Gå till huvudinnehållet
EU-valet 2024

Granskning av Europaparlamentet 2014-2019

 

Så här har de svenska partierna röstat i viktiga frågor för klimatet och miljön

De 25 omröstningar som har valts ut i granskningen har varit avgörande för de 20 svenska EU-parlamentarikernas chanser att göra skillnad för miljön och klimatet. De har röstat med miljön för ögonen i en majoritet av frågorna – särskilt när det gäller hav och fiske samt klimat och energi. Däremot visade de lägre miljöengagemang i omröstningar kring naturskydd, jordbruk och biologisk mångfald.

I Europarlamentet kan parlamentariker välja att rösta för, emot eller avstå från att rösta om olika förslag och de kan också vara frånvarande. Många förslag förbättrar regler och lagar kring naturskydd och klimat. Andra förslag innebär stora hot för naturen, då en röst emot kan bidra till att förhindra att djur och natur far illa. För att göra undersökningen lätt att förstå presenterar vi resultaten i ett diagram. Grön färg står för ett positivt resultat för klimatet, miljön och naturen.

Diagrammet motsvarar andelen av röster för/emot förslagen inom varje enskilt parti. Antalet ledamöter i EU-parlamentet varierar mellan partierna liksom även det totala antalet röster från varje parti i omröstningarna. WWF har inte vägt omröstningarnas betydelse mot varandra vilket innebär att alla olika omröstningar har samma tyngd i diagrammet.  

Mycket viktigt arbete utförs också av parlamentarikerna i de olika utskotten som förbereder och tar fram förslag till lagstiftning. Där kan vissa parlamentariker ibland vara pådrivande för högre ambitioner än de till slut landar i genom kompromisser med andra partier. Det är således inte enbart hur parlamentariker röstat som motsvarar deras insats i Europaparlamentet – men omröstningarna visar på ett konkret sätt vilken position de i praktiken står bakom när det väl kommer till kritan. WWF har ofta redan i förväg varit i kontakt med parlamentarikerna för att dela med oss av rekommendationer och expertråd inför omröstningarna.

 

Allmänna omröstningar

1. Bör Europa höja det finansiella stödet för miljö- och klimatprojekt i EU?

Finansiera åtgärder för klimat och naturskydd i EU

LIFE-programmet, EUs enda finansieringsinstrument som helt och hållet är till för skydd av natur, miljö och klimat, utgör enbart 0,3 procent av EUs totala budget. Med denna omröstning ombads parlamentarikerna bestämma om de vill lägga mer pengar på att bättre kunna skydda EUs miljö.

Hur röstade parlamentet? För: 517; Emot: 126; Avstod: 20 (En röst ”för” är positivt för naturen)
Information om omröstningen: Officiellt dokument, Ändringsförslag 41, 11 december 2018

 

2. Bör varor som leder till avskogning och kränkningar av mänskliga rättigheter vara tillåtna att säljas i Europa?

Förbud mot varor som produceras i samband med avskogning

Européers konsumtionsvanor riskerar idag att bidra till avskogning och kränkningar av de mänskliga rättigheterna i länder utanför EU, eftersom inga ordentliga kontroller finns på plats. Med denna omröstning uppmanade parlamentet att införa ett förbud mot varor som kan kopplas till avskogning, så kallad landgrabbing eller kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

Hur röstade parlamentet? För: 603; Emot: 73; Avstod: 9 (En röst ”för” är positivt för naturen)
Information om omröstningen: Officiellt dokument, Ändringsförslag 39, 30 maj 2018

 

Omröstningar natur & biologisk mångfald

 3. Bör Europa upprätthålla befintliga naturskyddslagar och göra mer för att de ska respekteras?

Respektera EUs naturskyddslagar

EU och medlemsstaterna gör i nuläget inte tillräckligt för att nå sina mål om att skydda arter och deras livsmiljöer samt halvera förlusten av biologisk mångfald till 2020. I den här omröstningen uppmanades EU-kommissionen och medlemsstaterna av parlamentarikerna att upprätthålla dagens naturskyddslagstiftning och öka ansträngningarna för att de ska genomföras och respekteras.

Hur röstade parlamentet? För: 592; Emot: 52; Avstod: 45 (En röst ”för” är positivt för naturen)
Information om omröstningen: Officiellt dokument, resolutionen (texten i sin helhet), 2 februari 2016

 

4. Bör alla EUs policies vara förenliga med målen för naturskydd?

Gör hela EUs politik miljövänlig

Flera delar av EUs politik och lagar har idag en negativ inverkan på naturen, miljön och klimatet. De riskerar att uppmuntra ohållbara verksamheter och utsläpp. Denna omröstning skulle ha säkerställt att beslutsfattare behöver ta hänsyn till skyddet av klimat och natur i all EU-lagstiftning. Omröstningen nådde dock inte en majoritet.

