Valrossar på Svalbard. Foto: Win van Passel / WWF

Arktis

Arktis är det största och minst fragmenterade av de bebodda områdena på jorden. Det är lika stort som Afrika och bland de ca fyra miljoner invånare som befolkar Arktis finns ett fyrtiotal ursprungsfolk som samer och inuiter. På många platser håller de än idag fast vid sina uråldriga traditioner och språk och har anpassat sig till ett liv på en av de mest ogästvänliga platserna på jorden. Arktis är även hem för isbjörnar, vikare, narvalar, vitvalar, valrossar, grönlandsvalar, håkäring (haj), renar, fjällrävar, jaktfalkar, lämlar och fjällugglor. Flera av världens rikaste fisken finns här

 

Idag står Arktis inför många stora hot:

Klimatförändringar. På grund av utsläpp av växthusgaser och sot, exempelvis avgaser från trafik och fabriker, stiger temperaturen på de flesta håll i Arktis och påverkar många arter som är beroende av packisen, till exempel valross, isbjörn och vikare. Havsisen har minskat med närmare 40 procent i både tjocklek och utbredning under de senaste 40 åren. Det finns även risk att när tundran smälter och permafrosten försvinner så frigörs stora mängder metan som ligger bundet i permafrosten. Metan är en mycket kraftfull växthusgas. Glaciärerna på Grönland har börjat minska och om all is där försvinner kommer havsytan öka med hela sju meter, men det är fortfarande långt bort från att hända.

Försurning av haven.  När koldioxidhalten ökar i luften så tar haven upp det, vilket genom olika kemiska processer gör det att havens PH-värde minskar (blir surare). Det i sin tur medför att djur som behöver kalk för att bilda skal eller ben får svårt att ta upp kalk från haven. I Arktis försuras haven i snabb takt och i framtiden kan det medföra att musslor, fiskar och många andra havslevande djur får svårare att överleva.

 
 
Föroreningar. Många giftiga ämnen som t ex PCB och dioxiner förs via havsströmmar och vindar till Arktis där de ackumuleras uppåt i näringskedjan i exempelvis isbjörnar, men även i människor. 



Gas- och oljeutvinning. Gas- och oljeindustrin delar upp landskapet genom alla pipelines som byggs för att transportera oljan och gasen. Dessutom finns det ett enormt intresse för att exploatera nya olje- och gasfyndigheter till havs i Arktis. Tyvärr finns det ingen teknik som klarar av det kalla och hårda klimatet för att sanera efter en oljeolycka.


Sjöfart. När sommarisen försvinner öppnas nya transportleder för båt via Nordost- och Nordvästpassagerna. Exploatering av olja, gas och mineraler innebär också en ökad sjöfart - detta sker speciellt i Ryssland.

 

Isbjörn

 

Arktis i förändring

I det framtida Arktis finns det både vinnare och förlorare. Exempel på arter som redan ökar i antal är torsk, blåval och späckhuggare. Den senare arten har börjat ta över som toppredator istället för isbjörnen i områden där sommarisen har smält bort. Förlorare är isbjörn, vikare och grönlandssäl som är beroende av havsisen för att jaga, vila eller föda sina ungar på. Dessa arter kommer även finnas kvar i framtiden men troligen i mycket färre antal, i norra Kanada och längs Grönlands kuster där havsisen kommer finnas kvar längst.

Det som är mest oroande är att basen för allt levande i Arktis kommer förändras drastiskt när artsammansättningen av växt- och djurplankton blir annorlunda när vattentemperaturen ökar och havsisen försvinner. Den kemiska strukturen kommer också att ändras då ishaven försuras i snabb takt vilket kan medföra att många djur som är beroende av kalk för bentillväxt som fisk eller bygga skal som musslor kommer få det svårare. Arktis kommer att vara i ständig förändring under lång tid framåt.

 
Tom Arnbom på expedition i Arktis. WWFs Tom Arnbom har deltagit i flera expeditioner till ryska Arktis och Svalbard för att studera isbjörnar och valrossar. Under hela perioden i augusti 2013 rapporterade Tom direkt från Sibirien på WWFs Facebooksida. 
Läs mer om resan till ryska Arktis här

 

WWF i Arktis

Sedan 1992 har WWF arbetat med samarbetspartners runt om i världen för att bevara Arktis rika biodiversitet. WWF har som ett av sina huvuduppdrag att försöka påverka regeringar i de olika arktiska länderna (bland annat genom Arktiska Rådet). Programmet driver också flera egna projekt för att motverka flera av de stora hoten mot Arktis, såsom olje- och gasutvinning, sjöfart och klimatförändringar.

