Omfattande miljöförstöring och exploatering av våra hav leder inte bara till att enskilda arter riskerar att utrotas. Det kan också få allvarliga ekologiska konsekvenser. Ekosystemen utarmas och på sikt kan de förlora sin förmåga att producera livsnödvändiga ekologiska tjänster, som fisk och skaldjur. Exempel på värdefulla ekosystem som idag är hotade av mänsklig exploatering är grunda utsjöbankar, korallrev, sjögräsängar och mangroveskogar.
Dagens storskaliga industrifiske hotar många fiskarter och en mängd andra organismer. Hela den marina näringskedjan och den miljö fisken lever i påverkas. Ett intensivt fiske av en art kan göra att andra arter ökar på ett "onormalt" sätt. I Östersjön innebär till exempel minskningen av torskbeståndet en ökning av strömming och skarpsill, torskens stapelföda, vilket i sin tur påverkar samansättningen av växt- och djurplankton. Det finns också allt starkare bevis för att bottentrålning ger upphov till stora fysiska och mer bestående skador på havsbottnarna. Trålningen stör bottenlevande djur och växter, samt krossar koraller och andra djur som kommer i deras väg. Dynamitfiske är en fiskemetod som är vanlig i områden med korallrev. Genom att spränga delar av revet dödar man den mesta fisken i dess närhet. Fisken samlas sedan in men man räknar med att bara hälften av allt som dödats kan plockas upp.
I den svensknorska gränsöverskridande marina nationalparken Koster/Hvaler och i området kring Väderöarna på den svenska västkusten växer korallrev. De är så kallade kallvattenkoraller med namnet ögonkorall (Lophelia pertusa). Kring reven lever många unika djur och växter. Flera hundra arter kan vara associerade med ögonkorallen.
Ögonkorallen (Lophelia pertusa) är vanligen vit men kan ha andra färger, som här gulorange. Endast ögonkorallen bildar egentliga rev i Sverige. © WWF-Canon / Erling Svensen
Världsnaturfonden WWF har finansierat undersökningar i Kosterfjorden, där man studerat och filmat tidigare okända arter på djupt vatten. Koraller är känsliga för mekaniska störningar och sedimentation. Filmerna från Kosterområdet visar också att trålningen ger upphov till stora spår i Kosterfjordens mjukbottnar och rör upp partiklar som sedan långsamt singlar ned och lägger sig i lager över hårdbottnar och koraller. WWF har under lång tid arbetat med att ta fram de underlag som behövs för att skapa marina skyddade områden både i Sverige och internationellt.
En fjärdedel av allt marint liv finns i anslutning till korallrev, trots att reven till ytan upptar mindre än en procent av hela den marina miljön. Nästan 2 miljoner arter bor på eller runt omkring korallrev och är beroende av ett fungerande korallrevsekosystem. För många arter är korallrevet den livsnödvändiga platsen för att hitta föda eller skydd undan rovdjur och de fungerar som uppväxtområde för nära en fjärdedel av alla fiskarter. Förutom korallrevens betydelse för havets ekosystem i stort är många kustsamhällen beroende av korallreven för sin matförsörjning eller för turistintäkter. Korallreven fungerar även som vågbrytare och skydd för att dämpa effekterna av tsunamivågor längs med kusten.
Mangroveskogar är en sorts sumpskog som växer i tidvattenzonen i tropiska och subtropiska kustområden. De fyller en mycket viktig ekologisk funktion som yngelplatser för fiskar, räkor och många andra djur. Dessutom skyddar de kustmiljö och befolkning mot erosion, stormar och översvämningar. Hälften av världens mangroveskogar har redan förstörts bland annat genom lokal avverkning för bränsle och byggmaterial. Den främsta orsaken till att de skövlas är för att ge plats åt stora räkodlingar. Räkor som sedan exporteras till bland annat Sveriges livsmedelsbutiker och restauranger och säljs under namnet jätteräkor, tigerräkor, kungsräkor eller scampi.
Undvik att köpa tropiska räkor. Det finns både vildfångade och odlade tropiska räkor, men bägge är förknippade med miljöproblem. Foto: Peter Harms-Ringdahl