Hur röstade parlamentet? För: 306; Emot: 343; Avstod: 13 (En röst ”för” är positivt för naturen)
Information om omröstningen: Officiellt dokument, Ändringsförslag 85, 11 december 2018

 

5. Bör EU utveckla ett finansieringsinstrument tillägnat förvaltning av europeiska naturskyddsområden?

Finansiering av naturskyddsområden i EU

EU och medlemsstaterna gör i nuläget inte tillräckligt för att nå sina mål om att skydda arter och deras livsmiljöer samt halvera förlusten av biologisk mångfald till 2020. En utvärdering av EUs miljölagar visade tydligt att bristande resurser är ett av huvudproblemen. Genom denna omröstning kunde parlamentarikerna ha uppmanat om att inrätta en fond för skydd och restaurering av naturskyddsområden. Förslaget nådde dock inte en majoritet i omröstningen.

Hur röstade parlamentet? För: 153; Emot: 497; Avstod: 29 (En röst ”för” är positivt för naturen)
Information om omröstningen: Officiellt dokument, Ändringsförslag 48, 14 november 2018

 

6. Bör EU vidta fler åtgärder och medel för att begränsa påverkan och antalet av stora rovdjur som vargar och björnar?

Skydd av stora rovdjur

Tack vare EUs naturskyddslagar har bestånden av stora rovdjur som björnar, vargar och järvar långsamt börjat återhämta sig i delar av Europa. Vissa menar dock att mängden stora rovdjur behöver begränsas. I den här omröstningen bestämde parlamentet, genom att rösta emot förslaget,att finansiering av naturskydd inte ska spenderas på att döda stora rovdjur med ändamålet att begränsa antalet individer. Stöd till projekt som förbättrar samexistens mellan stora rovdjur och samhällen på landsbygden samt mekanismer för kompensation finns redan idag.

Hur röstade parlamentet? För: 295; Emot: 353; Avstod: 14 (En röst ”för” är positivt för naturen)
Information om omröstningen: Officiellt dokument, Ändringsförslag 76, 11 december 2018

 

Omröstningar jordbruk

7. Bör Europa förbjuda all användning av glyfosat till december 2022?

Förbjuda glyfosat inom EU

Forskningen visar att växtskyddsmedel som innehåller glyfosat är ett hot mot miljön och människors hälsa. Europaparlamentet uppmanade med den här omröstningen medlemsstaterna och EU-kommissionen att fasa ut glyfosatanvändning inom EU med sikte på ett totalförbud vid slutet av 2022.

Hur röstade parlamentet? För: 355; Emot: 204; Avstod: 111 (En röst ”för” är positivt för naturen)
Information om omröstningen: Officiellt dokument, resolution (texten i sin helhet), 24 oktober 2017

 

8. Bör europeiska jordbrukare följa nuvarande miljö- och hälsolagar när de tar emot EU-subventioner?

Stoppa EUs skadliga subventioner till jordbruket

Idag bidrar EUs subventioner till jordbruket att upprätthålla ohållbara jordbruksmetoder som leder till omfattande föroreningar och skador på miljön. Syftet med den här omröstningen var att säkerställa att finansiellt stöd från EU endast ska gå till jordbruk där EUs befintliga miljö- och hälsolagar respekteras. Omröstningen misslyckades dock med att få stöd av en majoritet i parlamentet.

Hur röstade parlamentet? För: 320; Emot: 361; Avstod: 6 (En röst ”för” är positivt för naturen).
Information om omröstningen: Officiellt dokument, Ändringsförslag 34, 30 maj 2018

 

9. Bör europeiska jordbrukssubventioner villkoras mot klimat- och miljönytta?

Koppla ihop EUs subventioner till jordbruket med naturskydd

EUs subventioner till jordbruket bidrar idag till att upprätthålla ohållbara jordbruksmetoder som orsakar omfattande föroreningar och skador. Syftet med denna omröstning var att EUs finansiella stöd sammankopplas med positiv inverkan på miljön men förslaget uppnådde inte en majoritet.

