KÖTTGUIDEN - BALJVÄXTER

 

Baljväxter, eller ärtväxter, är ett samlingsnamn för bönor, ärtor och linser. Baljväxter växer i skidor och namnet kommer av att frukten ofta ser ut som en balja. Idag odlas främst gula och gröna ärtor samt bruna bönor i Sverige. Från länder som Kina och Italien importerar vi linser i olika färger, kidneybönor, svarta och vita bönor, borlottibönor, mungbönor, kikärtor m.m. Baljväxter kan ätas som de är eller förädlas, och man kan tillverka en rad vegetabiliska produkter såsom tofu, falafel, sojakorv och diverse biffar, färs och grytbitar. 

 

KLIMAT  

Vid all odling släpps lustgas, som är en kraftig växthusgas, ut från marken. Traktorer och tillverkning av mineralgödsel släpper ut koldioxid när fossil energi förbränns. Många baljväxter importeras och transporteras långa sträckor. Trots de långa transporterna blir utsläppen per kg produkt eller per kg protein betydligt lägre för baljväxterna än för kött eftersom inte så stor yta behöver odlas för att producera baljväxterna i jämförelse med hur stor yta som behövs för foderproduktion för kött. Utsläppen från odling och transport av baljväxter varierar mellan 0,2-1,5 kg CO2e per kg beroende på hur odlingen sker, hur stor avkastningen är, hur produkterna förpackas och hur långa transporterna är (1).

 

BIOLOGISK MÅNGFALD  

Produktion av energi och protein från växter istället för från djur som äter foder som odlats på åkermark kräver betydligt mindre arealer jordbruksmark (2). I ett globalt perspektiv minskar det trycket på ny jordbruksmark. Att skogar skövlas är det allvarligaste hotet mot biologisk mångfald globalt (3). Det blir också mer mark över till mer extensiv odling med mindre mängd bekämpningsmedel, vilket gynnar den biologiska mångfalden. I ett lokalt perspektiv beror påverkan på den biologiska mångfalden på hur produktionen sker. Ensidig odling av t.ex. soja vilket är vanligt i Sydamerika är mycket negativt. Dock är det soja som fodermedel som drivit fram denna utveckling. Om sojan istället konsumerades direkt skulle betydligt mindre arealer behövas för sojaproduktion. Därför får alla baljväxter grönt ljus då det krävs mindre än 5 m2 för att producera 1 kg baljväxter, vilket är ett av kriterierna för grönt ljus.

 

KEMISKA BEKÄMPNINGSMEDEL    

Grönt ljus för ekologiska. Gult ljus för övriga. Baljväxter får grönt ljus i denna kategori om de är ekologiska och därmed odlas utan syntetiska bekämpningsmedel. Konventionella baljväxter får gult då användningen av bekämpningsmedel per kg gröda blir liten även om användning är stor per hektar. Detta beror på att väsentligt mindre yta går åt för att producera 1 kg baljväxter jämfört med 1 kg kött.


Baljväxter bra på många sätt

Baljväxter ger oss inte bara mycket proteiner och andra nyttigheter med liten miljöbelastning som följd, de är även bra att ha i växtföljden på gården. Baljväxter har förmågan att i symbios med jordbakterier omvandla luftens kvävgas till kväveföreningar som kan nyttjas av växten direkt, vilket minskar behovet av gödsling och för ner näring i jorden till efterkommande grödor.

 

Ska man äta importerad soja?

Sojabönan är ett näringsmässigt bra livsmedel eftersom den innehåller alla essentiella aminosyror. Andra baljväxter måste kompletteras med spannmål som t.ex. vete, råg och havre för att alla aminosyror ska ingå. Dessutom finns en mängd förädlade sojaprodukter som fungerar som lättillgängliga livsmedel, till exempel sojakorv, sojafärs, sojanuggets, tofu, tempeh, miso. Soja importeras till Sverige från framför allt Sydamerika.

