf/om_sva/publikationer/antibiotikaresistens_2014.pdf
  5. www.dn.se/arkiv/dn-nyheter/antibiotika-ska-kunna-ges-aven-till-friska-djur 2015-11-27
  6. www.fda.gov/downloads/ForIndustry/UserFees/AnimalDrugUserFeeActADUFA/UCM440584.pdf 2015-11-27
  7. www.foodsafetynews.com/2015/10/california-governor-signs-groundbreaking-bill-regulating-animal-antibiotics/#.VliXs86nT-Z 2015-11-27
  8. www.bovinevetonline.com/vfd-newsletter/vfd-questions-concerns-and-opportunities 2015-11-27

Kontakt

Hjälp till att förbättra Köttguiden

Ny forskning, ny kunskap, förändrade regelverk och en föränderlig verklighet gör att Köttguidens kriterier och bedömningar behöver utvärderas och uppdateras kontinuerligt. Mejla därför gärna tips och synpunkter till oss på mat@wwf.se.

Medlemskap

Välj mellan olika medlemskap

Fyll i dina uppgifter

Faktureringsadress

Sverige

Välj betalsätt

  • Läs och godkänn villkoren för att gå vidare med beställningen.

Senast ändrad: 2019-11-08

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se