Foto: Ola Jennersten / WWF

Goda resultat 2016 inom WWFs artarbete

 

Jättepandorna har blivit fler

Foto: Richard Barrett / WWF-UK

 

I över 50 år har jättepandan varit en världsberömd ikon och symbol för WWF. Årtionden av hårt naturvårdsarbete bär nu frukt. Nu har den har gått från "starkt hotad" till "sårbar" på den globala rödlistan över utrotningshotade arter.  Kinas regering och WWF har samarbetat under flera årtionden. Förbudet mot skogsavverkning blev den stora vändningen. Att läget förbättrats för pandorna beror på främst på Kinas satsningar på stora pandareservat – i dagsläget 67 stycken på en yta stor som Norrbotten. De senaste tio åren har 27 nya reservat bildats på ungefär en miljon hektar. Två tredjedelar av de vilda pandorna lever nu skyddade områden.
550 kamerafällor till 29 pandareservat har finansierats av WWF. Ett resultat är att man tack vare dessa ”fällor” funnit att pandor har ett större utbredningsområde än man kände till.  I april visade också den största inventeringen någonsin att de vilda pandorna ökat med cirka 17 procent till 1 864 vuxna individer. Om man räknar in ungarna kan det finnas omkring 2 000 pandor i det vilda.  

 

Kurvurna pekar åt rätt håll för indiska tigrarna

Indisk tiger David Lawson_WWF-UK

 

Äntligen går det åt rätt håll! Efter att ha minskat katastrofalt under hela 1900-talet har kurvorna äntligen vänt: indiska tigerstammen har ökat kraftigt, visar senaste inventeringen. Den officiella statistiken är nu 2 226. En fantastisk vändning; för tio år sedan var tigerstammen nere på den lägsta nivån någonsin, bara 1 400 individer. WWF har finansierat inventeringar och bidrar till forskning, övervakning och till olika projekt som underlättar för människor som lever i tigrarnas närhet.

 

 

Seger för Europas natur när naturvårdsdirektiven räddades 

 Bialowieza, en av Europas mäktigaste skogar

 

Glädjen var stor när EU-kommissionen i december meddelade att EUs  flaggskepp när det gäller naturen – Art-och habitatdirektivet och Fågeldirektivet – kommer att finnas kvar och inte rivas upp. Lagarna ger ett grundläggande skydd för mer än 1 400 hotade arter och en miljon kvadratkilometer värdefull natur. 

Det här är en viktig seger för miljön och naturen i hela Europa. Under flera års tid har EU-direktiven debatterats och krav har rests från en del medlemsländer på att de ska rivas upp. Men engagemanget bland allmänheten har varitenormt och protesterna växte från forskare, allmänheten, näringsliv, Europaparlamentet och nationella regeringar. WWF gjorde en stor namninsamling och fler än en halv miljon EU-medborgare skrev i kommissionens öppna konsultation att de inte vill att direktiven rivs upp. EU-parlamentet röstade i februari för att naturskyddet skulle förbli oförändrat och nu har alltså även EU-kommissionen gått på samma linje.


 

22 nya gorillaungar välkomnades i Rwanda

Foto: Martin Harvey / WWF

 

Varje år namnges alla de nya små bergsgorillorna som har fötts under året i Rwanda. Den högtidliga ceremonin, Kwita Izina, är en fin lokal tradition där människor träffas för att välkomna en nyfödd i släkten. Denna tradition har plockats upp av naturvården och blivit en fantastisk folkfest med tiotusentals besökare. I år välkomnade man tillsammans 22 nya små gorillaungar.

Ceremonin hölls i Volcanoes Nationalpark i Rwanda, där den hållits sedan 2005. De ungar som fick sina namn nu i september 2016 är den nya generationen av de 880 bergsgorillor som fanns i världen vid den senaste räkningen. Ungarna var så klart inte med under ceremonin utan fick vara ifred i de dimhöljda bergen!

Det är parkvakterna som föreslår namnet på varje nyfödd gorillaunge. Man har följt de små krabaterna och deras beteenden sedan födseln och namnet fångar lite av varje individs personlighet. Gorillorna kommer alla att följas noga under sin livstid. Parkvakter patrullerar deras skogar för att skydda dem mot tjuvjägare och snaror, de får besök av spårare som kontrollerar deras hälsa och erbjuds veterinärvård om det behövs.

WWF har under många år kämpat för att bevara bergsgorillorna och de skogar som är deras hem. Och vi kommer fortsätta kämpa för att dessa nya små gorillaungar ska få en ljus framtid.

 

 

Succé för WWFs orangutangprojekt i Sebangau 

Foto: naturepl.com / Edwin Giesbers

Visst är orangutangen lätt att tycka om, där den lever högt uppe i trädkronorna? Men för människor som bor nära kan den vara en besvärlig granne. Det är inte roligt att få sin odling förstörd, särskilt om man är extremt fattig. Många orangutanger blir faktiskt ihjälslagna. Men det finns sätt att hindra detta. I skogen Sebangau på Borneo driver WWF lyckade projekt för att öka acceptansen för orangutangerna – och samtidigt förbättra människornas levnadsstandard.