Hur röstade parlamentet? För: 314; Emot: 357; Avstod: 13 (En röst ”för” är positivt för naturen).
Information om omröstningen: Officiellt dokument, Ändringsförslag 35, 30 maj 2018

 

10. Bör Europa rikta mer jordbrukssubventioner till skyddade naturområden som även är jordbruksmark?

Göra jordbruk och naturskydd kompatibla

Jordbruksmark i Europa kan även utses till naturskyddsområden. I sådana fall behöver vissa regler och rutiner följas för att säkerställa skydd av värdefulla arter och livsmiljöer. Men en mycket liten andel finansiering avsätts för de här ändamålen. I denna omröstning röstade en majoritet av parlamentet för att öka EU-finansieringen som riktas till naturskydd på sådan mark.

Hur röstade parlamentet? För: 357; Emot: 294; Avstod: 7 (En röst ”för” är positivt för naturen).
Information om omröstningen: Officiellt dokument, Ändringsförslag 21, 11 december 2018

 

11. Bör EUs jordbrukspolitik genomgå en grundlig utvärdering för att fastslå dess påverkan på förlusten av biologisk mångfald?

Mäta jordbrukets påverkan på förlusten av djur och natur

Idag bidrar EUs subventioner till jordbruket till att upprätthålla ohållbara jordbruksmetoder som orsakar omfattande föroreningar och skador på vår landsbygd. Med denna omröstning kunde parlamentet ha begärt en grundlig utvärdering av stödsystemet för att granska och minska dess negativa påverkan på miljön. Förslaget samlade dock inte en majoritet i parlamentet.

Hur röstade parlamentet? För: 295; Emot: 357; Avstod: 10. (En röst ”för” är positivt för naturen).
Information om omröstningen: Officiellt dokument, Ändringsförslag 82, 11 december 2018

 

12. Bör Europa minska sin köttkonsumtion för att minska sin påverkan på miljö och klimat?

Minska EUs konsumtion av animaliska produkter

Industriell boskapsuppfödning och konsumtion är en av de främsta källorna till växthusgasutsläpp och driver på avskogning. Genom denna omröstning hade parlamentarikerna kunnat uppmana till att minska konsumtionen av animaliska produkter samt att övergå till ett extensivt jordbruk.
Ingen majoritet nåddes dock.

Hur röstade parlamentet? För: 159; Emot: 308; Avstod: 139 (En röst ”för” är positivt för naturen).
Information om omröstningen: Officiellt dokument, §97, 6 juli 2017

 

Omröstningar marina frågor

13. Bör EU subventionera nya fiskefartyg?

Miljöskadliga fiskesubventioner

2004 förbjöd EU miljöskadliga subventioner till fiskefartyg som en del av ett försök att minska överfiskets förödande effekter. I den här omröstningen röstade en majoritet i parlamentet för att återinföra subventionerna vilket utökar flottans fiskekapacitet som i vissa områden redan är långt över hållbara nivåer.

Hur röstade parlamentet? För: 342; Emot: 290; Avstod: 2 (En röst ”emot” är positivt för naturen)
Information om omröstningen: Officiellt dokument, Ändringsförslag 312, 4 april 2019

 

14. Bör Europa vidta åtgärder som säkerställer att fisket i Nordsjön håller sig till hållbara fiskenivåer?

Minska överfiske i Nordsjön

Överfiske har satt ett stort tryck på fiskebestånden i Nordsjön och hindrat att de når hållbara populationsnivåer som möjliggör arternas överlevnad samt möjligheten att fiska. Syftet med omröstningen var att förhindra att de tillåtna fångstkvoterna sattes på ohållbara nivåer så att bestånden kan återhämta sig och ett långsiktigt fiske kan existera.

Hur röstade parlamentet? För: 332; Emot: 264; Avstod: 35 (En röst ”för” är positivt för naturen).
Information om omröstningen: Officiellt dokument, Ändringsförslag 83, 14 september 2017

 

15. Bör Europa införa konkreta mål för att minska oönskad fångst av ungfisk innan de har möjlighet att fortplanta sig?

Förhindra oönskad fångst av ungfisk

Idag fastnar ungfisk ofta i fiskenät innan de har möjlighet att fortplanta sig, vilket kan orsaka en katastrofal effekt för både framtida fiskebestånd och hållbara samhällen som livnär sig på fiske. Parlamentet kunde genom denna omröstning ha röstat för konkreta mål och deadlines för att skydda ungfisk men förslaget uppnådde inte en majoritet.

