© WWF-Canon / Cat Holloway

Frågor & svar om nya guiden

Varför får vissa arter rött ljus och vad betyder det att ett fiske är certifierat?

Läs frågor & svar om Fiskguiden 2014

Skillnad på rött ljus och rödlistad

Att en art får rött ljus i WWFs Fiskguide är inte samma sak som att den blir rödlistad av ArtDatabanken.

Läs om skillnaden hos ArtDatabanken

Pressbilder Fiskguiden 2014


Gäddan får rött ljus i WWFs Fiskguide. Foto: Anneli Svanström / WWF.

Ladda ner högupplöst bild


Sej från Barents hav och Färöarna är inte förvaltad så väl som man skulle önska och får därför rött ljus. Foto: Anneli Svanström / WWF.
Ladda ner högupplöst bild


Sik hamnar får både gult och rött ljus. Siken i Bottenviken förvaltas väl och säljs mest lokalt. I Bottenhavet är bestånden inte återhämtade från överfiske.

Foto: Anneli Svanström / WWF.
Ladda ner högupplöst bild

WWFs fiskguide 2014: Rött ljus för västkusträka och stenbitsrom  

Läget för nordhavsräkan har försämrats och den får rött ljus i WWFs nya konsumentguide för fisk och skaldjur. Också stenbitsrom och tonggol-tonfisk får rött ljus. Bläckfisk är en ny art i årets fiskguide som får gult ljus medan pilgrimsmusslan får grönt ljus om den är handplockad.


– Vårt mål är att det bara ska finnas hållbara fiskprodukter i handeln. Att vi nu måste räkna bort våra färska räkor på fredagskvällen är ett misslyckande för svensk fiskeförvaltning i Skagerrak och Kattegatt.  Det är märkligt med tanke på att Sverige vill vara drivande när det gäller ett hållbart fiske, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på WWF.

Nordhavsräkan får nu rött ljus överallt utom i Barents hav. Det är i första hand dåliga beståndsuppskattningar, risk för överfiske, dumpning av små räkor i havet, otydlig förvaltning och kontroll som ligger bakom.

Att kasta tillbaka småräka för att höja värdet på fångsten förbjöds i Västerhavet 2009, men kontrollen av den olagliga aktiviteten har inte skärpts tillräckligt. I Sverige landas ca 1200 ton kokt räka av svenska och danska fiskebåtar – och drygt 8 000 ton importeras från Norge.
WWF har upprepade gånger tryckt på ansvariga myndigheter, men responsen har varit svag och få åtgärder har satts in.

Fiskguiden bedömer fiskarterna utifrån beståndens status, förvaltningens hållbarhet
och fiskets ekosystemeffekter.

– Kraven på ett ansvarsfullt fiske ökar i Sverige och hela Europa. Förvaltningen och kontrollen måste säkras. Andelen miljömärkta fiskprodukter ökar hela tiden och där vill vi även se västkusträkan framöver, säger Inger Näslund, expert på fiskefrågor på WWF.

Nu går WWF in i ett projekt med svenska räkfiskare för att stödja ett mer selektivt fiske.

– Det är ett känt faktum att utkasten i fisket måste upphöra. I samarbete med SLU och WWF startar vi försök med en räktrålare för att få våra försök vetenskapligt säkrade. Vi ska pröva selektiva metoder och större maskor för att se om läget förbättras, säger Jan Norlenius, fiskare och styrelseledamot i Sveriges Fiskares Riksförbud, SFR.

Ofta brister det i informationen om olika fiskbestånd, menar WWF. 

– Vi vet inte hur mycket fisk som finns eller hur mycket som kan fiskas. Det krävs en del modiga beslut av ansvariga myndigheter för att Sverige ska uppnå hållbarhetsmålen, säger Charlotta Järnmark, utvärderingsansvarig för årets fiskguide på WWF.

En positiv nyhet är att Hjälmaregösen blivit omcertifierad enligt MSC (Marine Stewardship Council) och kan ätas med gott samvete, liksom torsk från östra Östersjön. Dessutom har den första norska laxodlingen certifierats enligt ASC (Aquaculture Stewardship Council) och får därmed grönt ljus.

Bläckfisk är en ny art i årets fiskguide. Både den åttaarmade och den tioarmade har gult ljus om den fångas med fällor eller selektiv trål. Pilgrimsmussla är också ny i guiden – och har grönt ljus om den är handplockad.

När det gäller odlade arter har norsk lax fortfarande gult ljus – medan ASC-certifierad lax har grönt ljus. Chilensk lax har rött ljus. Fisk- och räkodlingar medför olika typer av miljöproblem som rymningar, sjukdomsspridning, näringsläckage och ohållbart foderfiske. Certifiering bidrar till en snabbare utveckling mot hållbara odlings- och fiskemetoder.

Fakta räkfiske: Fiskarna får två slags räkor i sina fångster: Råräkor (som inte kokas ombord) är små räkor som förpackas i burk eller konserver. Kokräkor (som kokas ombord) är större räkor som säljs som färska eller frysta. Fiskaren kan få upp till tio gånger mer betalt för de stora än för de små räkorna. Båda storlekarna ingår i samma kvot.

Fakta: WWFs konsumentguide ”Fisk till middag?” 2014 kommer nu ut i en åttonde upplaga. Den lanserades första gången i Sverige 2002 och är en hjälp för konsumenter, dagligvaruhandel och restauranger att göra hållbara val av fisk. Den är en del av WWFs arbete för att värna hållbara marina ekosystem och stoppa utfiskningen av våra vatten. Den har spridits i miljontals exemplar.

WWF rekommenderar alla att fråga efter produkter märkta med MSC (Marine Stewardship Council), ASC (Aquaculture Stewardship Council) eller Krav för att göra enkla och hållbara val för inköpare och konsumenter. Frågan om vilka fiskar vi kan äta med gott samvete är en av vår tids stora samhällsfrågor. Mer än 85 procent av världens kommersiella fiskbestånd är antingen fullt utnyttjade eller överfiskade.

För mer information, kontakta:
Inger Näslund, fiskeansvarig WWF, 070-105 30 57, inger.naslund@wwf.se

Charlotta Järnmark, utvärderingsansvarig för årets fiskguide WWF, 072-23 69 102, charlotta.jarnmark@wwf.se

Jan Norlenius, fiskare och styrelsemedlem i SFR, 0705-62 27 36.

Marie von Zeipel, pressekreterare WWF, 0706 - 29 10 77,
marie.vonzeipel@wwf.se

Senast uppdaterad 2014-06-16

 

Pressbilder


Nordhavsräkan får rött ljus överallt utom i Barents hav. Foto: Germund Sellgren / WWF.
Ladda ner högupplöst bild

Stenbitsrom har utvärderats för första gången och får dessvärre rött ljus. Foto:  Shutterstock / WWF.

 

Ladda ner högupplöst bild


Sjurygg heter den långsamväxande fisk vars ägg vi äter som stenbitsrom, vilket inte gynnar artens återväxt. Foto: Shutterstock / WWF.

Ladda ner högupplöst bild

Tonggol är en vanlig burktonfisk som nu får rött ljus om den inte är linfångad. Foto: WWF.

Ladda ner högupplöst bild



Första laxodlingen i Norge är nu ASC-certifierad (enligt Aquaculture Stewardship Council) och får därmed grönt ljus, men annan odlad norsk lax har fortfarande gult ljus.
Foto: Peter Harms-Ringdal / WWF.

Ladda ner högupplöst bild