Vi har satsat på att utbilda lokala turistguider som lär sig att spåra orangutanger och ta med sig ekoturister ut i regnskogen, ungefär på samma sätt som hos bergsgorillorna i Virunga. Det har visat sig framgångsrikt och orangutangerna ses nu med mycket blidare ögon.

Vi hjälper också till att skapa annan alternativ försörjning, som fiskodlingar, och vi undervisar bönderna i moderna odlingsmetoder, för att spara regnskog. Dessutom återskapar vi regnskog som skövlats.


Utvecklingen i Sebangau är fantastisk! Antalet orangutanger har de senaste tio åren ökat med nära åtta procent och nu lever det runt 6 000 individer inne i detta skogsområde - vilket är världens största sammanhängande orangutangpopulation. Det visar att orangutangerna kan bli fler om de lämnas ifred.

 

 

Nytt hopp för sumatranoshörningen på Borneo

Foto: Mark Carwardine

 

För första gången på över 30 år har forskarna hittat och fått direktkontakt med en sumatranoshörning i Kalimantan - den indonesiska delen av Borneo. Upptäckten ger nytt hopp för den akut hotade arten. De flesta trodde att arten var utrotad i Kalimantan och därför ses detta som en milstolpe för bevarandearbetet. Noshörningen som hittats är en hona på mellan 4 och 5 år. Hon fångades in i en speciell noshörningsfälla utplacerad av WWF.


Redan 2013 visade ett WWF-team att det finns noshörningar kvar i Kalimantan. De hittade fotspår och med hjälp av kamerafällor lyckades man fastställa att det faktiskt rörde sig om sumatranoshSörning. Sedan dess har man med hjälp av flera kamerafällor och fotspår kunnat identifiera runt 15 sumatranoshörningar från tre populationer.


Den fångade honan ska föras till ett nytt hem – en skyddad skog cirka 150 kilometer bort. Infångandet är en absolut nödvändighet eftersom området där den har levt mycket snart kommer att skövlas. WWF har bedömt att det i inte går att rädda det här skogsområdet från förstörelse utan att det är bättre och framför allt säkrare för djuren att flyttas till en redan skyddad plats.

 

 

Ökat skydd för flera hajar och rockor – ljusning i sikte för hotade arter

Foto: Richard Barrett / WWF-UK

 

Nu står det klart att fyra hajarter och nio arter av rocka ska få ökat skydd, vilket WWF har kämpat för. Tidigare har man fritt kunnat köpa och sälja dessa arter, men nu begränsas handeln kraftigt. Detta betyder också att olagligt fiske blir lättare att upptäcka.


Beslutet gäller silkeshaj, tre arter rävhajar och nio arter av djävulsrockor, men det kommer att ta lite tid innan det börjar gälla. Beslutet är dock en seger i sig och ger oss kraft att kämpa vidare!


Hajarna befinner sig i toppen av näringskedjan och bidrar till att upprätthålla balansen i haven. Om de försvinner drabbas resten av havsmiljön, vilket i sin tur drabbar oss människor.

 

 

Världens valar och delfiner har fått bättre skydd
– kampen mot bifångst och jakt har nått resultat

Foto: Doug Perrine / WWF

 

Nu är det 30 år sedan den storskaliga valjakten förbjöds – och sakta men säkert blir valarna allt fler. Naturen har en fantastisk förmåga att återhämta sig. Men ibland måste det få ta tid, inte minst när det gäller valar som ibland inte förökar sig förrän i 25-årsåldern.


Den kommersiella jakten på valar har gjort att många arter har minskat kraftigt. År 1930-31 dödades exempelvis runt 30 000 blåvalar i Antarktis för oljan som finns i späcket och skelettet. Nu råder sedan 1986 i princip stopp på kommersiell valfångst. Sedan dess går det glädjande nog framåt för valarna. Allra bäst har det gått för gråval, knölval, sydlig rätval och grönlandsval, men även de stora sillvalarna och blåval ökar i antal. Samtidigt dödas fortfarande cirka 300 000 valar och delfiner varje år då de dras upp av misstag, som bifångster.


WWF har arbetat länge med att bevara de stora valarna särskilt inom Internationella Valfångstkommissionen, IWC. Det senaste mötet blev positivt. För första gången erkänner IWC hur viktiga valarna är för att hålla haven sunda och friska. Ny forskning visar att fiskbestånden kan öka om man skyddar valarna, eftersom valarnas avföring ger tillväxt i havsmiljön. 

Senast uppdaterad 2017-02-09

 

Fler goda resultat från 2016

Resultatsidan 2016