Sillgrissla (Uria aalge)

Sillgrissla

Östersjöns egen pingvin

LIVE-Sändning från Sillgrisslorna!

Hjälp forskarna att få reda på mer information om Sillgrisslorna och ekosystemen genom att fylla i formuläret om du ser något intressant! Filmen är en live-sändning av häckande sillgrisslor på Stora Karlsö. Fåglarna häckar gärna på högt belägna klipphyllor och klippavsatser, men i filmen ser du sillgrisslor som valt att häcka på en konstgjord klipphylla av trä, stål och sten – en världsunik forskningsanläggning som finns på Stora Karlsö. Med hjälp av anläggningen och ett system av övervakningskameror kan både du och fågelforskarna på Karlsö följa och studera sillgrisslorna under deras häckningsperiod.

Två viktiga frågor som forskarna försöker svara på varje år är tidpunkten för häckningen, och hur stor andel av fåglarna som genomför en lyckad häckning, det vill säga får ut en unge som kan överleva till vuxen ålder. Båda dessa kan besvaras genom att titta på fåglarna, antingen i verkligheten eller genom en kamera. Det man försöker se är om fågeln har ett ägg, en unge, eller inget av det. Man kontrollerar och skriver ner detta varje dag, och kan sedan räkna ut svaret på frågorna och jämföra det med resultat från tidigare år.

Sillgrisslorna lever av fisk och tillbringar största delen av sina liv ute på havet, vilket gör att de påverkas av förändringar i havet. Genom att studera fåglarna kan man därför få information om Östersjöns ekosystem. En lång rad studier kan göras bara genom att titta på fåglarna, till exempel om fåglarna beter sig olika mot sina grannar eller tillfälliga besökare, om de hjälper varandra mot yttre faror och om de är trogna eller otrogna mot varandra inom paren.

*Uppdatering* Forskarna är speciellt intresserade av de inringade sillgrisslorna nedan. Så om du uppmärksammar något som rör dessa individer får du gärna skriva med vilken eller vilka det gäller.

Forskarna behöver DIN HJÄLP!

Att samla in data om sillgrisslorna tar mycket tid. Varje år lägger fågelforskarna på Stora Karlsö hundratals timmar på att leta efter ägg och ungar! Med hjälp av filmkameror finns det nu möjlighet för allmänheten att hjälpa forskarna att samla in en del av denna data! Det enda du behöver göra är att titta på filmen och skicka ett meddelande när du ser ett ägg, en unge, eller något annat intressant. Det skapas en automatisk tidskod när du skickar ditt meddelande och genom detta kan forskarna få en mycket mer effektiv insamling av data. Skriv kort vad du sett i formuläret nedan och skicka iväg!

Du kan också skriva in mer allmänna kommentarer om sådant som du tycker verkar spännande att undersöka, eller som du funderar på. Projektet med filmkameraövervakning startade 2019 och kommer att utvecklas och förbättras under flera år. Det du ser under 2019 är alltså ett första test. Din input kan ge forskarna bra hjälp inför framtiden!

  • Fritext

Exempel på intressanta observationer

På Stora Karlsö utanför Gotland finns Östersjöns största koloni med sillgrisslor; drygt 20 000 par häckar där. Tillsammans med alla ungfåglar utgör de cirka tre fjärdedelar av hela Östersjöns bestånd av sillgrisslor!

I början av maj lägger honan sitt enda ägg direkt på berget. Det kan verka chansartat på en smal klipphylla 40 meter ovan marken, men sillgrisslorna klämmer fast ägget mellan benen, och äggets ovala och spetsiga form gör att det trots allt ligger ganska säkert på hyllan. Fast ett och annat ägg störtar ändå ned i avgrunden, inte minst när det hettar till grannar emellan.

Vetenskapligt namn

Sillgrissla (Uria aalge)
Släkte: Uria
Familj: Alcidae – alkor

Storlek och livslängd

Storlek: 40-45 cm hög och med ett vingspann på 60-70 cm
Livslängd: cirka 30 år, men rekordet är 46 år
Könsmogen: Vid 4-5 års ålder
Ruvningsperiod: Lägger sina ägg i maj och juni, ruvningstiden är 30 dagar, då hanen och honan hjälps åt och avlöser varandra.
Läte: Ljudet från sillgrisslan är ett upprepat nasalt ”wha-wha-wha” som sedan blir ett mer råmande läte.
Föda: Småfisk, i Östersjön främst skarpsill och strömming
Antal i Östersjön: Det finns cirka 80000 sillgrisslor i Östersjön. Av dessa är cirka 50 000 vuxna fåglar som häckar, dessutom finns ytterligare omkring 20000 ungar och 10 000 ungfåglar.

