Stort svenskt utbud - men svårt att hitta ekologisk skinka till julbordet

2017-12-20
Konsumenter som vill säkerställa att julskinkan kommer från riktigt glada grisar får söka noga – endast en liten andel av mataffärernas utbud är ekologisk julskinka med grönt ljus i Köttguiden. På restaurangerna finns samma ekologiska skinka på knappt var sjunde julbord – på färjerederierna inte alls. Övrig julskinka är svensk medan ett fåtal erbjuder importerad rödlistad ful-julskinka. Det visar en ny granskning av 136 restauranger, färjerederier och matbutiker som Världsnaturfonden WWF genomfört.

 

– Vår granskning visar att marknaden satt en relativt hög lägsta-nivå på utbudet av julskinka i Sverige; det är glädjande att inte fler handlare satsar på billigt importerat kött. Men det är ändå på tok för svårt att hitta julskinka som håller toppklass. Här behöver både handlare och konsumenter driva på ytterligare för att öka tillgängligheten, säger Anna Richert, expert på matfrågor på WWF.

I granskningen toppar Coop bland detaljhandelskedjorna* med högst andel ekologisk julskinka på 15 procent sett till inköpsvolym. Därefter kommer Axfood på 5 procent, Bergendahls på 2,7 procent och Lidl på 2,4 procent. Övrig julskinka till försäljning kommer från Sverige.

Bland restaurangerna uppger 16 procent att de har julskinka märkt KRAV eller EU-ekologisk från Sverige. Motsvarande siffra bland de restauranger som uppger att de har rödlistad julskinka på menyn är 4 procent. Övrig skinka på restaurangernas julbord är svensk utan certifiering. Färjerederiernas kryssningsbåtar har inte ekologisk julskinka alls på julborden.

– Även om Sverige har god djurvälfärd, låg antibiotikaanvändning och stränga miljökrav jämfört med många länder kan och bör vi alltid bli bättre. Något som hotar det är Jordbruksverkets nya föreskrifter för att sänka de svenska kraven på djurskydd i grisproduktionen. Det står i strid med forskning och expertutlåtanden, och riskerar att rasera förtroendet för svensk grisköttsproduktion, säger Anna Richert.

WWFs granskning tyder också på en positiv trend vad gäller grönare alternativ: nästan vartannat julbord (46 procent) uppger att de utökat andelen vego-alternativ på årets julbord. Vanligast förekommande är detta bland restauranger i Stockholm och Göteborg. Bland färjerederierna hade 100 procent utökat andelen vego-alternativ på årets julbord.

 

*ICA avböjde att medverka i granskningen.

 

Fakta om konsumtion och handel med julskinka:

  • Vi äter cirka 1 kg julskinka per person och år.

  • I dagligvaruhandeln såldes det förra året cirka 7000 ton julskinka, årets försäljning beräknas bli densamma.

  • Till detta kommer den julskinka som säljs i restaurang och storhushåll och sådant som säljs i manuella diskar eller i gårdsbutiker.

  • Av den totala försäljningen av julskinka är cirka 3,5 procent ekologisk julskinka (KRAV och EU-ekologisk) eller cirka 350 ton.

  • 80 procent av svenskarna anser att det är viktigt att julskinkan de köper är svensk

Källa: Svenskt Kött

 

Det här kan du som konsument göra:

  • Fråga efter ekologisk julskinka, gärna med KRAV-märkt råvara. Då vet du att grisarna haft det bra.

  • Undvik importerad skinka, den har rött ljus i Köttguiden och det betyder bland annat att grisarna äter foder som orsakar avskogning och att djurvälfärden är sämre.

  • Ät mindre kött – ta för dig av vegetariska rätter på julbordet och lägg in ett par helvegetariska dagar efter helgerna. Det är bra för hälsan och planeten!

 

Om WWFs studie av julskinkebranschen:

WWF har totalt ringt 136 restauranger, färjerederier och matbutiker samt mejlat detaljhandelskedjornas huvudkontor under december 2017 och frågat om deras utbud av skinka. På uppmaning från svarande restauranger har förfrågan i vissa fall följts upp via mejl.

 

Ladda ner hela undersökningen här


De julskinkor som WWF har bedömt vara mest hållbara har grönt ljus i WWFs köttguide: märkt med KRAV, EU-ekologisk från Sverige eller skinka baserad på KRAV-märkt råvara.  Svensk julskinka och importerad skinka med EU-ekologisk märkning får gult ljus då de djuren inte får gå ute, eller har sämre djurhållning. Rött ljus får importerad skinka utan certifiering.
Läs mer i WWFs köttguide www.wwf.se/kottguiden

 

Utsträckning av ekologisk julskinka i Sveriges livsmedelsbutiker

Utsträckning av ekologisk julskinka i Sverige.

Klicka på diagrammet för större version

 

 

Var kommer julskinkan ifrån?Vart kommer julskinkan ifrån?

Klicka på diagrammet för större version

 

Om ekologiska certifieringar:

KRAV-certifierade grisar får gå ute och böka, och föds upp på ekologiskt foder. KRAV tillåter inte nitrit vid beredningen av skinkan.

EU-ekologisk skinka föds upp på ekologiskt foder, och får gå ute i rastgård.  En del av den svenska skinkan som är märkt med EU-ekologiskt innehåller KRAV-märkt råvara, det syns då på etiketten.

 

För mer info, kontakta:

Anna Richert, expert på matfrågor på WWF, 08-546 57 549, anna.richert@wwf.se

 

Senast uppdaterad 2017-12-19

 

WWFs undersökning av julskinkebranschen 2017

WWF har totalt ringt 136 restauranger, färjerederier och matbutiker samt mejlat detaljhandelskedjornas huvudkontor under december 2017 och frågat om deras utbud av skinka. På uppmaning från svarande restauranger har förfrågan i vissa fall följts upp via mejl.

 

Ladda ner hela undersökningen här

Pressbilder

Julgran med pynt. Foto: Richard Stonehouse / WWF

Julgran med pynt. Foto: Richard Stonehouse / WWF

Ladda ner höguppplöst

 

Ekologisk grisuppfödning. Foto: Global Warming Images / WWF

Ekologisk grisuppfödning.

Foto: Global Warming Images / WWF

Ladda ner bild högupplöst

 

Foto: Martin Harvey / WWF

Ät mindre kött – ta för dig av vegetariska rätter på julbordet och lägg in ett par helvegetariska dagar efter helgerna. Det är bra för hälsan och planeten!

 Foto: Martin Harvey / WWF

Ladda ner högupplöst

 

Grönsaker i matbutik. Foto: Richard Stonehouse / WWF

Foto: Richard Stonehouse / WWF

Ladda ner högupplöst 

 

Foto: Saga Sandin

Anna Richert, expert på matfrågor på WWF

Ladda ner bilden högupplöst

Foto: Saga Sandin