VÄRLDENS RIKASTE SKOGAR

VÄRME OCH FUKT – så kan grunden för vår planets enorma gröna bälte mycket enkelt beskrivas. Klimatet är jämnt, temperaturen i en tropisk regnskog går inte under 18–20 grader någon gång under året eller dygnet. Ofta är det mycket varmare, kanske 30–35 grader.

Det regnar ofta och regelbundet och mycket. Årsnederbörden kan ligga på 2 000 – ibland hela 12 000 mm, att jämföra med de ungefär 600 mm nederbörd om året vi får här i Sverige. Värmen och fukten skapar extrem livskraft. Regnskogarna är jordens mest artrika miljöer, enligt vissa forskare hittar vi minst hälften av jordens alla landlevande arter just i regnskogen. Det anses fortfarande finnas miljontals väx-ter, insekter och mikroorganismer som ännu inte upptäckts.

De tropiska regnskogarna myllrar alltså av liv och är också själva förutsättningen för liv – regnskogarna fungerar som enorma transportörer av vatten, syre och koldioxid och påverkar också vindar, väder och vattenströmmar på global nivå. Innan människan på allvar började avverka de tropiska regnskogarna täckte de 14 procent av jordens yta. I dag har regnskogstäcket krympt till sju procent.

Amazonas

AMAZONAS ÄR VÄRLDENS största sammanhängande regnskog med den allra största biologiska mångfalden. Skogstäcket motsvarar fortfarande tolv gånger hela Sveriges yta, fem och en halv miljoner kvadratkilometer. Här beräknas minst tio procent av världens arter finnas. Det är också i Amazonas vi har den största artrikedomen bland träd. Uppskattningar visar att det finns mellan 19 000 och 25 000 olika trädarter (i Sverige har vi 20).

Mångfalden är ofattbar – uppskattningsvis flera tiotal miljoner arter insekter, 1 300 fågelarter, med tukaner och papegojor som de mycket färgstarka.

Omkring 500 däggdjur har hittills identifierats, de flesta fladdermöss eller gnagare. Kapybaran, världens största gnagare, kan väga uppemot 90 kilo. Bältdjur, sengångare och myrslokar är andra djur som bara finns i Nya världen. Jaguar och ozelot är de största kattdjuren. Här klättrar vrålapor, spindelapor, dödskalleapor och många fler arter i trädkronorna. Dock inga människoapor, däremot har flera av Sydamerikas apor gripsvans, vilket inga apor i Afrika eller Asien har.

Amazonas regnskog har det största antalet arter sötvattenfiskar i världen, över 3 000 arter, 400 kräldjursarter och 450 arter groddjur.

Här lever också 34 miljoner människor, ungefär hälften i storstäder som Belém och Manaus. Men många också ute i regnskogen och livnär sig som jordbrukare, i olje- och gruvindustrin och på turism.

Amazonas urfolk beräknas ha varit sju miljoner när de europeiska kolonisatörerna kom. I dag är de knappt tre miljoner. Många lever fortfarande i sina ursprungliga områden och vidmakthåller sin kultur. Dessa urfolk är viktiga samarbetspartners för WWF i kampen mot skövlingen av Amazonas.

Kongobäckenet

AFRIKAS REGNSKOGAR har färre arter än Sydamerikas och Asiens regnskogar. Även antalet trädarter är betydligt färre här, runt 5 000 för hela tropiska Afrika. Så är också de afrikanska regnskogarna torrare än Amerikas och Asiens skogar. Men mångfalden är ändå enorm – här finns minst 11 000 olika växtarter, 1000 fågelarter och 400 arter av däggdjur, bland andra skogselefanter, flera arter gorillor, schimpanser och bonoboer.

Kongobäckenet har styckats upp mycket på senare år, men fortfarande finns ett relativt stort sammanhängande område kvar. Regnskogarna har bebotts av människor i tusentals år. Dessa urfolk är hårt trängda av avverkningar och växande palmolje- och gummiträdsplantager.

Tropiska Asien

Här har vi många olika typer av regnskog uppdelad på flera öar. Skillnaderna mellan öarna, både vad gäller träd och djurliv, är enorma.

SUNDAÖARNA På Borneo, Malaysia, Java och Sumatra regnar det mycket. Trädkronorna når ända upp till 60 meter och det är lätt att hitta över 100 olika arter träd på en enda hektar. Norra Borneo (Sabah) har det allra högsta krontaket av alla regnskogar med enstaka träd på över 100 meter.

