tiger  National Geographic Stock Michael Nichols WWF

Tiger

Tigern är den största medlemmen i kattfamiljen. Tidigare kunde man hitta tigrar ända från Turkiet i väst till Ryssland i öst, men idag finns de bara kvar i 13 länder i Asien. Här kan du lära dig mer om tigern som art och hoten mot den.

 Bildspel om tigern i Asien och massor av tigerinformation

 

Tigern lever och jagar ensam. Den äter främst större hovdjur, till exempel hjortar, men jagar även andra djur som vildsvin och apor. Tigern är mest aktiv under dygnets mörka timmar och tillbringar resten av dygnet i vila. Hanarna rör sig över ett större område än honorna och ett tigerrevir i exempelvis Indien kan uppgå till runt 60 kvadratkilometer för hanarna och 25 kvadratkilometer för honorna. I områden med lägre bytestäthet, som till exempel Sibirien, kan ett tigerrevir vara upp till 1 000 kvadratkilometer.

Trivs i olika naturtyper och klimat

Tigerhonan blir könsmogen vid 3-4 års ålder. Tre månader efter parningen föder hon vanligtvis 1-3 mycket små, blinda och hjälplösa ungar. Mamma med unge, sibirisk tiger Foto: Edwin Giesbers / natureplace.comDen första månaden hålls de väl gömda, gärna i en grotta eller bland täta buskar. Ungarna diar tills de är fem månader gamla, men börjar att äta kött redan efter sex veckor.

 

Vid sex månaders ålder börjar ungarna att jaga tillsammans med sin mamma och vid två års ålder lämnar de henne för gott.

 

Bara tigern har tillgång till vatten och föda samt skydd för sig själv och sina ungar trivs den i mycket olika naturtyper och klimat.

 

Den kan leva i Sibiriens kalla barrskogar, i norra Kinas ekskogar eller i Sydostasiens monsun-, bambu-, mangrove- och regnskogar.


En hotad art

I början av 1900-talet fanns det runt 100 000 tigrar i det vilda. I dag återstår endast omkring 
3 200 vilda tigrar. Av tigerns åtta eller nio underarter är redan tre försvunna och den sydkinesiska tigern är mycket nära utrotning.

 

Jakt och ett ökat befolkningstryck är de främsta anledningarna till att tigrarna minskar i antal. På senare år har också användandet av malda tigerben i orientalisk medicin ökat kraftigt. Uppgången i den sydasiatiska och östasiatiska ekonomin sedan mitten av 1970-talet har lett till en hög efterfrågan på dessa mediciner, även bland grupper i Nordamerika och Europa.

 

Skogsaverkningar ökar och tigerns skogar försvinner allt mer. Tigerskog blir bland annat oljepalmsplantager på Sumatra.

 

Tigern och människan

Även om tigern normalt sett undviker kontakt med människor, kan det hända att männiksor dödas av tigrar. Tigern kan bli överraskad och skrämd, den kanske försvarar sina ungar, eller också finns det dåligt med bytesdjur. Trots riskerna rör sig människor fortfarande i tigerreservaten med eller utan tillåtelse, för att exempelvis fånga fisk eller samla ved. 

För att minska risken för olyckor placerar myndigheterna ut människoliknande dockor som är försedda med starkström. En anfallande tiger får en stark stöt och efter en sådan näsbränna tar det lång tid innan den försöker igen.

Skogsarbetare som arbetar i tigerområden brukar bära ansiktsmasker på bakhuvudet, då tigern oftast attackerar bakifrån. Man placerar också ut boskap i reservaten för att tigrarna inte skall söka sig till bebyggda områden i jakten på föda. Studier med hjälp av radiosändare har visat att tigrar ofta lever nära människor utan att orsaka några problem.

 

Nuvarande situation för de olika underarterna 

Sydkinesisk tiger (Panthera tigris amoyensis) är den underart från vilken de andra tigrarna anses ha utvecklats.

 

Den lever bara i Kina, är akut hotad och troligen på väg att försvinna helt. Det är osäkert om det ens finns några sydkinesiska tigrar kvar i det vilda.

 

Indokinesisk tiger har sitt utbredningsområde i Laos, Kambodja, Vietnam, Thailand och Myanmar (Burma). Indokinesisk tiger i Greater Mekong Foto: Choong Joon LAI / WWF Greater Mekong

 

I början av 2000-talet fann forskarna att de indokinesiska tigrar som finns på Malackahalvön i sydligaste Sydostasien, skilde sig så mycket från övriga att de nu behandlas som två underarter.  Den indokinesiska tigern (Panthera tigris corbetti) har minskat i antal på senare år och saknas sannolikt i Laos, Kambodja och Vietnam. Totalt finns bara runt 200 i gränstrakterna mellan Thailand och Myanmar.