Hur röstade parlamentet? För: 175; Emot: 454; Avstod: 43 (En röst ”för” är positivt för naturen)
Information om omröstningen: Officiellt dokument, Ändringsförslag 295, 16 januari 2018

 

16. Bör Europa upphäva ett förbud mot användning av drivgarn i Östersjön, vilka orsakar förödande skada på havets biologiska mångfald och driver tumlaren till utrotningsgränsen?

Förbjuda användning av skadliga drivgarn i Östersjön

Drivgarn är fiskenät som driver med strömmen vilket ofta innebär att även oönskad fångst fastnar i näten. I områden där de används händer det att valar, sköldpaddor, hajar och delfiner fastnar och dödas i näten. I nuläget finns ett förbud för drivgarn vid fiske av vissa arter, som exempelvis i Östersjön för att skydda tumlaren. Omröstningen, som skulle ha upphävt förbudet av drivgarn, samlade inte en majoritet i parlamentet.

Hur röstade parlamentet? För: 214; Emot: 348; Avstod: 107  (En röst ”emot” är positivt för naturen)
Information om omröstningen: Officiellt dokument, Ändringsförslag 320, 16 januari 2018

 

Omröstningar klimat och energi

 17.  Bör Europa sluta skapa incitament för prospektering av fossila bränslen i Arktis?

Förbjuda EU-finansierad prospektering av fossila bränslen i Arktis

Arktis är planetens största bebodda region och samtidigt den som är minst påverkad av mänsklig verksamhet. Målet med den här omröstningen var att skydda Arktis genom att uppmana EU-kommissionen att inte längre tillåta att EU- lagar eller finansiering stödjer exploatering och utvinning av fossila bränslen i Arktis.

Hur röstade parlamentet? För: 356; Emot: 248; Avstod: 11 (En röst ”för” är positivt för naturen)
Information om omröstningen: Officiellt dokument, §28 del 2, 6 juli 2017

 

18. Bör 40 procent av EUs finanser riktas mot att uppnå Parisavtalets mål?

Utöka EU-finansiering för klimatåtgärder

20 procent av EUs finanser är för tillfället reserverade för klimatåtgärder. I den här omröstningen föreslogs att det finansiella åtagandet för att uppnå Parisavtalet skulle öka till 40 procent av budgeten. Förslaget fick inte en majoritet i parlamentet.

Hur röstade parlamentet? För: 139; Emot: 518; Avstod: 22 (En röst ”för” är positivt för naturen
Information om omröstningen: Officiellt dokument, Ändringsförslag 26 (del 2), 14 november 2018

 

19. Bör EU upphöra med att subventionera fossila bränslen?

Stoppa att direkt och indirekt finansiellt stöd riktas till verksamheter som omfattar fossila bränslen

EU ger än idag direkt och indirekt finansiellt stöd till verksamheter som är beroende av fossila bränslen som förstör såväl vår hälsa som klimatet. Syftet med den här omröstningen var att förhindra att EUs budget fortsätter ge dessa stöd. Förslaget samlade dock inte den majoritet som hade krävts för att kunna gå igenom i parlamentet.

Hur röstade parlamentet? För: 158; Emot: 487; Avstod: 33 (En röst ”för” är positivt för naturen
Information om omröstningen: Officiellt dokument, Ändringsförslag 26 (del 3), 14 november 2018

 

20. Bör Europa öka målet om att minska sina växthusgasutsläpp till år 2030 från 40 procent till 55 procent?

Minskning av EUs växthusgasutsläpp till 2030

EUs nuvarande mål om en utsläppsminskning på 40 procent till 2030 ligger inte i linje med Parisavtalet och bör skärpas avsevärt. En knapp majoritet i parlamentet uppmanade i den här omröstningen EU-kommissionen och medlemsstaterna att öka målet till 55 procent och lämna in en uppdaterad klimatplan under Parisavtalet.

Hur röstade parlamentet? För: 306; Emot: 140; Avstod: 12 (En röst ”för” är positivt för naturen)
Information om omröstningen: Officiellt dokument, Ändringsförslag 25 och 26, 14 mars 2019

 

21. Bör EU ha ett bindande mål om att 45 procent av EUs energianvändning ska komma från förnybar energi år 2030?

Mål om 45 procent förnybar energi till år 2030

För att ligga i linje med Parisavtalet anser WWF att andelen förnybar energi i EU bör nå minst 45 procent till 2030. Parlamentet röstade dock emot ett bindande mål om 45 procent och ställde sig istället bakom ett lägre mål på 35 procent.

