sånglärka i jordbruksmark Foto Jörgen Lindbergs

EUs gemensamma jordbrukspolitik (CAP)

WWF anser att CAP i sin nuvarande utformning inte bidrar till ett långsiktigt hållbart jordbruk. För att detta ska åstadkommas krävs en genomgripande reform där Pelare 1 – gårdsstöden, tas bort och ersätts med stöd till de lantbrukare som producerar kollektiva nyttigheter och med rättvisa regler som gäller lika för alla. I stället för att som idag dela ut arealbaserade stöd oberoende av prestation ska stödet bygga på genomförandet av åtgärder för att nå gemensamma mål.

 

WWF anser att CAP bör baseras på fyra principer:

 
Principen om att förorenaren betalar innebär att den som orsakar skador i miljön skall betala uppkomna samhällsekonomiska kostnader. Konkurrens ska ske på lika villkor och det finns ingen anledning att betala någon för att följa lagarna, vilket sker med dagens jordbrukspolitik.


Principen om att gemensamma resurser ska användas för kollektiva nyttigheter säger att skattepengar ska reserveras för att säkra nyttigheter som den fria marknaden inte klarar att tillhandahålla, exempelvis minskad övergödning, öppna landskap och en levande landsbygd.


Principen om att ekonomiskt stöd ska kopplas till tydliga och konkreta målsättningar. Dagens gårdsstöd delas ut till alla – ju större jordbruk desto mer pengar.


Principen om konkurrens på lika villkor. Idag får Europas bönder stöd baserat på historiska belopp. Bönder i rika medlemsländer får avsevärt högre stöd än kollegor i nya medlemsländer, ett förhållande helt i strid med EU:s grundläggande principer. Det fortgår enbart för att de rikaste och mäktigaste medlemsländerna inte vill mista denna extrainkomst.

 

En framtida jordbrukspolitik bör därför bygga på ett nytt kontrakt mellan samhället och lantbrukarna. Baserat på ovanstående principer består den nya politiken av tre nivåer:

 

En juridiskt bindande grundnivå med krav att alla som brukar jord följer de lagar och förordningar som beslutats inom EU och nationellt. Inget ekonomiskt stöd utgår för att man följer lagen.

Ett arealbaserat stöd till lantbrukare som bidrar till kollektiva nyttigheter. Kriterierna för att få stöd utformas för att uppnå av samhället uppsatta mål inom miljö, klimat, landsbygdsutveckling m.m. Nivån på stöden bör läggas så att åtminstone 70-80 procent av den brukade arealen når upp till dessa krav.

Riktade stöd för att uppnå mer komplexa miljömål. Stöd som används för långtgående miljöåtgärder – till exempel skötsel av värdefulla natur- och kulturmiljöer. Medel kan utgå för engångsinvesteringar eller som ersättning för löpande åtgärder.

Världsnaturfonden WWF ser det som en väg mot ett jordbruk som kombinerar produktion och miljö även för framtida generationer.


 

Reform för perioden 2014-2020

CAP har reformerats flera gånger under åren och i den senaste reformen som precis avslutats för perioden 2014-2020 gjordes ett nytt försök att öka miljöprofilen på Pelare 1 genom att införa en så kallad förgröningskomponent. Förgröningen innebär att 30 procent av stödet i Pelare 1 villkoras mot tre åtgärder som är tänkta att vara positiva för miljön. Dessa är:


• Bevarande av gräsmarker – andelen gräsmarker på åkermark får inte understiga en nationell referensareal som sattes 2012.


• Diversifiering av grödor – minst tre grödor ska odlas och arealen av den mest odlade grödan får inte överstiga 75 procent och den andra 25 procent.


• Ekologiska Fokusområden – minst fem procent av gårdens areal ska avsättas för miljö ändamål.

WWF är starkt kritiska till denna reform då majoriteten av pengarna fortfarande går till markägare utan direkt krav på motprestation. Dessutom blir det krångligare var gränserna går mellan mer riktade åtgärder i Pelare 2/landsbygdsprogrammet och förgröningsåtgärderna. I jordbruksverkets egen utvärdering av hur förgröningen kan påverka miljön konstateras att ”miljöeffekterna av förgröningen blir små i förhållande till uppkomna kostnader och administrativa konsekvenser”

http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_rapporter/ra12_13.pdf

 

Tidigare reformen av CAP

Utöver denna senaste reform har CAP reformerats mer genomgripande vid tre tidigare tillfällen och som också påverkat Sverige efter EU-inträdet 1995. Den första, MacSharryy reformen (1992) medförde reducerade prisstöd och lantbrukarna kompenserades genom ökade direktstöd. I denna reform ställdes också krav på att en viss areal skulle tas ur produktion.

 

Inför perioden 2000-2006 fortsatte reformen i samma riktning (Agenda 2000) med ytterligare sänkt prisstöd och ökade direktstöd.

 

Den tredje och mer omfattande reformeringen var den som beslutades i juni 2003 i den så kallade gårdsstödsreformen. Det var en reform av pelare 1 med syftet att skapa ett mer marknadsanpassat jordbruk. Den dyra överproduktionen skulle begränsas och produktionsstöden gjordes om till frikopplande gårdsstöd där stöden flyttades från produktions krav till jordbruksmark. Istället för att låta bidragssystemen styra produktionen inriktades produktionen mot det som konsumenterna efterfrågar. Lantbrukarna behövde inte heller producera något för att erhålla stöd utan det räcker med att hålla marken i odlingsbart skick.

 

Målen för CAP är att:

• höja produktiviteten inom jordbruket
• ge jordbrukarna en skälig levnadsstandard
• stabilisera marknaden
• trygga livsmedelsförsörjningen
• mat till överkomligt pris


CAP infördes i början på 1960-talet för att stimulera jordbruksproduktionen och säkra tillgång på mat i Europa. Politiken är indelad i två delar, inom EU kallas detta för de två pelarna:

1. Första pelaren - gårdsstödet
En gemensamt beslutad del för alla länder inom EU som skall stödja jordbruksprodukter av hög kvalitet, bra djurhållning, miljövänliga odlingsmetoder som bevarar landskapet och att hålla jordbruksmark i odlingsbart skick.

2. Andra pelaren - landsbygdsstödet
Den andra pelaren består av riktade ersättningar och stöd till miljön och till landsbygden. Dessa är formulerade i så kallade landsbygdprogram. Varje medlemsland och i några fall regioner/delstater utformar sitt eget program inom givna ramar. Skillnaderna mellan länderna är stora både gällande vad man kan få ersättning för och hur mycket pengar som satsas.

 

Senast uppdaterad 2017-06-21