Fjällräv

 

Lever på kalfjället

Fjällräven lever på tundra och kalfjäll. Tillsammans med ren och fjällämmel är fjällräven en av de äldsta däggdjursarterna på den skandinaviska halvön. När inlandsisen drog sig tillbaka följde dessa djur iskanten och sedan dess har de haft en plats i fjällvärlden. Fjällräven är väl anpassad till det arktiska klimatet bland annat genom hårbeklädda trampdynor och en bra isolerande päls. Färgen på pälsen kan antingen vara vit på vintern och brun på sommaren eller blåsvart året runt.

 

Allätare

Fjällrävens viktigaste föda är fjällämmel och det är under bra lämmelår som fjällräven förökar sig som bäst. Fjällräven äter också mycket sork och ripor men är även till stor del asätare och lever på resterna av vad andra har lyckats fånga. Speciellt under vintertid kan renkadaver som fällts av större rovdjur vara en viktig föda. Dock har tillgången på ren under vintern minskat vilket lett till mindre kadaver. På sommaren kan det till och med bli fågelägg eller fisk på menyn beroende på vad som är tillgängligt. 
 


 

Lever i par

Fjällrävar är monogama, dvs de håller ihop i par, men ibland kan en fjolårsunge stanna kvar ett år, och ibland kan två familjer flytta ihop i samma lya. De gräver lyor under marken där de föder sina ungar. Lyorna kan ha tiotals utgångar och de används år efter år. Området runtom lyan är beväxt av frodigt gräs till följd av all spillning och matrester som fjällräven lämnar. De parar sig i mars och ungarna föds i maj/juni. Ungarna stannar i närheten av lyan fram till hösten, varefter de vandrar iväg. I fjällen lyckas de bara fortplanta sig om tillgången på föda är mycket bra, under dåliga misslyckas reproduktionen helt. Under år med mycket god tillgång på föda kan antalet ungar bli uppåt 18 stycken, men vanligen får de 5-10 valpar. Dödligheten är dock mycket hög för valpar, speciellt om det är ont om mat.

 

Hot

I början av 1900-talet var fjällräven fortfarande vanlig i Sverige men redan 1928 var stammen hårt reducerad, varför den blev fridlyst. Trots det skydd som fridlysningen innebar har fjällrävstammen fortfarande inte återhämtat sig. Det allvarligaste hotet för närvarande mot fjällrävens existens är förmodligen bristen på smågnagare de senaste tjugo åren.Situationen förbättrades under åren 2001 till 2008 med flera goda lämmelår men försämrades igen 2009 då inga ungar överlevde. 

 

En effekt av klimatförändringarna är att rödräven tränger sig upp ovanför trädgränsen och konkurrerar bort fjällräven, från lyor och födoområden. Det förekommer även att rödräven dödar fjällrävar. Rödräven verkar helt ha konkurrerat ut fjällräven i Finland , där ses inte längre fjällrävsungar.

 

Fjällrävsstammen är idag liten och geografiskt splittrad, vilket gör det svårt för dem att hitta varandra i Skandinavium och Finland. Den naturliga biotopen för fjällräv är trädlös tundra. Denna miljö kan inte återskapas av människan utan måste skyddas från den ökade störning som nu sker. Turism med vandrare, skotertrafik och jakt kan snabbt nå gränsen för vad denna känsliga natur tål.

 

Lyckad reproduktion

Den skandinaviska fjällrävstammen ökade enormt under åren 2010 och 2011. Anledningen var att det var rekordår med lämlar och flera andra arter gnagare. Totalt föddes det mer än 700 valpar 2011 och det är nu viktigt att valparna överlever till nästa lämmelår. Om det lyckas kan det innebära att fjällräven kan öka ytterligare och  därmed minska risken för att dö ut i Sverige.

 

Vad gör WWF?

WWF stöder det svenska fjällrävsprojektet. Projektet arbetar bland annat med att stödutfodra samt reducera antalet rödrävar vid klassiska fjällrävslyor. En viktig del i projektet är att få fjällrävar att slå sig ned i området mellan där de idag har fasta stammar i Norge och Jämtland i Sverige. Utan projekt fjällräv hade nog fjällrävarna varit borta från Sverige, men tack vare lämmelåren 2010 och 2011 ser nu framtiden mycket ljusare ut.

 

Fakta

Vetenskapligt namn: Vulpes lagopus (syn. Alopex lagopus)
Vikt: 3-8 kg
Längd: ca 70 cm
Livslängd: 5 år
Antal i Sverige och Norge: Flera hundra individer. Det varierar stort mellan olika år beroende på hur stor gnagartillgången är.

 

Visste du att?

  • Ett år med måttlig tillgång på mat kan tre till sex ungar komma upp ur lyan, men under lämmelår kan en hona på 3 kg föda upp till 18 valpar. 
     
  • Fjällrävarna försöker att utnyttja den överflödiga tillgången på mat under lämmelår och det kan ligga högar av sorkar och lämlar på lyan som inte är uppätna. 
     
  • I Norge blev fjällräven fridlyst 1929 och i Finland 1940. Fjällräven tål extrem kyla, ned till -70 grader. 
     
  • I andra delar av sitt utbredningsområde så som i Spetsbergen och Ryssland är fjällräven vanlig.


 

Senast uppdaterad 2014-08-06