Utbredning
Uppehåller sig mest till havs, men för häckningen söker den sig till land vid Sveriges ostkust som runt Gotland (Karlsöarna), Västerbottenkusten, Uppland och Södermanland. På ön Boden utanför Västerbottens kust finns den nordligaste kolonin.
Antal i det vilda ( år 2019 )
80 000
Bevarandestatus (Artdatabanken)
  • LC
  • NT
  • VU
  • EN
  • CR
  • EW
  • EX
  • DD

Sillgrissleparet delar jämlikt på ruvningen och hjälps åt att mata ungen när ägget kläckts. Den vill ha fisk, främst skarpsill som föräldrarna hämtar ibland miltals ut till havs. Men att flyga fram och tillbaka kostar i längden alldeles för mycket föräldraenergi. När ungen är omkring tre veckor gammal övertygas den med lock och pock att hoppa ner från hyllan, och simma med ut till fiskevattnen där hanen fortsätter att mata ungen.

I början av augusti gapar sillgrisslornas bohyllor tomma och tysta. Då har fåglarna lämnat sina häckplatser och återvänt till det öppna havet, där de hör hemma.

Projektet Havsfåglar i Östersjön på Stora Karlsö

Redan 1912 ringmärktes de första sillgrisslorna på Stora Karlsö och fram till idag har närmare 85000 sillgrisslor märkts på ön. En stor del av dessa har ringmärkts av forskningsprojektet Havsfåglar i Östersjön – Baltic Seabird Project, som WWF stödjer sedan starten 1997.

Miljögiftsanalyser på sillgrisslornas ägg har utförts sedan slutet av 1960-talet. Med hjälp av informationen från de här världsunika studierna har sillgrisslorna på Stora Karlsö ett stort vetenskapligt och allmänt värde för att vi ska förstå förändringar i havsmiljön. Inom projektets forskning har även visats hur sillgrisslan påverkas av ekosystemförändringar, som till exempel skarpsillens utveckling, och hur arten kan användas som en indikator.

Stora Karlsö är en mycket viktig häckningsplats för en rad havsfågelarter i Östersjön. Förutom sillgrissla och tordmule har Östersjöns silltrutar sina viktigaste häckningsplatser här. Silltruten har minskat kraftigt sedan 1960-talet och är klassad som nära hotad på den svenska rödlistan över hotade arter.

Även gråtruten har börjat minska i Östersjön. Arten har dessutom varit utsatt för den så kallade fågeldöden som efter forskning visat sig bero på brist på tiamin.

Mellanskarven, den i Östersjön häckande rasen av storskarv, har sedan början av 1990-talet haft en dramatisk populationsuppgång i hela Västeuropa. På Stora Karlsö häckar en koloni på cirka 800-900 par sedan 2003.
Olika havsfågelarter ger olika kunskap och insikt i Östersjöns ekosystem, och projektet Havsfåglar i Östersjön har därför studerat samtliga av arterna ovan för att få en bredare förståelse om Östersjön.

Stora Karlsö
På Stora Karlsö utanför Gotland finns Östersjöns största koloni med sillgrisslor.

På smala klipputsprång i kalkstensbranterna på Stora Karlsö trängs sillgrisslor i tusental.

Sillgrissla (Uria aalge)

På smala klipputsprång i kalkstensbranterna på Stora Karlsö trängs sillgrisslor i tusental.

Sillgrisslorna på Stora Karlsö har ökat från 20 till 60000.

Sillgrissla (Uria aalge)

Sillgrisslorna på Stora Karlsö har ökat från 20 till 60000.

Sillgrissla (Uria aalge)
Sillgrissla (Uria aalge)
Sillgrissla (Uria aalge)
Sillgrissla (Uria aalge)

Positiv populationsutveckling

Sillgrisslorna i Östersjön har under de senaste 15 åren haft en tydlig positiv populationsutveckling, med kraftigt ökande antal.

Detta beror sannolikt på minskade hot från miljögifter, oljeutsläpp och fiskeredskap, samt en god tillgång på skarpsill och annan födofisk. Tack vare detta finns inte sillgrisslan med på den svenska rödlistan över hotade arter. I Norge är läget dock ett helt annat, och sillgrisslan klassas där som ”akut hotad”. Detta tros till stor del bero på minskad födotillgång under häckningsperioden.

