© WWF-Canon/KLEIN & HUBERT

Mänsklig påverkan

Människan påverkar naturens balans

Nästan alla klimatforskare är eniga om att den accelererande klimatförändring vi ser i dag till stor del kommer från mänskliga aktiviteter. Vår konsumtion rubbar naturens balans och vi ser en allt snabbare förändring av klimatet. De växthusgaser vi släpper ut gör "filten" i atmosfären tjockare och det blir varmare. Vi saknar heltäckande kunskaper om klimatsystemet men den förstärkta växthuseffekten är ett faktum. Om vi inte minskar våra utsläpp av växthusgaser är det inte frågan om vi står inför en katastrof, utan hur stor den blir, hur snabbt den kommer och var den kommer att slå hårdast.

 

En förstärkt växthuseffekt

Dagens globala uppvärmning påverkar såväl natur som människor och det är vi som är orsaken. Förbränning av fossila bränslen (kol, olja och natur- eller fossilgas), jordbruk och skogsskövling har lett till ökade halter av växthusgaser i atmosfären. De ökade halterna hinner inte tas upp av växtligheten utan hamnar utanför det naturliga kretsloppet och vi får en förstärkt växthuseffekt till följd. Mänskliga aktiviteter ligger bakom utsläpp av både naturligt förekommande växthusgaser, som koldioxid, metan och lustgas, samt ett stort antal konstgjorda gaser, exempelvis freoner, som inte förekommer naturligt utan introducerats av oss människor.

 

© WWF-Canon / Edward PARKER

Koldioxid viktigaste växthusgasen

Att växthusgaser i atmosfären driver klimatförändringen har vi märkt allt tydligare under de senaste 30 till 50 åren. Sedan industrialismens början har mängden koldioxid i atmosfären ökat från knappt 280 ppm (parts per million) till 400 ppm. Den största delen av ökningen daterar till tiden efter andra världskriget.
 
Om man delar upp klimatpåverkan av långlivade växthusgaser ligger koldioxid i dag bakom ca 60 procent av den totala förstärkningseffekten. Grovt uppskattat skulle vi inte ens med ett tvärstopp av koldioxidutsläpp helt undvika en viss fortsatt klimatförändring. Växthusgaser ackumuleras i atmosfären och det finns dessutom en inbyggd tröghet i klimatsystemet genom att världshaven fungerar som en buffert. Haven kan med sin stora volym absorbera mycket värme innan det märks tydligt och de har de senaste 40 åren buffrat den stora majoriteten av den globala uppvärmningen som vi orsakar. Problemet är att haven förr eller senare kommer vara så varma och fulla av koldioxid att de avger mer än de tar upp, temperaturökningen kommer då öka mycket snabbare än idag. Den temperaturökning vi ser idag är resultatet av de utsläpp som skett historiskt.

 

Vi har hittills bara sett en del av den uppvärmning som den förstärkta växthuseffekten under 1900-talet kommer orsaka. Cirka 80 % av världens energiförbrukning kommer från fossila bränslen som ligger bakom majoriteten av utsläppen av koldioxid.

 

 

Källa: School of environmental sciences, university of East Anglia, UK 1999


 

Rika länder ligger bakom mest koldioxidutsläpp 

Vi som bor i den rika delen av världen ligger bakom de mesta av utsläppen som idag påverkar vårt klimat. G8-länderna (USA, Storbritannien, Kanada, Frankrike, Tyskland, Italien, Japan och Ryssland) orsakade tidigare nästan hälften av de globala koldioxidutsläppen och står fortfarande för mycket stora utsläpp per person. Kina har dock under de senaste tjugo åren gått från att ha ganska låga utsläpp till att bli världens största utsläppare av växthusgaser per år. Historiskt sett är de rika ländernas ansvar att gå före större eftersom vi har byggt en stor del av vår rikedom på att förbränna fossila bränslen och hugga ner skog. Sbabbt växande ekonomier som Kina, Brasilien, Sydafrika och Indien måste också ta ett ökat klimatansvar allteftersom deras utsläppsnivåer per capita ökar och befolkningen blir rikare. Förutom att vi har bäst förutsättningar bär vi därför också ett större etiskt ansvar att ställa om till hållbara energi- och transportsystem. Tittar man enbart på utsläppen som sker inom landets gränser  kan det se ut som om många rika länder släpper ut mindre koldioxid än vad de egentligen gör genom sin konsumtion. Idag har en stor del av utsläppen förflyttats eftersom de rikare länderna producerar allt mer i utvecklingsländerna.

 

Kraftsektorn är värst i världen  

Den största delen av dagens utsläpp kommer från transporter och elproduktion. Energisektorn orsakar 36 procent av de totala utsläppen och mer än hälften av all elektricitet kommer i dag från förbränning av kol, olja, fossil- eller naturgas. Transportsektorn ligger på andra plats, med 27 procent av alla koldioxidutsläpp.

 

 

Fördelning av koldioxidutsläpp mellan energisektorn, transporter, industri, hushåll/servicesektorn

(övriga 1 %). Foto: © WWF Canon/Adam Oswell/Edward Parker/Nigel Dickinson/Susan Wells

 

 

Kärnkraft och fossil/naturgas är ohållbara

Fossila bränslen och kärnkraft är ohållbara energikällor. En del länder och företag ser tyvärr kärnkraft som central för att ersätta fossila bränslen, men det är att förskjuta ett problem till ett annat. Globala energianalytiker, som International Energy Agency, är tydliga på att kärnkraft aldrig kan ge mer än ett marginellt bidrag till världens energibehov. Hela kedjan, från produktion till slutförvaring av kärnkraft, kantas av miljöförstöring och ohållbart tänkande som kommer att drabba framtida generationer.

 

Skogsavverkning

Världens skogar binder en stor mängd kol via fotosyntesen. När skogen avverkas kan den inte längre ta upp någon koldioxid och allt kol som den lagrat släpps ut på nytt. På grund av den stora avverkningen står skogsbruket för 15 % av våra utsläpp av koldioxid.

 

Föråldrade energisystem exporteras

Vi ser i dag en negativ trend där rika länder behåller föråldrade energisystem baserade på fossila bränslen och kärnkraft – kraftkällor som inte har någon plats i ett hållbart samhälle. Förutom att länderna är ovilliga att ställa om till hållbara energisystem på hemmaplan så exporterar de gamla systemlösningar till utvecklingsländer. En stor majoritet av dagens export och finansiering av tekniköverföring leder i dag därför till att de fattigare länderna följer i våra ohållbara fotspår. Detta trotts att mer hållbara alternativ finns idag som även är attraktiva ekonomiskt.  

Senast uppdaterad 2014-08-05