Noshörning

 

Noshörningar har vandrat på vår jord i 60 miljoner år, och ett tag fanns det 30 noshörningsarter. I dag återstår fem arter och det är en kamp mot tiden om vi ska lyckas rädda dem.

 

Noshörningar har funnits på jorden i 60 miljoner år. Under miocentiden (för cirka 20 miljoner år sedan) fanns hela 30 noshörningsarter. I dag finns det fem arter och alla är utrotningshotade.  Två av dem lever i Afrika (trubbnoshörning och spetsnoshörning) och tre i Asien (indisk noshörning, javanoshörning och sumatranoshörning).

 

Trubbnoshörning (Ceratotherium simum)

Trubbnoshörningen är den största av dagens noshörningsarter. Den kallas också "vit noshörning", trots att den inte alls är vit.

 

Vit kommer från holländska "widje" vilket betyder vid och syftar på den breda överläppen som är anpassad för att beta gräs. På 1880-talet trodde man att trubbnoshörningen var utrotad, men sedan upptäckte man 20 djur i vildmarkerna i Natalprovinsen. Tack vare omfattande skydd finns i dag knappt 20 000 trubbnoshörningar, merparten i Sydafrika. Det visar att  man genom skydd och bra förvaltning kan rädda arter från utrotning. Men sedan 2009 har tjuvjakten främst i Sydafrika ökat kraftigt, vilket hotar artens framtid.  

 

Den sydliga underarten ökade stadigt fram till de senaste årens hårda tjuvjakt. Via den handel där man sätter ut noshörningar som nu är tillåten, men under hård kontroll, sprids trubbnoshörningen från sitt kärnområde i Sydafrika till andra länder, bland annat Kenya. Den nordliga underarten anses nu vara utdöd i det vilda. Dock finns några  individer på ett bevarandecenter i Kenya där man jobbar med att få djuren att föröka sig.

 

Spetsnoshörning (Diceros bicornis)

De första européer som utforskade Afrika berättade om slätter som myllrade av spetsnoshörningar.

Då, för drygt 150 år sedan, fanns de över större delen av Afrika söder om Saharaöknen.

 

Spetsnoshörningen kallas ibland svart noshörning och drabbades hårt av tjuvjakt redan på 1970-talet, då efterfrågan ökade på knivskaft av noshörningshorn (se faktaruta). På den tiden fanns det upp emot 100 000 spetsnoshörningar i Afrika. I dag återstår knappt 5000.

 

Framför allt finns arten i Sydafrika (1900), Namibia (1700), Kenya (600) och Zimbabwe (430) och Tanzania (113). Under några år i slutet av förra seklet lyckades naturvården få bukt på tjuvjakten och noshörningarna blev fler. Men nu har tjuvjakten slagit nya topprekord.

 

Den västafrikanska underarten av spetsnoshörning lyckades under många år hitta en fristad i norra Kameruns busksavanner men tjuvjägare har nu för alltid utrotat denna speciella underart. 

 

Javanoshörning (Rhinoceros sondaicus)

Javanoshörningen är i dag den mest sällsynta arten bland noshörningarna.

WWF försöker genom sina projekt i Ujung Kulon på ön Java i Indonesien att rädda arten.


Så vitt man vet finns det i dag cirka 50 javanoshörningar kvar i Ujung Kulon. Antalet har legat och pendlat kring den siffran under flera år.

 

Tidigare fanns det runt tio javanoshörningar  i Vietnam, men 2011 förklarades den utdöd då det sista exemplaret tjuvjagades.

 

 

 

Sumatranoshörning (Dicerorhinus sumatrensis)

Sumatranoshörningen är den minsta av alla noshörningsarter. I dag räknar man med att det endast finns mellan 100 och 300 sumatranoshörningar kvar i världen. Tjuvjakten är ett ständigt hot men också att skogarna där den "lilla" noshörningen lever krymper snabbt, när skogsindustrin skövlar regnskog för pappersmassa. Dessutom huggs regnskog ned för att ge plats åt oljepalsmodlingar.  