Östersjön är ett av världens mest trafikerade hav och sillgrisslorna på Stora Karlsö lever konstant under hotet om ett större oljeutsläpp, vilket skulle kunna orsaka enorm skada på hela Östersjöpopulationen från en dag till en annan.

I ett längre perspektiv är det största hotet mot fåglarna att deras föda ska försvinna. Tillgången på födofisk är kopplad till klimatförändringar och andra stora miljöförändringar, liksom fiske och jordbruk i och runt Östersjön.

Det viktigaste vi kan göra för att trygga sillgrisslornas framtid är att förvalta Östersjön på ett hållbart sätt, och bedriva näringar med hänsyn till fåglarnas och ekosystemets behov och begränsningar.

Hotfylld historia

Skoningslös jakt ledde till att Östersjöns sillgrisslor var nära utrotning i slutet av 1800-talet. År 1880 fanns  bara 20 fåglar kvar på Stora Karlsö. Fåglarna fridlystes och beståndet började sakta öka.

På 1970-talet upptäckte man att skalen på sillgrisslornas ägg var kraftigt förtunnade. Äggen brast när föräldrarna ruvade och många par misslyckades med häckningen. Skalförtunningen orsakades av miljögifterna PCB och DDT som fåglarna fick i sig via fisken de fångade i Östersjön. Sedan dess har gifthalterna successivt minskat och skaltjockleken börjar nu närma sig normala värden.

På 1980-talet var det dags för nästa miljölarm. På kort tid tiodubblades halterna av så kallade bromerade flamskyddsmedel i sillgrisslornas ägg.

Flamskyddsmedel används för att fördröja eller hindra brand i olika produkter och material. Plaster, textilier, möbler i offentlig miljö, skyddskläder, isoleringsmaterial och elektrisk och elektronisk utrustning är några exempel. På grund av ökad medvetenhet om ämnenas farlighet har hanteringen förbättrats, och det har gjort att halterna i miljön har minskat. Läs gärna mer hos Naturvårdsverket.

Tack vare insatser från naturvården har de 20 sillgrisslorna på Stpra Karlsö ökat till 60 000.

Sillgrissla (Uria aalge)
Sillgrissla (Uria aalge)
Sillgrissla (Uria aalge)
Sillgrissla (Uria aalge)
Sillgrissla (Uria aalge)
Sillgrissla (Uria aalge)
Visste du att

Det finns cirka 80 000 sillgrisslor i Östersjön. Av dessa är 50 000 vuxna fåglar som häckar, 20 000 ungar och 10 000 ungfåglar.

Visste du att

En sillgrissla bli ofta 30 år gammal. Men den äldst kända blev 46 år.

Visste du att

Sillgrisslor äter fisk, i Östersjön främst skarpsill och strömming.

Vad gör WWF?

Projektet Havsfåglar i Östersjön stöds av Världsnaturfonden WWF sedan 1997.

Inom projektet studeras sillgrisslor och ytterligare fyra Östersjöfåglar. Man försöker bland annat bedöma hur olika mänskliga aktiviteter påverkar bestånden på lång sikt. Forskare ringmärker fåglar, analyserar återfynd av de ringmärkta fåglarna, studerar häckningsbiologi och långsiktiga populationstrender och länkar ihop information om fåglarna med förändringar som sker under ytan i Östersjöns ekosystem.
Projektet med sillgrisslor på Stora Karlsö utvecklas kontinuerligt. Nya studier och metoder ger hela tiden nya data och ny kunskap om fåglarna och ekosystemet.

Webbplats om havsfåglar

Projektet ”Havsfåglar i Östersjön” forskar på bland annat sillgrissla, tordmule och silltrut för att kartlägga problem och föreslå åtgärder. Läs mer på projektets egen hemsida.

www.balticseabird.com
Sillgrissla (Uria aalge)
Svensk skärgård
  • Steg 1
  • Steg 2
  • Steg 3

Östersjöfadder

Tillbaka Steg 1 / 3

Månadsbelopp

Som fadder bidrar du månadsvis via autogiro regelbundet till WWFs arbete.

Premie

Faktureringsadress

Sverige

Signera ditt autogiro

  • Läs och godkänn villkoren för att gå vidare med beställningen.
Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se