Den europeiska ålen

Europeisk ål. Foto: Erling Svensen / WWF

 

Den europeiska ålen (Anguilla anguilla) är en fascinerande art. Men tyvärr är den akut hotad – jämfört med 1950 finns bara cirka 1–5 procent av beståndet kvar. Ålens komplicerade livscykel och långa resor över stora delar av världen gör den extra utsatt. Idag hindras ålen i sina vandringsvägar på grund av fördämningar och vattenkraftverk. Att den också haft en given plats på svenskarnas matbord, särskilt i Sydsverige där åltraditionen är stark, har lett till en stor efterfrågan, och med det kommer överfiske och även tjuvfiske. Nu måste vi hjälpas åt för att rädda den här unika arten, och första steget börjar med din egen tallrik.

 

 

 

Fascinerande fisk med storslagna resvanor

Den europeiska ålen (Anguilla anguilla) är långsmal och ser nästan ut som en orm, trots att det är en fisk. Den har en helt unik livscykel – förut trodde man faktiskt att ålens olika levnadsstadier var flera olika arter.


Vi börjar långt borta från Sverige, ungefär 700 mil bort, ute i Sargassohavet. Här kläcks ålarna hundratals meter ner i djupet, och larverna börjar strax sin färd österut med hjälp av Golfströmmen. När de närmar sig den europeiska kusten har larverna vuxit till sig och kallas för glasålar, då de nästan är helt genomskinliga. Forskarna vet inte riktigt hur lång tid det tar för ålarna att färdas hela den här långa sträckan, men det tar troligtvis mellan 1 till 3 år.


När ålarna kommer närmare kusten och vattnet blir varmare, blir de mer gulaktiga i färgen. Det har gett upphov till deras nästa namn, gulål. Gulålarna kan stanna vid kusten, eller vandra vidare in i älvar och åar till olika insjöar. Här mognar de, färgen blir brunaktig, och efter cirka 10 till 25 år senare när de närmar sig könsmognad, byter de skepnad igen och kallas för blankål, silverål eller vandringsål. I det här stadiet startar de sedan sin vandring tillbaka ut till havs och hela vägen bort till Sargassohavet. Här leker de och lägger sina ägg. Troligtvis dör de därefter, eftersom att man inte ser dessa vuxna ålar igen.

Ålar äter det mesta som kan hittas på botten, och är endast aktiva på natten. När de startat sin färd tillbaka till Sargassohavet igen sägs det dock att de endast lever på sina egna fettreserver då matsmältningsorganen tillbakabildas. Ålar som inte gör resan ut till havs igen blir i regel äldre och en normal livslängd på en europeisk ål tros vara uppåt 85 år, om den blir instängd av en eller annan anledning.
 

Ålens livscykel. Illustration från The Norwegian Institute for Nature Research (NINA)

 

Kunskapen om delar av ålarnas liv är teoretiska, då forskarna aldrig observerat vare sig lek eller ålägg i naturen. Det är en av anledningarna till att de ”odlade” ålarna i själva verket är vildfångade glasålar som göds upp i så kallade odlingar.

 

Ålarna möter många hot

Eftersom ålen har en så komplicerad livscykel, så är den utsatt på flera plan. Bara att färdas den långa sträckan från Sargassohavet till Europa och Nordafrika för med sig en hel del faror.
Trots att ålfiske har varit förbjudet i Sverige i över 10 år så fortsätter beståndet att minska. Det beror främst på ett långvarigt omfattande överfiske och brist på införandet av den gemensamma förvaltningen av detta enda bestånd. 
 

Ål som fastnat i ett nät. Foto: Rudolf Svenson / WWF

 

Fiskeförbudet var ett stort steg i rätt riktning. Men eftersom vi svenskar fortfarande vill ha ålen på tallriken så fortsätter fisket ändå. Trots kampanjer och rödlistning säljer 9 av 10 fiskbutiker den utrotningshotade ålen, visar WWFs rundringning från 2016. Idag finns det 210 yrkesfiskare som har specialtillstånd, och de mättar inte hela marknaden, vilket skapar tillfällen för tjuvfiske att ta vid.


Andra hot mot ålen är klimatförändringar, nedskräpning i havet, miljögifter som lagras i ålens fett, samt vandringshinder i vattendrag. När ålar passerar vattenkraftverk på väg nedströms dör omkring 30 procent i varje kraftverk genom att de kläms eller hackas ihjäl i turbinerna.

WWF arbetar för att skapa fria vandringsvägar i hela Europa, och att stoppa ålkonsumtionen. Hjälp till du också, ät inte upp det sista av den här unika och fantastiska arten!

 

Senast uppdaterad 2017-10-10

Förbjud ålfiske!

WWF och många andra miljöorganisationer vill att ålfisket i Europa ska stoppas, så att ålen får en chans att återhämta sig. På det senaste mötet mellan fiskeministrar i EU kunde man dock inte enas om något ålfiskestopp, men frågan ska diskuteras på nytt vid nästa möte den 11-12 december.

 

 

Hållbar vattenkraft viktig för ålar

WWF vill att fria vandringsvägar för ål och annan fisk skapas i hela Europa. Här kan du läsa mer:

WWFs projekt tillsammans med Älvräddarna och Telge Energi

Film om mer miljöanpassad vattenkraft

Vattenkraften måste bli hållbar - artikel i WWF Eko

WWFs Fiskguide

Du som konsument kan bidra till ett mer hållbart fiske genom att göra ett medvetet val när du äter fisk och skaldjur. Besök Fiskguidens webbsida eller ladda ner mobilappen idag!

Fiskguiden
 

fiskguiden.wwf.se

 

 

Ladda ner Fiskguidens app