© WWF-Canon / Martin Harvey

Så beräknar man ekologiska fotavtryck

Vår konsumtion kräver utrymme

WWFs fotavtrycksberäkningar uppskattar hur stor biologiskt produktiv yta som krävs för att ta fram allt vi konsumerar och absorbera avfallet som bildas. Här ingår alla ytor någonstans på jorden som krävs för att möta vår efterfrågan på till exempel mat, byggnadsmaterial och förnybar energi och för att ge plats åt våra byggnader och vägar.

 

I vårt ekologiska fotavtryck ingår också vår användning av fossila bränslen. Denna del av fotavtrycket räknas ut genom att man uppskattar hur stor yta med nyplanterad skog som skulle behövas för att "fånga upp" koldioxid-utsläppen från vår användning av olja, kol och gas. Ekologiska fotavtryck anges i enheten globala hektar (gha), vilken motsvarar
en globalt genomsnittlig hektar med avseende på biologisk produktivitet.

Fotavtrycket räknas samman utifrån många olika slags ytor som vi gör anspråk på. Om man skulle dela upp jordens produktiva yta på antalet människor på jorden, så skulle var och en av oss få 1,7 globala hektar till vårt förfogande.

 

Vi svenskar har ett genomsnittligt ekologiskt fotavtryck på 6,4 globala hektar och ligger på 10e plats på listan över länder med störst fotavtryck per person. Om alla andra hade ett lika stort avtryck som vi svenskar, skulle vi behöva 3,7 jordklot i stället för det enda vi har.

 

Hur många planeter skulle krävas om alla levde som du? Testa dig själv!

WWFs klimatsmartkalkylator för privatpersoner

WWFs fotavtryckskalkylator för skolor och elever

 

 


Ekologiskt fotavtryck per capita i hög-, medel- och låginkomstländer

Klicka för större version 

Fotavtryckets storlek korrelerar starkt med inkomstnivåerna och de flesta höginkomstländer har fotavtryck som är högre än det egna landets biologiska produktionsförmåga och så har det  varit i mer än ett halvt århundrade. Dessa länder är beroende av att utnyttja biokapacitet i andra länder. I medelinkomstländer och låginkomstländer har det förhållandevis lilla fotavtrycket vuxit långsamt under det senaste halvseklet men framför allt i medelinkomstländerna ger den växande ekonomin fler människor möjlighet att öka sin materiella standard.
 
På global nivå är det lätt att konstatera att mänsklighetens ekologiska fotavtryck är för stort. Men om vi ska hitta lösningarna som minskar fotavtrycket totalt sett måste vi ta hänsyn till den ojämlika situation som världens länder befinner sig i. I länder som toppar fotavtrycksligan är det hög tid att utveckla smartare konsumtion i syfte att bibehålla och öka livskvalitén och hälsan samtidigt som fotavtrycken radikalt minskar. Människor i de fattigaste länderna kan däremot behöva öka sina fotavtryck för att få en acceptabel levnadsstandard, så i dessa länder är utmaningen framför allt att hitta en smartare väg än den som västvärlden hittills gått. Det handlar till exempel om att investera i en helt annan infrastruktur än den energislukande västerländska samt att fokusera på verkliga framsteg när det gäller människors livsvillkor.

 

 

Samband mellan ekologiska fotavtryck och ett ojämlikhetsjusterat Human Development Index (IHDI).

Klicka för större version

Den kombinerade utvecklings- och fotavtrycksutmaningen beskrivs i nedanstående diagram. Inequality adjusted Human Development Index (IHDI) är ett mått på utveckling som FN har tagit fram. HDI sträcker sig från 0 till 1,0 och baseras på en sammanvägning av faktorer såsom barnadödlighet, läskunnighet och inkomst samt graden av jämlikhet. FN har definierat 0,8 som gränsen för en mycket hög utvecklingsnivå. När vi placerar nationerna på en IHDI-skala ser vi att många inte nått ens gränsen för en hög utvecklingsnivå.
 
I diagrammet ovan har vi även lagt till fotavtrycket per capita för dessa nationer. Då sätts utvecklingsarbetet in i ett ekologiskt sammanhang och ger oss en dubbel utmaning. Alla nationer behöver uppnå åtminstone nivån för hög IHDI, men samtidigt måste vi anpassa oss till det ekologiska utrymme som finns per person vilket innebär att vi inte kan ha större fotavtryck än 1,7  hektar per capita (den vågräta streckade linjen).  Den gröna rektangeln visar utrymmet där båda dessa minimikriterier är uppfyllda.

 

Naturligtvis finns det fler aspekter av hållbar utveckling som inte ryms i detta diagram men det ger en fingervisning om två centrala parametrar när vi talar om samarbete för hållbar utveckling. 

Det som verkligen förenar både den rikare och fattigare delen av världen är behovet av innovationer inom teknik, samhällsplanering och livsstilar som kan göra det möjligt för alla människor att leva ett gott liv men inom ramen för vad planeten tål. Därför satsar WWF allt mer på lösningsinriktat globalt samarbete kring dessa innovationer. För exempel på globalt intressanta tekniska innovationer, se Climate Solver. För exempel på hur vi jobbar med utmaningarna ur ett samhällsplaneringsperspektiv se initiativet One Planet Economy Network . För tips på hur du kan förnya din egen livsstil, se Min Vardag.

 

Se filmer och läs mer om Living Planet Report på panda.org

Senast uppdaterad 2014-12-08

 

Living Planet Report

Living Planet Report 2014 - klicka för att ladda ner.


WWF rapporterar regelbundet om planetens tillstånd och mänsklighetens ekologiska fotavtryck i Living Planet Report, LPR.

Ladda ner rapporterna här:
LPR 2014 
LPR 2014 - svensk sammanfattning

LPR 2014 - svensk sammanfattning (ppt)

LPR 2012 

LPR 2012 - sammanfattning 

LPR 2010 

LPR 2010 – svensk sammanfattning 

LPR 2008 
LPR 2008 – svensk sammanfattning 

LPR 2006 

 

Läs mer om Living Planet Report på Panda.org


Europas ekologiska fotavtryck



Världen över pågår tusentals projekt för att göra hållbar stadsutveckling till verklighet. Det handlar om allt från storskalig omställning av energi, transporter och byggnation till småskaliga gräsrotsprojekt i stadsdelar och kvarter. WWF vill inspirera genom att visa på alla de lösningar och den handlingskraft som redan finns.

Läs mer:

Urban Solutions - learning cases

Visit the homepage Urban Solutions 

Maten som skövlar 
Titta på filmsekvenser från filmen Maten som skövlar:
Palmolja från tropikerna till din kyl (10,2 MB)
Soja från savann till biff (5,4 MB)
Hälsa på hos ursprungsbefolkning (9,2 MB)
Upptäck regnskogen (3,1 MB)

Interaktiva övningar

Testa dina kunskaper om ekologiska fotavtryck med våra interaktiva övningar!

Här hittar du övningarna! 

Läs WWFs fotavtryckstidning

Visste du att ditt köp av köttbullar här hemma i Sverige kan sätta avtryck i Brasiliens savanner och regnskogar eller att jeansen du har på dig är gjorda av bomull som kräver enorma vattenmängder då den odlas?

I WWFs tidning Ekologiska fotavtryck kan du läsa om hur vår konsumtion påverkar miljön runtom i världen.
 

Ladda ner och läs tidningen