Vart femte år presenterar Artdatabanken sin lista över Sveriges hotade arter och i den senaste listan som presenterades 2010 var mer än hälften (52%) knutna till vår skog. Den nya Rödlistan från 2010 anger att det i Norrland fortfarande sker avverkningar av äldre skog som drabbar många vedlevande insekter, svampar, lavar och mossor.
Läget för flera fågelarter har stabiliserats under 2000-talet, men många fågelarter har under de senaste 20-30 åren minskat kraftigt. Fortfarande är den vitryggiga hackspetten akut hotad i landet. För trender när det gäller fåglar se övervakning av fåglars populationsutveckling, årsrapport 2009.
Död ved ger liv.
Isolering hotar många arter
När skogen industrialiserades under 1900-talet och stora avverkningar skedde som sedan återplanterades med främst likformig barrskog så försvann många miljöer med död ved, torrakor, äldre lövskog, sumpskog och andra miljöer som innehöll många arter.
Bestånd med förekomst av hotade lavar, mossor, svampar och insekter är ofta isolerade och har svårt att sprida sig från de "öar" de lever i, som oftast utgörs av skogsreservat eller sparade rester av rik och omväxlande skog.
När det gäller gruppen skalbaggar så är många rödlistade arter skogslevande. Det är död ved och även koppling till trädsvampar som lever på döda träd som är viktig miljö för några av våra mest hotade skalbaggar.
Lavarna tål inte dålig luft
Kryptogamerna i Sverige omfattar i runda tal 1 000 arter mossor, 2 000 lavar och 10 000 svampar.
Lavarna är kanske de mest speciella bland lägre växter. De är dubbelorganismer som består av en svamp och en alg, och de är känsliga för vissa miljöförändringar, framför allt luftföroreningar. När de försvinner kan detta vara en intressant fingervisning om att miljön i trakten inte mår bra.
Det finns lavar som tål stark värme och lavar som tål stark kyla. Vissa lavar inte bara tål att man trampar på dem, den omilda behandlingen underlättar dessutom deras förökning. Men en sak tål de flesta lavar inte - dålig luft! Utsläppen av t ex svaveldioxid och kväveoxider är därför ett allvarligt hot mot en rad arters existens.
Långskägg behöver urskog
För långskäggslaven hänger livet bokstavligen på en skör tråd. Den är en av vårt lands mer sällsynta lavar. Långskägget har fått sitt namn efter utseendet. Girlanderna kan bli meter långa innan vinden snor dem runt en gren. Längder på upp till 10 meter har mätts upp.
I Sverige är långskäggslaven bunden till granskogar som inte rörts på lång tid och är alltså starkt hotad av skogsavverkningar . Granen bör vara uppåt 120 år gammal och helst stå i norrläge. Temperaturskillnaderna får inte vara för stora och fuktigheten måste vara jämn och hög. Tillväxten är mycket långsam och förökningen sker bara lokalt genom att avblåsta delar fastnar på närstående träd. Men miljöer med lämpliga träd går snart inte att uppbringa. Hotet mot fjällskogarna och andra gammelskogar är ett hot mot långskäggslaven och en rad andra växter.
WWF och Skog
Regnskog
Kontakt