Asiens tigrar är hotade 

Tigern (Panthera tigris) är den största medlemmen i kattfamiljen. Tidigare kunde man hitta tigrar ända från Turkiet i väst till Ryssland i öst, men idag finns de bara i några få länder i Asien.

 

Se WWFs bildspel om tigern i Asien och massor av tigerinformation här

 

Tigern lever och jagar ensam. Den äter främst större hovdjur, t ex hjortar, men jagar även andra djur som vildsvin och apor. Tigern är mest aktiv under dygnets mörka timmar och tillbringar resten av dygnet i vila. Hanarna rör sig över ett större område än honorna och ett tigerrevir i exempelvis Indien kan uppgå till runt 60 kvadratkilometer för hanarna och 25 kvadratkilometer för honorna. I områden med lägre bytestäthet, som till exempel Sibirien, kan ett tigerrevir vara upp till 1 000 kvadratkilometer. Redan under den sena eftermiddagen startar tigern sin jakt. Den jagar under större del av natten och kan täcka hela reviret. Det är främst beskogade områden som genomsöks.

Trivs i olika naturtyper och klimat

Tigerhonan blir könsmogen vid 3-4 års ålder. Tre månader efter parningen föder hon vanligtvis 1-3 mycket små, blinda och hjälplösa ungar. Den första månaden hålls de väl gömda, gärna i en grotta eller bland täta buskar. Ungarna diar tills de är fem månader gamla, men börjar att äta kött redan efter sex veckor. Vid sex månaders ålder börjar ungarna att jaga tillsammans med sin mamma och vid två års ålder lämnar de henne för gott.

 

Bara tigern har tillgång till vatten och föda samt skydd för sig själv och sina ungar trivs den i mycket olika naturtyper och klimat. Den kan leva i Sibiriens kalla barrskogar, i norra Kinas ekskogar eller i Sydostasiens monsun-, bambu-, mangrove- och regnskogar.


Människan och tigern

Normalt undviker tigern all kontakt med människor, men olyckor med dödlig utgång sker ibland. En tiger som blir överraskad kanske anfaller och en tiger försvarar alltid sina ungar. Dålig tillgång på bytesdjur kan också leda till att tigern ger sig på människor. Trots riskerna rör sig människor fortfarande i tigerreservaten med eller utan tillåtelse, för att t ex fånga fisk eller samla ved. För att minska risken för olyckor placerar myndigheterna ut människoliknande dockor som är försedda med starkström. De ger en anfallande tiger en stark stöt och efter en sådan näsbränna tar det lång tid innan tigern anfaller en människa igen.

 

Skogsarbetare som arbetar i områden med tigrar bär ofta ansiktsmasker på bakhuvudet, eftersom tigern oftast attackerar bakifrån. Man placerar också ut boskap i reservaten för att tigrarna inte skall söka sig till bebyggda områden i jakten på föda. Studier med hjälp av radiosändare har visat att tigrar ofta lever nära människor utan att förorsaka några problem.


Hoten mot tigern

I början av 1900-talet fanns det runt 100 000 tigrar. Idag finns det endast omkring 3 200 vilda tigrar kvar. Tre av de nio (eller åtta) underarterna är redan försvunna och den sydkinesiska tigern är mycket nära utrotning.

 

Jakt och ett ökat befolkningstryck är de främsta anledningarna till att tigrarna minskar i antal. På senare år har också användandet av malda tigerben i orientalisk medicin ökat kraftigt och tjuvskytte är vanligt. Uppgången av den sydasiatiska och östasiatiska ekonomin sedan mitten av 1970-talet har lett till en stor efterfrågan av dessa mediciner. Orientalisk medicin innehållande bl a tigerben har också en betydande marknad bland kinesiska grupper i Nordamerika och i Europa.

 

Skogsaverkningar ökar och tigerns skogar försvinner allt mer. Tigerskog blir bland annat palmoljeplantage på Sumatra.

 

Vad gör WWF?

WWFs nya strategi och aktionsplan för att bevara tigern - Conserving Tigers in the Wild: A WWF Framework Strategy for Action 2002-2010, identifierar sju tigerområden där chanserna för ett långsiktigt bevarande av tigern anses som bäst. I varje område har WWF som mål att etablera och sköta tigerskyddsområden, minska jakten på tigern och deras byten, eliminera handeln med tigerdelar och tigerprodukter samt skapa initiativ som uppmuntrar lokalbefolkningen och andra att stödja arbetet med att bevara och ge utrymme för tigern. Skogsskydd är viktigt för tigerns överlevnad och WWF arbetar med flera projekt för att säkra tigerns skogar.

 

Nedan följer fler exempel på vad WWF gör för att bevara tigern:

 

  • WWF arbetar tillsammans med TRAFFIC med att hitta alternativ till att minska användandet av tigerdelar för medicinskt syfte samt uppmuntrar till att använda andra effektiva alternativ. WWF arbetar också med att försöka förbjuda import och försäljning av dessa mediciner i Nordamerika.
     
