Glöm snabba duschar – spara vatten på riktigt

Trodde du att vattenbesparing handlar om att diska med balja eller duscha kort? Fel. I stället är det mindre kaffe, mer vegomat och färre prylar som gäller.
 

Duscha kortare i all ära - det mesta av det vatten vi använder ser vi inte en droppe av.  Större delen av vår vattenanvändning sker någon annanstans, i produktionen av mat och kläder. Och som du säkert vet råder stor vattenbrist på många håll i världen*, så det gäller att tänka på hur mycket vatten du använder...

För att producera kaffebönorna till ditt kaffe behövs det 140 liter vatten - för en kopp. Ett par jeans kan kräva 10 000 liter vatten och en hamburgare så mycket som 2 400 liter vatten. Så vill du verkligen spara vatten är det bäst att du ser över hur du konsumerar!


 

Det säger Olle Carlid (t v) som i sitt examensarbete** på KTH 2010 gjorde en studie av ön Ornös vattenfotavtryck.


Studien visar att det mesta av Ornöbornas vattenanvändning sker utanför Ornö. Det här gäller generellt sett för oss svenskar. Enligt Världsnaturfonden gör vi av med 17 gånger mer vatten dolt i vår konsumtion än vad vi tar från kranen. Totalt sett använder vi cirka 6 000 liter vatten per person och dag eller lika mycket som ryms i 39 fyllda badkar...

Detta sätt att betrakta vattenanvändning gör traditionella vattenspartips ganska meningslösa. Ska vi ägna möda åt att spara vatten i hemmet är det viktigast att snåla på varmvatten eftersom det går åt energi för att värma upp vattnet. Av den anledningen är det alltså ändå en god idé att duscha kortare.

Vattenfotavtryck visar dold vattenanvändning

Är det däremot vattnet vi vill komma åt bör vi titta på den dolda vattenanvändning som vår konsumtion orsakar. Detta sätt att åskådliggöra vattenanvändningen kallas för vattenfotavtryck eller virtuellt vatten.

− Jag tror att det här sättet att mäta miljöpåverkan kommer mer och mer, säger Olle Carlid, i dag görs livscykelanalyser eller olika typer av fotavtryck där miljöpåverkan hela vägen finns med.

Ett sådant exempel är ekologiska fotavtryck som beräknar hur mycket mark det går åt för att försörja en individ, ett hushåll eller ett land.

 

Mer lokalodling minskar vattenfotavtrycket

Studien av Ornö visar att för just Ornö skulle det gå att odla mer lokalt och därmed minska det globala vattenfotavtrycket. Detta skulle också kunna leda till lokala arbetstillfällen. Då får man dock tänka på att Ornö är glesbefolkat och har gott om utrymme för odlingar.

Examensarbetet som Olle Carlid gjorde tillsammans med Mats Hjelm visar att kaffe är den enskilda vara som står för Sveriges största vattenfotavtryck. Därefter kommer kött och bomull. Men vem vill dricka mindre kaffe?

− Det beror förstås på varifrån kaffet kommer, säger Olle Carlid. Vi importerar mycket kaffe från Brasilien där det finns rätt gott om vatten. Men det beror på hur det ser ut just där kaffet odlas, om det är vattenbrist där. Det som är viktigast är att vi inte köper vattenkrävande produkter från platser med vattenbrist.

Kaffe, drivmedlet på våra jobb, ska vi avstå från det?


Kaffeföretag jobbar med vattenfrågan

På Löfbergs Lila satsas det på miljöarbetet och målet är att allt kaffe ska ha någon form av miljöcertifiering inom fem år. Frågan om vattenfotavtryck finns med, men är ännu inte i fokus. Eva Eriksson (nedan th) som är hållbarhetschef på företaget anser att metoderna för att mäta vattenfotavtrycket behöver förfinas. De handlar inte bara om hur mycket vatten som används utan också om hur det används:

− Det viktigaste är dels att inte vattendragen förorenas, dels att det pågår arbete både kring att rena vattnet och att minska vattenanvändningen när kaffebären mals i så kallade "wet mills" och bönorna tvättas efter fermentering, förklarar hon.
Hon berättar att i Brasilien bereds kaffet främst med en torr metod och att man allt mer har övergått till vattensnål droppbevattning.

Enligt Eva Eriksson är vattenarbetet på frammarsch och miljöcertifieringar som KRAV, Fair Trade, UTZ och Rain Forest-alliance arbetar numera med vattenfrågan.

Det är alltså miljöcertifierat kaffe som gäller för den vattensnåla personen, och kanske lite färre koppar per dag.