Den andra underarten kallas idag Majayatiger (Panthera tigris jacksoni) och finns bara i Malaysia. Antalet tigrar där är mycket osäkert eftersom de inte har inventerats på många år. En beräkning säger runt 350 tigrar. De hotas av tjuvskytte och omvandling av skogar till framför allt oljepalmsplantager.

WWF arbetar med tigrar i Thailand, Myanmar och i Malaysia. I Kambodja planeras för återinsättning av tigrar. 
 

Sibirisk tiger (Panthera tigris altaica), kallas även Amurtiger.  Sibirisk tiger

Underarten är, tillsammans med den bengaliska tigern, störst till storleken. Den har en tjock, ljusfläckig päls. 
I dag finns cirka 360 sibiriska tigrar kvar, de flesta i relativt välskyddade reservat i östra Ryssland, men även i norra Kina.  Underarten är hotad.

Bengalisk tiger (Panthera tigris tigris), också kallad indisk tiger, är den underart det finns flest exemplar av. Foto: Natureplace.comEnligt de senaste beräkningarna finns det ungefär 2000 bengaliska tigrar. Av dem finns omkring 1700 i Indien, 200 i Nepal och 75 i Bhutan. I Indien har ett ambitiöst naturvårdsarbete lagt grunden till en god tigerstam. "Projekt Tiger" startades 1973 med hjälp av medel från WWF och Indiens regering och innebar att man skapade reservat i olika naturtyper inom tigerns utbredningsområde. Projektet var till en början mycket lyckat, men efter hand har problem uppstått, till följd av ökat befolkningstryck och en ökad tjuvjakt. I dag fokuseras tigerarbetet till åtta tigerlandskap, varav tre är gränsöverskridande. WWF samarbetar med indiska Skogsdepartementet med utbildning och utrustning av parkvakter samt inventering av tigrar. Vi samarbetar också med lokalbefolkningen för att minska deras behov av exempelvis ved från skogen, och hjälper till vid konflikter med tigrar. WWF arbetar även med tigrar i Nepal och Bhutan. Bengalisk tiger är starkt hotad.

Sumatratiger (Panthera tigris sumatrae), finns som namnet avslöjar på Sumatra. SumatratigerAntalet djur beräknas idag till färre än 400. Jakt är det stora hotet trots att tigern har lagligt skydd. WWF har hjälpt Indonesien att skydda tigern i över 20 år och på Sumatra finns nu fem större tigerreservat. Oljepalmsplantager ersätter dock i allt högre grad tigerns skogar och arten är akut hotad.


Kaspisk tiger (Panthera tigris virgata), balinesisk tiger (Panthera tigris balica) och Javatiger (Panthera tigris sondaica) är utrotade. Den kaspiska tigern fanns en gång ända bort till Kaspiska havet och Turkiet. De båda andra underarterna levde i Indonesien, på öarna Bali respektive Java. Den balinesiska tigern var den minsta av de åtta underarterna.

 

Senast uppdaterad 2014-12-13

Tävla med Panda Planet!

Är du under 18 år och gillar tigrar? Tävla med WWF Panda Planet och Nordens Ark om en dag som tigerskötare.

Till tävlingen

Lyckat tigerprojekt i ryska Fjärran Östern

WWFs och Nordens Arks gemensamma tigerprojekt i ryska Fjärran Östern har varit lyckosamt. Projektet kommer därför att fortsätta. I filmen sammanfattas de första tre åren. 

Se filmen från projektet

 

WWFs mål är att dubbla antalet  tigrar till 2022 – nästa tigerår

 

Artfakta

 

  • Familj: tigrar (Panthera tigris)
  • Arter: Det finns 8 eller 9 underarter (beroende på hur man räknar), varav 3 är utdöda (se artikel här intill)
  • Storlek: höjd: 65-105 cm; vikt: 100-300 kg
  • Livslängd: 15-20 år
  • Könsmognad: 3-4 års ålder
  • Dräktighetstid: 96-110 dagar
  • Utbredning:  delar av Asien, se ruta här intill
  • Status enligt IUCN: starkt hotad till akut hotad

Skrivbordsbild

Här kan du ladda ner en

skrivbordsbild med ett tigermotiv.

Läs mer

Fakta och nyheter om illegal handel med hotade arter:

www.traffic.org

Hur gick det för tigrarna 2013?

Tigers Alive Initiative Report 2013