  • WWF hade en aktiv roll i etableringen av the Global Tiger Forum, en regional överenskommelse mellan 11 av de 14 länder där det fortfarande finns tiger. Forumets mål är att stoppa den illegala handel med tigerdelar samt att öka antalet skyddade områden för tigrarna. Även utbildning, upplysning och forskning ingår i arbetet. Idag har 5 länder godkänt överenskommelsen (Bangladesh, Bhutan, Indien, Myanmar och Vietnam).
     
  • The Tiger Emergency Fund (TEF) bildades 1998 i ett samarbete mellan WWF och IUCN med syfte att kunna ge bidrag till akuta tigerprojekt. Under de första två åren har TEF bl a gett bidrag till projekt i Indien, Ryssland och Vietnam.

 

Nuvarande situation för de olika underarterna. Obs ca antal

Tigerraser Population* Utbredning
Bengalisk tiger    1700-2300 Bangladesh, Bhutan,
Indien, Myanmar, Nepal

Nordlig Indokinesisk tiger samt Malaysisk           tiger     

   880-1230 Kambodja, Kina, Laos, Malaysia,
Myanmar, Thailand, Vietnam
Sumatratiger          350-400 Indonesien (Sumatra)Högst osäkert antal
Sibirisk tiger
(amurtiger)
   330-390 Kina, Nordkorea, Ryssland. Ny undersökning pågår 2010
Sydkinesisk tiger            0  Södra Kina . Troligen utdöd,
Balinesisk tiger Utrotad år 1940 Indonesien (Bali)
Kaspisk tiger Utrotad år 1970 Afghanistan, Iran, Kina,
Ryssland, Turkiet, bland annat
Javatiger Utrotad år 1980


Indonesien (Java)

Totalt ca 3 200 - 4300    

 * population som presenterades av WWF 2010


Sibirisk tiger (Panthera tigris altaica) är den största underarten. Den har en tjock, ljusfläckig päls. Idag finns det ca 400 sibiriska tigrar kvar. De flesta i relativt väl skyddade reservat i östra Ryssland, men det finns också ett litet antal i norra Kina.

Sydkinesisk tiger (Panthera tigris amoyensis) anses vara den underart från vilken de andra tigrarna utvecklats. Den lever bara i Kina och idag finns det möjligen något exemplar kvar, men den är troligen på väg att helt försvinna.

Nordlig Indokinesisk tiger (Panthera tigris corbetti) finns i Laos, Kambodja, Vietnam, Thailand och Burma. Den indokinesiska tigern har minskat  på senare år och sammanlagt finns det runt 700 djur om man räknar ihop den nordliga med den Malysiska, vilket ofta görs då alla inte skiljer på dessa två underarter. WWF har hjälpt till att skydda den indokinesiska tigern i Thailand. I Malaysia lever tigrarna i reservat, men i Burma har de inte något lagstadgat skydd. Den Malaysiska tigern , pt jacksoni , har minskat till ca 500. Konflikten mellan människa och tiger har ökat allt mer till följd av skogsavverkning.

Bengalisk tiger (Panthera tigris tigris), också kallad indisk tiger, är den talrikaste underarten. Enligt de senaste beräkningarna finns det dock bara

ca 1800 bengaliska tigrar kvar. Varav 1700 i Indien. Ett intensivt naturvårdsarbete som startade 1973 gav grunden till en god tigerstam. "Projekt Tiger" startades med hjälp av medel från WWF och Indiens regering och innebar att reservat bildades i olika naturtyper inom tigerns utbredningsområde. Projektet var mycket lyckat i början, men sedan dess har problem uppstått. Detta beror både på ökat befolkningstryck som resulterar i ett större utnyttjande av de områden som härbärgerar tigrar och en ökad tjuvjakt. Därför kombinerar man idag naturvård med en uthållig användning av naturresurserna och lokalbefolkningen medverkar i reservatsarbetet.



Sumatratiger (Panthera tigris sumatrae), finns som namnet avslöjar på Sumatra och antalet djur beräknas idag till färre än 400. Jakt är det stora hotet trots att sumatratigern har lagligt skydd. I över 20 år har WWF hjälpt den indonesiska regeringen att skydda sumatratigern och på Sumatra finns nu fem större reservat. Palmoljeplantage ersätter tigerns skogar och arten hotas allt mer.

Kaspisk tiger (Panthera tigris virgata), balinesisk tiger (Panthera tigris balica) och javatiger (Panthera tigris sondaica) är alla utrotade. Den kaspiska tigern fanns ända bort till Kaspiska havet och Turkiet. De båda andra underarterna levde i Indonesien, på öarna Bali respektive Java. Den balinesiska tigern var den minsta av de åtta underarterna.

 

 

 

 

 

 

Senast uppdaterad 2014-05-28

 

Läs mer

WWF har satt som mål att långsiktigt vända den nedåtgående tigertrenden och fördubbla antalet tigrar till 2022. Totalt uppskattas antalet vilda tigrar idag till ca 3200. Rädda tigern i det vilda.

Mer om tigern

Fakta om arter som används inom traditionell orientalisk medicin

www.traffic.org

Skrivbordsbild

Här kan du ladda ner en

skrivbordsbild med ett tigermotiv.