Fakta om tropikskogar 

Foto: Staffan Widstrand / WWF

 

Under de senaste 100 åren har mer än hälften av den tropiska regnskogen försvunnit. Skogen som tidigare sträckte ut sig som ett brett bälte runt ekvatorn är nu framför allt koncentrerad till tre kärnområden. Det största utgörs av regnskogen i Syd- och Mellanamerika. Det näst största finns i Centralafrika – det s k Kongobäckenet – och det tredje området finns inom den indo-malaysiska regionen i Sydostasien.

 

Ett ovärderligt skafferi

Listan på allt som utvinns ur regnskogen är lång. Exempel på ätliga råvaror som härstammar från regnskogen är kaffe, kakao och en mängd andra frukter. Dessutom utvinns många olika substanser, främst från växter, som används för medicintillverkning. I dag avverkas skogen med ca 1-2 % per år. Skogsförlusten leder inte bara till att vi går miste om en ofantlig tillgång, det påverkar också det globala klimatet negativt; när träden avverkas överförs den kol som är bunden i vegetationen till atmosfärisk kol och bidrar på detta sätt till växthuseffekten.

 

Hög nederbörd och stor produktivitet

Tropikskogen kännetecknas av stor nederbörd och ett relativt jämnt klimat året runt. Regnmängderna och dess fördelning över året varierar mellan olika områden. I så kallade monsunskogar eller fuktskogar kan man t ex se en tydlig skillnad mellan torr- och regnperioder. Träden i regnskogen byter ut sitt lövverk, men detta sker ofta gradvis och skogarna är gröna året om.

Monsunskogarna skiljer sig dock så tillvida att där är lövfällningen säsongsbunden. Växtnäringsämnen cirkulerar snabbt och produktiviteten är hög. Det mesta av näringsämnena är dock bundet i växterna och därför är jordarna relativt näringsfattiga. Vid brukning av jorden leder det till problem. Efter endast en kort period på några år är marken urlakad på näringsämnen och ny bit skog måste huggas ned för att komma åt ny mark.

 

Det finns i tropikerna även torrskogar där mer eller mindre långa perioder av torka påverkar floran och faunan. Miombon i östra och sydöstra Afrika är ett exempel på ett torrskogsområde.

 

Fantastisk mångfald av arter

Det som kanske fascinerar mest när det gäller den tropiska skogen, är den enorma artrikedomen. Den tropiska regnskogen breder ut sig över ca 7 % av jordens landyta, men över hälften av jordens alla arter hittar man här. En hektar regnskog i Peru kan ha så mycket som 300 olika arter av träd, när vi i Sverige inte har mer än ett 20-tal trädarter totalt.


Uppbyggnad

Den tropiska låglandsregnskogen har en karaktäristisk uppbyggnad  bestående av tre tydliga skikt. Det översta skiktet kan på sina håll nå nästan 70 meter. Det breda, nästan heltäckande krontakstäcket finns på ca 30-40 meter och släpper ned väldigt lite ljus till marken. Växterna på marken tvingas därför att leva i en mörk och skuggig miljö, vilket gör markskiktet glest på vegetation. En mer snårig och tät vegetation bildas i närheten av floderna och vid skogsbryn, där tillgången på ljus är stor.


Olika tropiska skogar

Foto: Ola Jennersten

Den tropiska regnskogen sträcker sig från en höjd på ca 2 500 meter och ända ned till havet. På de höga höjderna dominerar bergsregnskogen. Luften är mättad av fukt och på riktigt höga höjder är skogens krontak höljt i dimma, vilket har gett dem namnet molnskogar. Trädgrenarna är täckta av olika former av epifyter (växter som växer på andra växter) som lavar, mossor, olika former av orkidéer och ananasväxter. Här finner man även stora trädormbunkar och ljungväxter som kan bli manshöga. Nedanför bergsregnskogen breder låglandsregnskogen ut sig. Den är den mest artrika och vidsträckta regnskogstypen. Ett flertal olika varianter förekommer beroende på nederbörd, jordmån och topografi. Vissa av dessa skogar översvämmas regelbundet och bildar s k översvämningsskogar eller sumpskogar.

Skogarna har en stor betydelse för ett flertal fiskarter och fungerar som yngelkammare för många av de 1 000-tals olika fiskarter som finns i floderna. När klimatet blir torrare minskar krontaket och kronhöjden.

Fuktskogar och monsunskogar innefattar en hel serie med säsongsvis lövfällande skogar med en eller fler torrperioder. Monsunskogar utgör den naturliga vegetationstypen i stora delar av Sydostasien. Dessa skogar är inte lika artrika, utan domineras av få arter. I Indien och Nepal finns stora områden av så kallade salskogar. De är monsunskogar, där stora delar av skogarna består av salträd. Djungelboken av Rudyard Kipling utspelar sig just i en sådan salskog och har fått stå som grund för begreppet "djungel".

 

Mangroveskogar

Vid kustzonen, vid de tropiska stränderna och vid flodmynningar, växer en speciell typ av tropisk skog, mangroveskogen. De olika mangrovearterna har anpassat sig till återkommande översvämningar och variationer i salthalten. Vissa arter har styltrötter som gör att de står stadigt och luftrötter som de kan andas med vid översvämning. Mangroveområdena är viktiga fiskeområden och ett flertal fiskarter växer upp inne i mangroveområdena för att sedan vandra ut i havet och korallreven i vuxen ålder.

 

Komplicerat ekosystem

Tropikskogens ekosystem är komplicerat och bygger på ett sinnrikt samspel mellan skogens olika organismer. Måttliga störningar, som t ex mindre bränder, stormar och småskaligt jordbruk, ökar endast mångfalden. Däremot kan stora mänskliga ingrepp ha förödande konsekvenser.

 

 

 

Senast uppdaterad 2013-09-27