Hur röstade parlamentet? För: 144; Emot: 529; Avstod: 11 (En röst ”för” är positivt för naturen)
Information om omröstningen: Officiellt dokument, Ändringsförslag 339, 17 januari 2018

 

22. Bör Europa sätta ett bindande mål att nå 40 procent energieffektivisering till år 2030?

Mål om 40 procent energieffektivisering till 2030

Att minska energianvändningen kan hjälpa till att minska klimatutsläppen samtidigt som det stärker ekonomin, bidrar till att skapa jobb, minskar energifattigdom och förbättrar levnadsvillkoren för människor. Förslaget om 40 procent energieffektivisering till 2030 uppnådde inte en majoritet i parlamentet som istället landade på i ett lägre mål på 35 procent.

Hur röstade parlamentet? För: 289; Emot: 382; Avstod: 7 (En röst ”för” är positivt för naturen)
Information om omröstningen: Officiellt dokument, Ändringsförslag 45, 17 januari 2018

 

23. Bör de utsläpp som omfattas av EUs utsläppshandel minska i en snabbare takt?

Öka den årliga minskningstakten av utsläppstaket i EUs utsläppshandelssystem

EU:s system för handel med utsläppsrätter är ett styrmedel för att kostnadseffektivt minska utsläppen av växthusgaser. Idag ingår cirka 13 000 europeiska anläggningar i systemet, främst inom energi- och industrisektorn. Genom årlig utdelning av utsläppsrätter sätts en övre gräns – ett utsläppstak – för de totala utsläppen som gradvis minskar från år till år. Syftet med omröstningen var att öka minskningstakten av utsläppstaket från 2021 och framåt från 2,2 procent per år till 2,4 procent per år. Förslaget nådde dock ingen majoritet i parlamentet.

Hur röstade parlamentet? För: 315; Emot: 376; Avstod: 7 (En röst ”för” är positivt för naturen)
Information om omröstningen: Officiellt dokument, Ändringsförslag 47, 15 februari 2017

 

24. Bör EU annullera ett överskott på 800 miljoner utsläppsrätter för att minska de totala växthusgasutsläppen?

Annullera (ta bort) 800 miljoner utsläppsrätter i utsläppshandelsystemet

EU:s system för handel med utsläppsrätter är ett styrmedel för att kostnadseffektivt minska utsläppen av växthusgaser. Idag ingår cirka 13 000 europeiska anläggningar i systemet, främst inom energi- och industrisektorn. Genom årlig utdelning av utsläppsrätter sätts en övre gräns – ett utsläppstak – för de totala utsläppen. Sedan 2008 har ett överskott på utsläppsrätter byggts upp. Det beror framförallt på grund av en övertilldelning i kombination med lågkonjunktur. Resultatet är låga priser på utsläppsrätter och ett väldigt lågt omställningstryck i systemet. En del av överskottet samlas i en stabilitetsreserv för framtida användning. Förslaget i den här omröstningen innebar att parlamentet röstade för att annullera 800 miljoner utsläppsrätter från reserven och därmed markant minska de totala utsläppen.

Hur röstade parlamentet? För: 506; Emot: 172; Avstod: 15 (En röst ”för” är positivt för naturen)
Information om omröstningen: Officiellt dokument, Ändringsförslag 47, 15 februari 2017

 

25. Bör EU sätta ett mål om att minska nya personbilars genomsnittliga CO2-utsläpp med 40 procent till 2030 jämfört med 2021?

Minska utsläppen från nya personbilar med 40 procent

Transporterna står för cirka 20-25 procent av EUs samlade utsläpp av växthusgaser. Personbilarna står för cirka hälften av dessa utsläpp. 2017 föreslog EU-kommissionen ett mål om lägre genomsnittliga CO2-utsläpp för nya personbilar till 2030, för att för att styra tillverkare att fortsätta med innovation och leverera fordon med låga utsläpp till marknaden. Målen bidrar till att driva övergången från konventionella förbränningsmotorer till nya fossilfria motorer. Med den här omröstningen röstade parlamentet om att höja målet att minska nya personbilars genomsnittliga CO2-utsläpp till 2030 (jämfört med 2021) från 30 procent till 40 procent.

Hur röstade parlamentet? För: 307; Emot: 183; Avstod: 25 (En röst ”för” är positivt för naturen)
Information om omröstningen: Officiellt dokumentÄndringsförslag 81 & 95 (Artikel 1 §5, punkt a), 3 oktober 2018

 

Kontakt

Vi jobbar med EU-valet

Dela gärna:

Senast ändrad 11/01/24

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se