 

Vattenforskaren blev vegeterian

Ett annat sätt att bli mer vatteneffektiv är att minska på köttet. Vattenforskaren Tony Allan som myntade konceptet virtuellt vatten och för detta fick Stockholm Water Prize 2008 har själv blivit vegetarian då köttproduktion är mer vattenkrävande än vegetabilier. Att välja till exempel matvete istället för ris är också bra ur ett vattenperspektiv eftersom vete är betydligt mindre vattenkrävande.

Bomull är annars en ytterst vattenkrävande gröda som ofta produceras där det råder brist på vatten.

I Pakistan där mycket av vår bomull odlas har vattenanvändningen lett till att Indusflodens mynning numera saknar ett stabilt vattenflöde. Detta drabbar både människor och djur, till exempel den utrotningshotade floddelfinen. Att tillverka ett par jeans kräver också 10 000 liter vatten i områden där vatten är en bristvara.
 

Secondhand sparar vatten

En vattenmedveten person bör därför fundera över klädinköpen. Det bästa sättet att minska på vattenförbrukningen är att köpa mer secondhand och byta i stället föra att köpa nytt.

Eller att köpa färre plagg av god kvalitet. Något svårare är att hitta plagg som gjorda av annat än bomull, men det finns, se nedan!
Hampisfären (www.hampisfaren.se) är en webbutik som säljer hampajeans och andra hampakläder. På www.skapamer.se finns nässeltyg för den som vill sy själv. Nordic Naturfiber (www.nordicnaturfiber.se) säljer både textilier och kläder i hampa, lin och ull. För den mer konventionella har Levi's lanserat jeans som kräver mindre vatten (Levi´s waterless).

Text: Susanna Elfors

* Även i Sverige gäller det att spara på vattnet på vissa håll, exempelvis råder det vattenbrist på Värmdö i Stockholms Skärgård. Läs mer här.

** Arbetsmetodik för att minska vattenfotavtrycket, exemplet Ornö, Haninge: Examensarbete KTH av Olle Carlid och Mats Hjelm

 

Senast uppdaterad 2015-02-02

 

 

VÄRT ATT VETA

  • Kaffe är den produkt som står för störst vattenfotavtryck i Sverige
  • Vegetarisk kost minskar vattenfotavtrycket
  • Färre klädinköp och hampa/lin istället för bomull är vatteneffektivt
  • Bomull är en stor vattentjuv, hampa eller lin kräver mindre vatten

 

Lär dig mer om vattenfotavtryck

Källa: Världsnaturfonden och Sida

SÅ MYCKET VATTEN KRÄVER...

En hamburgare: 2 400 liter
Ett kilo nötkött: 16 000 liter
Ett kilo vete: 1 200 liter
Ett kilo ris: 2 700 liter
En liter mjölk: 900 liter
Ett kilo ost: 5 000 liter
Ett kilo majs: 900 liter
Ett kilo hönskött: 3 900 liter
En kopp kaffe: 140 liter
Ett glas vin: 120 liter

Ett badkar rymmer 150–200 liter vatten

Källa: Världsnaturfonden WWF och Sida

Artiklar

Tågluffa i sommar

Vill du träffa många sorters människor, hamna på oväntade små stationer och vakna till alplandskap och solrosfält?

Testa tågluff!

 

Stadsodling en växande trend

Nu vill vi odla vår egen mat, även om vi bor i stan och saknar trädgård.

Möt några stadsodlare

 

Tillsammans gör vi skillnad...

Vi besöker en klimatmanifestation och tar tempen på det glokala engagemanget.

Möt Moa och Signe

 

De lagar klimatsmart ihop

Varannan vecka träffas ett gäng matlagningsintresserade grannar och lagar goda vegorecept i säsong.

Häng med till matcirkeln i Hökarängen

 

Vinn på ett "leanat" hem 

Genom att hela tiden röja och rensa kan familjen Westerlund lättare stå emot konsumtionshetsen och slöseriet.

"Lean" blev vägen till ett lugnare liv

 

"Det bästa med att inte ha bil: allt!"

Familjen Fürstenbach Gunnarsson i Stockholm har helt slutat åka bil.

Deltar i projektet "Ett bilfritt år"

 

 

Här blomstrar gåvoekonomin

Gåvoekonomi är en global rörelse där vi ger bort och delar varor och tjänster för att spara både pengar och miljö.

I Värmland puttrar det av initiativ

 

 

Vill du leva i en ekoby?

Drömmer du om att leva hållbart, i gemenskap med andra?

Vi dyker ned i ekobyrörelsen

 

 

Viktigt välja förnybar el

För Joel och Lotta Sundström tog det bara sju minuter att byta till ett bolag med 100 procent förnybar energi.

Så gjorde de

 

Läs fler artiklar ut arkivet