 

Sojaodlingen i Sydamerika är förknippad med ett flertal negativa miljökonsekvenser. En ökad efterfrågan på soja som foder till djur som mjölkkor, kyckling och gris ökar behovet av ny jordbruksmark i dessa känsliga miljöer. Skog och buskmarker som är mycket rika på biologisk mångfald skövlas och odlas upp. Det innebär stora förluster av biologisk mångfald och stora utsläpp av koldioxid från träden som försvinner och kol i marken som oxideras. Dessutom ökar risken för att jorden eroderas bort med risk för förorening av vattendrag. Soja odlas ofta ensidigt på samma plats år efter år vilket ökar behovet av bekämpningsmedel (4).

 

Med anledning av miljökonsekvenserna finns anledning att reflektera över om baljväxten soja är ett miljösmart livsmedelsval. I denna fundering kan vi börja med att konstatera att det är mer effektivt att äta sojan direkt än att den tar omvägen via ett djur där mycket av energin går förlorad. Idag används ca 90 % av den soja som importeras till Europa som just djurfoder. Snabbt ökad efterfrågan på soja oavsett orsak riskerar leda till fortsatt förlust av unika naturområden. Förutsättningar finns att styra sojaproduktionen mot områden som redan används för jordbruksproduktion och öka produktiviteten inom odlingen. Därför är det viktigt att ställa krav på ansvarsfullt producerad soja. Inom ramen för den svenska sojadialogen ställer företag som ICA, Coop, Axfood och Martin&Servera krav på att soja som används för egna märkesvaror är ansvarsfullt producerad och certifierad mot en trovärdig standard (RTRS eller ProTerra).. Det är fullt möjligt att odla flera olika sorters baljväxter i de södra delarna av Sverige (5).

 

Källor:

(1) Röös. 2012. Mat-klimat-listan version 1.0. Rapport 040. Inst för energi och teknik. SLU.
(2) Bruce m.fl. 1997. Vegan - vegeterian - allätare? SLU.
(3) MEA. 2005. Ecosystems and Human Well-being: Biodiversity Synthesis. World Resources Institute.
(4) Naturskyddsföreningen. 2010. Soja som foder och livsmedel i Sverige – konsekvenser lokalt och globalt.
(5) Fogelberg. 2008. Svenska bönor inte bara bruna – klimat och jordmån passar även exotiska bönor. JTI informerar nr 121.




 

 

Senast uppdaterad 2015-05-27

Följ ljussignalerna
- hitta rätt kött

Ljussignalerna rött, gult och grönt hjälper dig att välja rätt kött till middag. 
Köttguiden granskar olika köttslag utifrån fem kategorier – klimat, biologisk mångfald, bekämpningsmedel, antibiotika samt djurvälfärd och bete – och visar även på andra proteinkällor som kan ersätta kött på tallriken.

 

Rött = Undvik
Påverkan på planeten är alldeles för hög

 

Gult = Var försiktig
Utmaningar finns inom miljö och/eller djurens välfärd

 

Grönt = Ät måttligt
Om du äter kött, välj ur denna kategori

 

Köttguidens kriterier

Köttguiden från WWF

 

Köttguiden i lång version

Köttguiden i miniformat 

 

Köttguiden som app

Köttguiden som app

Köttguiden finns även som mobilapp för Android och iPhone.

Ladda ner Köttguiden app


Allt om Köttguiden

Att äta mindre men bättre kött är något av det viktigaste du kan göra för vår planet. Köttguiden hjälper dig att välja rätt när du väl äter kött. Läs mer på:
wwf.se/kottguiden

Frågor & svar om Köttguiden

 

Varför ger WWF ut Köttguiden och vad betyder färgerna?

Frågor och svar om Köttguiden 2016

WWFs Fiskguide

Fiskguiden 2016
 

Fiskguiden 2016 i miniformat  

Fiskguiden 2016 i lång version

 

Fiskguiden finns nu även som mobilapp för Android och iPhone

Ladda ner Fiskguidens app

Kontakt

Anna Richert, sakkunnig Hållbar mat, WWF

 

 










Sakkunnig Hållbar mat

Anna Richert
anna.richert@wwf.se

 

Hjälp till att förbättra Köttguiden
Ny forskning, ny kunskap, förändrade regelverk och en föränderlig verklighet gör att Köttguidens kriterier och bedömningar behöver utvärderas och uppdateras kontinuerligt.


Mejla därför gärna tips och synpunkter till oss på: kottguiden@wwf.se