jaguar Staffan Widstrand WWF

Jaguar

vild jaguar pantanal foto Staffan Widstrand WWF

 

Jaguaren (Panthera onca) är det tredje största kattdjuret i världen, hanarna kan bli upp till två meter långa och väga 160 kilo, medan honorna är lite mindre. Arten har ett stort utbredningsområde från norra Argentina till norra Mexico. Jaguaren är klassad som hotad på IUCNs lista över hotade arter i världen - det finns cirka 15 000 individer kvar.

 

 

Artfakta

Detta ståtliga kattdjur är gulbrunt med svarta oregelbundna fläckar som påminner om blommor i formen. Jaguaren liknar leoparder som finns i Afrika och Asien.  Fläckarna hos jaguaren är dock större än leopardens, och hos båda arterna förekommer melanism med helt svarta individer.


Namnet jaguar kommer från ett indianskt ord som betyder ”den som dödar med ett språng”, för den har ovanligt starka käkar, ett par stora huggtänder samt starka framtassar som de använder till att slå sitt byte med. Jaguaren biter sitt byte över skallen mellan öronen, till skillnad mot till exempel lejon och tigrar som hänger sig fast vid bytets hals eller nacke. Eftersom jaguarer både klättrar i träd och är goda simmare fångar de en mängd olika sorters byten, även armadillos och sköldpaddor som de med hjälp av sina starka käkar klarar att bita igenom skalen på.


Jaguaren är ensamlevande och försvarar ett revir på upp till 150 kvadratkilometer och umgås bara med andra individer under parningstiden i augusti och september. Honan föder två-fyra ungar och medellivslängden ligger på 11 år. Jaguaren är den enda av de stora kattdjuren som inte ryter.

 
Hoten mot jaguaren

Jaguaren hotas av människans framfart på flera sätt. På 1960- och 70-talen dödades mer än 18 000 individer för skinnets skull. Idag är förstås sådan jakt förbjuden, men illegal jakt förekommer tyvärr fortfarande. Avverkningen av regnskogen där jaguaren lever är det största hotet mot arten idag. Skogen avverkas för virkets skull och för att bereda plats för odlingar eller annan mark.

 

WWFs arbete

Jaguaren är en karismatisk topppredator och en så kallad paraplyart, vilket innebär att när naturområden där arten lever bevaras, så bevaras automatiskt en mängd andra arter, både växter och djur. Räddas jaguaren, så räddas även andra arter och naturområden med den!
WWF har flera projekt runt jaguar i bland annat Argentina och Brasilien som arbetar med att rädda arten.

 

Projekt i Brasilien

I Brasilien finns jaguaren i Pantanals våtmarker och i Amazonas. I ett samarbete mellan WWF-Brasiliens Pantanal Program och organisationen Instituto Pró-Carnívoros har man försökt lösa konflikten som uppstått mellan dessa djur och ranchägare i området.

 

När livsmiljön krymper för jaguarerna, pga avverkningen av regnskogen, blir det svårare för dem att hitta mat och de drivs mot rancherna där de tar sig byten av boskapen. Ranchägarna känner sig tvingade att skjuta jaguarer för att skydda sin boskap.

Sedan 2003 arbetar en forskare vid namn Fernando Azevedo från Pró-Carnívoros med att kartlägga jaguarens beteende och dess predationsmönster för att man ska kunna komma fram till en lösning som gynnar både arten och ranchägare. Fernando Azevedo har funnit att ju mer bevarad en del av skogen är ju fler byten finns för jaguaren att ta, och därmed blir jaguarattackerna på ranchägarnas boskap färre. Fernando Azevedos observationer har också visat att när jaguarer beger sig utanför skogen för att jaga, går de aldrig längre än 200 meter från skogsgränsen.

 

Ranchägarna kan därför skydda sin boskap genom att se till att skogen bevaras – att ingen avverkning eller illegal jakt sker där, samt genom att de håller sin boskap längre än 200 m från skogsgränsen. Bevarandet av skogen kan dessutom ge ranchägarna extrainkomster från turistnäringen med turister som vill uppleva levande jaguarer!

Senast uppdaterad 2017-12-05
 
 

Fakta tropikskogar