 

Om sumatranoshörningen ska överleva krävs stora insatser för att skydda skogarna där arten lever och stopp för handeln med noshörningshorn och andra produkter. WWF möter dessa problem på flera sätt, bland annat genom att aktivt försöka stoppa handeln med noshörnignshorn. Vietnamesers övertro på noshörningshorns udergörande verkan är det enskilt största hoten mot alla nu levande noshörningsarte. Därför jobbar WWF med att stoppa den illegala marknaden i Vietnam.

 

 

Indisk noshörning (Rhinoceros unicornis)

Den indiska noshörningen går det bra för! Tack vare strikta skyddsåtgärder har populationen ökat från 600 individer 1975 till ca 2 900 individer (2011). Men det är fortfarande en hotad art som jagas för sina horn.

 

De skyddade områden i Indien och Nepal där den indiska noshörningen lever omringas allt tätare av byar som är ett resultat av en växande befolkning. Det är därför totalt avgörande för noshörningens överlevnad att se till att lokalbefolkningen som lever intill dem kan få fördelar av att den hotade arten lever i området. Även utbildning och informationsinsatser görs av WWF.  

 

I Nepal arbetar WWF med lokala organisationer med att återinföra noshörningar från nationalparken, Royal Chitwan National Park till andra reservat. De antitjuvjaktssatsningar WWF gör i Nepal är mycket framgångsrika - det senaste året har inte en enda noshörning dödats här.

 

Senast uppdaterad 2014-09-19

Hoten mot noshörningen

Tjuvjakt

Tjuvjakten pågår för fullt på många platser och eftersom noshörningen ser mycket dåligt är den också lätt att komma åt.

Det är noshörningarnas horn tjuvskyttarna vill åt. Pulvriserat horn har länge varit eftertraktat som medicin och
i dag används 60 procent av hornen till detta. I fjärran östern ingår hornpulver i traditionell kinesisk medicin som sägs bota förkylningar, feber, huvudvärk, malaria, impotens och många andra krämpor. Vissa vetenskapsmän säger att noshörningshorn kan sänka feber, åtminstone på råttor. Det finns dock alternativ eftersom horn från saigaantilop och vattenbuffel visar sig ha samma effekt. Det är inget "magiskt" med hornet! Det består av kompakta fibrer av keratin, liknande människans naglar.

 

I Vietnam har efterfrågan på noshörningshorn ökat kraftigt, efter ett falskt påstående om att hornet har egenskaper som botar cancer och även ger styrka. Hornen betingar nu ett högre pris än guld på marknaden i Hanoi, enligt TRAFFIC.

 

Knivskaft av noshörningshorn

Under 1970-talet ökade efterfrågan på noshörningshorn kraftigt. I Yemen bär många män en traditionell dolk som kallas "jambiyya" Förr i tiden hade bara de rikaste råd med snidade knivskaft av noshörningshorn till sina dolkar. Men nu blev det möjligt att tjäna mycket pengar i Saudiarabien och andra rika oljestater och då steg efterfrågan på noshörningshorn. Priset på noshörningshorn sköt i höjden och en ohämmad jakt följde. Cirka 90 procent av Kenyas, Ugandas och norra Tanzanias noshörningar dödades under den här perioden.


Befolkningsökning i Asien

Ett annat hot är befolkningsökningen främst i Sydostasien och i Indien som gör att noshörningens områden minskar.

  

Vad gör WWF

Ända sedan starten 1961 har WWF arbetat aktivt för noshörningens överlevnad. Arbetet går ut på att skydda noshörningen där den lever, samt att informera på de marknader där efterfrågan på noshörningshornen är stor. Vi jobbar även med:

• Att bevaka reservat där noshörningar kan leva säkrare 
• Forskning för att öka kunskapen om noshörningen
• Omflyttning av noshörningar till skyddade områden
• Utbildning och löner till parkvakter
• Utbildning och samarbete med lokalbefolkningen
• Inköp av bilar och kommunikationsutrustning för bevakning