Många djurarter har försvunnit från sina gamla utbredningsområden och finns bara kvar på några få öar. Orangutanger på Sumatra och Borneo, näsapor bara på Borneo. Tiger finns bara kvar på Sumatra och malaysiska fastlandet. Sumatranoshörning är nära utrotning. Två underarter av den asiatiska elfanten, sumatraelefant och pygméelefant, samt tapirer rör sig fortfarande i skogarna. Näshornsfåglar och papegojor är några av de mest karismatiska fåglarna.

NYA GUINEA OCH AUSTRALIEN Fortfarande Asiens största orörda skogsområde, som markant skiljer sig från övriga asiatiska regnskogar med helt andra växter och djur. Ett av de blötaste regnskogsområdena med en årlig nederbörd på över 10 000 mm. Nya Guinea har inte någon form av större däggdjur, däremot olika pungdjur, exempelvis trädkängurur. Fågelrikedomen är enorm med en stor del av jordens olika papegojor och paradisfåglar.

Text: CHARLOTTE PERMELL

AMAZONAS BRINNER och tropiska regnskogar världen över avverkas snabbare än någonsin. Människor över hela världen kräver ett stopp för skövlingen. Men paradoxalt nog är totalt skydd inte lösningen för framtiden.

– Det går inte att göra nationalpark av hela Amazonas, det går inte att skydda hela Borneo heller, man måste inse vilka arealer det handlar om, säger WWFs regnskogsexpert Olle Forshed. Därför jobbar WWF, tillsammans med andra miljöorganisationer och lokalbefolkningar, med flera strategier för att bevara världens regnskogar.

– Det är på många håll viktigare att binda ihop de skyddade områden som redan finns än att satsa pengar på att skapa nya. Parker och reservat är som isolerade öar av natur, det är inte hållbart i längden, konstaterar Olle Forshed.

ETT EXEMPEL PÅ ISOLERAD natur är Sebangau nationalpark i Kalimantan, den indonesiska delen av Borneo. En enastående rik träskregnskog, en av de svårast hotade typerna av regnskog. Här finns fortfarande många orangutanger, vid sidan av regnskogens övriga myller av liv. Sebangau är stort, över 500 000 hektar – men det räcker ändå inte för att skydda områdets djurliv. – Det genetiska utbytet blir väldigt begränsat och leder på sikt till utarmning, konstaterar Olle Forshed. Därför arbetar WWF för att binda ihop Sebangau och övriga skyddade skogsområden på hela centrala Borneo. Här handlar det inte om strikt skydd utan om att bevara marken beskogad på något sätt, genom exempelvis hållbart brukande. Om träden får stå kvar kan skogarna utanför de skyddade områdena fungera som spridningskorridorer. Då ökar också möjligheterna att bevara orangutanger och alla andra arter i skogarna.

– Att plantera oljepalm eller göra betesmarker ger pengar. Om skogarna ska bevaras måste de få ett alternativt ekonomiskt värde. Hållbart brukande levererar inkomster till enskilda och till staten. På så sätt bevarar brukandet den biologiska mångfalden, förklarar Olle Forshed, och understryker att människor som bor i skogarna behöver allt stöd de kan få.

– DEN MEST EFFEKTIVA metoden att motverka skövling är att ge urfolksgrupper stärkta rättigheter. Att de kan fortsätta ha sin huvudsakliga utkomst ifrån skogen på ett traditionellt vis. Det ser vi i en rad exempel i Amazonas, Kongobäckenet och Sydostasien. Hållbart brukande av skog i dessa ekosystem handlar många gånger om plockhuggning, att ta ner enstaka träd medan resten av skogen står kvar. Görs det på rätt sätt klarar skogen att återhämta sig naturligt.

– Man ska inte skämmas för att köpa exempelvis trädgårdsmöbler av regnskogsträ som är FSC-certifierat, alltså ansvarsfullt producerat timmer. Det är ett sätt att hjälpa, det leder till att skogen blir värdefull, säger Olle Forshed. Ekoturism och uttag av rotting är andra vägar att ge skogen ökat värde. Rotting är en klängväxt som är beroende av stora träd för att kunna växa och klättra och har länge använts till allt från korgar till möbler. WWF har i decennier stöttat olika rottingprojekt i asiatiska regnskogar.

– Det viktiga är att ge skogarna ökat värde just genom att de finns kvar. Annars är det alltid palmoljan som vinner, slutar Olle Forshed.