Betesdjuren håller landskapet öppet med  en rik biologisk mångfald av växter, fåglar, insekter och andra småkryp. Många av de arter som hör hemma i naturbetesmarkerna är rödlistade (ca 500 enligt Artdatabanken). Det innebär att deras framtid är osäker eller hotad. Djurens bete, tramp och spillning är viktiga förutsättningar för artrikedomen i naturbetesmarkerna.

 

Att äta naturbeteskött är ett bra sätt att spara energi! Det går åt mindre energi att producera naturbeteskött än annat nötkött. Att producera kött med hjälp av kraftfoder, vilket är det vanliga sättet numera, kräver 5–8 gånger mer energi. För 1 kg naturbeteskött går det inte åt mer energi än att odla 1 kg bönor. 

 

Naturbeten och andra gräsmarker läcker mindre näring (fosfor och kväve) än åkermark till vattendrag, sjöar och hav. Naturbetesmarkerna tillförs ingen gödsel förutom vad djuren själva släpper ifrån sig. Genom att låta djuren gå och beta i naturbetesmarker och på permanenta vallar, i stället för att stå inne och äta kraftfoder, kan övergödningen till haven minskas.

 

All boskapsuppfödning innebär utsläpp av metangas som bidrar till växthuseffekten. Ny forskning tyder på att utsläppen kompenseras i betade gräsmarker. Genom upptag av koldioxid i växterna och lagring av kol i marken blir nettoeffekten ändå positiv i naturbetesmarkerna och växthuseffekten minskar. Permanenta gräsmarker som inte plöjs har visat sig ha kolsänkeförmåga i paritet med skogsmarkerna.  

 

 Tillbaka till Naturbeteskött