 

WWFs projekt

Förutom att stödja WWFs arktiska arbete så fokuseras den svenska Världsnaturfonden WWFs arktiska arbete till ett begränsat antal ekoregioner. I Ryska Arktis är fokus på isbjörnspatruller som arbetar med att minska den illegala jakten, motverka konflikter mellan detta stora rovdjur och människor samt skapa nya reservat. Under de senaste åren har även valrossen påverkats av klimatförändringarna och i Ryssland arbetar WWF med att skapa nya reservat och dokumentera valrossarnas situation i samband med framtida sjöfartsleder, och olje- och gasexploatering.

 

Världsnaturfonden WWF stödjer även isbjörnsforskning via WWFs Arktiska Nätverksinitiativ på Svalbard och i Kanada. Under de senaste åren har vi fokuserat allt mer på att stödja forskning av de tre arktiska valarterna; narval, vitval och grönlandsval och anledningen är främst ändrade isförhållanden och ökad sjöfart. Dessutom pågår ett arbete om renar där deras kalvningsområden kartläggs i relation till hur den sammanlagda framtida nyttjandet av olika sektorer kommer påverka rennäringen. En viktig del i det Arktiska arbetet är att ta fram nya sätt att förvalta en värld som är i kraftig förändring, exempelvis ekosystembaserad fövaltning.

 

Senast uppdaterad 2015-08-12

Spåra isbjörnar med WWF

Isbjörnsspår. Foto: Tom Arnbom

Hitta isbjörnarna!

900 000 km² frusen arktisk vildmark — var finns isbjörnarna? Kolla in WWFs Polar Bear Tracker!

Se var isbjörnarna finns just nu

Läs mer om isbjörnar

Intervju med Tom Arnbom

WWFs Arktisexpert Tom Arnbom

 

Varför är du så intresserad av Arktis?
Jag har sedan länge drabbats av polarbacillen, det vill säga att jag tycker att Arktis är en fantastisk miljö med häftiga djur, extrema växter och dramatiska landskap. Jag vill alltid återvända dit.

Har du varit i polarområdena?
När jag gick i skolan arbetade jag extra på somrarna uppe i fjällen och fick en första kontakt med denna miljö. Jag liftade sedan runt på Grönland och Island innan jag flyttade till Kanada där isberg, valar och grönlandsälar var en del i vardagen. Men det största äventyret var när jag halvårsvis bodde nere i Antarktis och studerade världens största sälar, sjöelefanter.

 

Vilka är de största hoten mot Arktis?
Utan tvekan så är det de pågående klimatförändringarna. Den plats på jorden som är mest drabbat i stor skala är Arktis. Havsisen minskar både i utbredning och i tjocklek på ett skrämmande sätt. Att isbjörnen drabbas vet de flesta, men även många andra djur har nu börjat få problem. När havsisen drar sig tillbaka öppnar sig ishavet för sjöfart och exploatering av olja, gas, mineraler och fiske. Det är viktigt att det regleras så att vi inte får katastrofala oljeutsläpp och utfiskning. På land påverkas permafrosten på tundran som håller mer metan än vad det finns totalt koldioxid i luften. Om metanen kommer ut kan det bli stora problem eftersom det är en mycket aggressiv växthusgas.

Är det kört för Arktis?
Knappast, det finns fortfarande möjligheter att minska påverkan och i framtiden kanske vi har ett annat Arktis, med andra arter, men det gäller att se till att ekosystemprocesserna fungerar i framtiden. Jag är en sann optimist och Världsnaturfonden WWFs arbete är en viktig del i att rädda både djur och växter i Arktis, allt från att stödja isbjörnspatruller och bildandet av valross-reservat till att informera myndigheter om hur det står till i detta fantastiska polarområde. Ett av de bästa sätten att stödja och rädda Arktis är att bli isbjörnsfadder.

 

Kontakt:

tom.arnbom@wwf.se 

Foto: Ola Jennersten/N

Två valrossar breder ut sig på ett litet isflak bland den smältande packisen.
På grund av klimatförändringarna på vår jord minskar packisen med en alarmerande fart, vilket påverkar många arter negativt. 
Foto: Ola Jennersten