Snöleopard

Snöleopard

Med en yta tre gånger större än Sveriges, men en befolkning på bara drygt 2,5 miljoner, kan det tyckas att Mongoliet borde vara befriat från miljöproblem orsakade av människan. Så är tyvärr inte fallet. De stora rovdjurens verklige ”doldis” – den mytomspunna snöleoparden är en av de hotade arter som WWF skyddar. Den finns förutom i Mongoliet i 11 andra länder i Asien.

 

Antal i det vilda ( år 2017 )
3900 - 6 400
Bevarandestatus (IUCN)
  • LC
  • NT
  • VU
  • EN
  • CR
  • EW
  • EX
  • DD

Stora delar av Mongoliet är oberörda av utvecklingen, men när en förändrad livsstil nu närmar sig stäpper och vilda berg, ökar trycket på landets få naturresurser.

Många människor lever fortfarande som nomader och antalet tamboskap är nu så stort att betestrycket från tamdjuren på flera håll har blivit oroväckande högt. Det gäller speciellt getterna, vars antal på senare år har ökat kraftigt.

Mycket tamboskap betyder också mat för snöleoparden, vilket naturligtvis bäddar för konflikter mellan boskapsägare och leoparder. Den kraftmätningen vinner människan. Den olagliga jakten på snöleopard är utbredd.

Fakta: Snöleopard (Panthera uncia)

Snöleoparden är det mest okända av alla de stora rovdjuren. Den lever i otillgängliga bergsområden i Altaibergen, Hindukush och Himalaya i Asien där den oftast bara gör sig synlig några korta sekunder – och då bara för det byte som den tänker slå! Att den dessutom mest är nattaktiv bidrar förstås till att den är så sällan sedd. Den lever på bergsstäpper och i de låglänta barrskogar som finns på höjder från cirka 1 500 meter. Under sommarmånaderna kan den jaga ända uppe på 6 000 meters höjd.

En snöleopard blir 120-160 cm lång. Till detta kommer svansen som mäter omkring 90 cm. Den har en päls som är gråare i tonen än vanlig leopard. På vintern blir den något ljusare. Eftersom temperaturväxlingarna är mycket stora ändras snöleopardens päls också mycket i tjocklek mellan årstiderna. Även tassarnas undersida är klädda med hår. Det har två fördelar: dels isolerar det mot kyla, dels hjälper det till att fördela tyngden bättre i lös snö.

Snöleopardens bytesdjur är flera, bland annat argalifåret, som är världens största vilda fårart. Den jagar också stenbockar högt upp i bergen, samt hjortar, gaseller och diverse smådjur. Snöleoparden är en mästare i att hoppa och den jagar oftast genom att smyga sig fram mot bytet, varefter den fäller bytet i ett jättesprång från sex till femton meter. Eftersom det ofta är långt mellan bytesdjuren har snöleoparden stora revir, troligen upp emot 10 kvadratmil.

I fångenskap har snöleoparder levt upp till 15 års ålder.

Snöleoparden räknas till de stora kattdjuren, som lejon och tiger, men har samtidigt det gemensamma med små kattdjur att den inte kan ryta.

Ingen vet hur många snöleoparder som finns kvar, eftersom men man tror att det ligger någonstans mellan 4000 och 6000  i de tolv länder i Asien där snöleoparden lever. Antalet i Mongoliet uppskattas till cirka 1 000 djur. Det stora och oländiga utbredningsområdet gör det mycket svårt att inventera.

Den vackra pälsen i kombination med att snöleoparden också tar tamboskap gör att tjuvjakten är omfattande. Tjuvjägarna har också den fördelen att det finns för få poliser, nationalparksvakter och andra instanser som kan övervaka de stora områden där tjuvjakten pågår.

Snöleoparden räknas till de stora kattdjuren, som lejon och tiger, men har samtidigt det gemensamt med små kattdjur att den inte kan ryta.

Snöleopard

Snöleoparden räknas till de stora kattdjuren, som lejon och tiger, men har samtidigt det gemensamt med små kattdjur att den inte kan ryta.

Snöleopard
Snöleopard
Snöleopard
Snöleopard
Snöleopard

Vad gör WWF?

WWF samarbetar med de länder där djuren finns och även med andra aktörer för att ta reda på hur många snöleoparder som finns kvar. Arbetet är igång i Nepal, Indien, Pakistan, Mongoliet, Ryssland, Kina och Bhutan. WWF har också utvecklat en app för att kunna hantera all data kring kattdjuren. I Mongoliet, som har den största mängden snöleoparder, har Världsnaturfonden WWF genomfört en rad projekt.

Några av dessa är:

  • Aktionsplaner för att rädda de utrotningshotade arterna snöleopard och Saigaantilop
  • Upprätta nya skyddade områden i östra och västra delarna av Mongoliet som innehåller några av de värdefullaste våtmarksområdena på hög höjd i Centralasien.
  • Utbildnings- och informationsprogram för att öka medvetenheten om naturvårdsproblemen bland barn och vuxna.
  • Lägga fast en samlad naturvårdsplan för de kommande åren och föreslå för regeringen i Mongoliet att 30 % av Mongoliet skyddas som reservat.
Tiger
  • Steg 1
  • Steg 2
  • Steg 3

Hjälp oss öka
antalet tigrar

Tillbaka Steg 1 / 3

Välj månadsbelopp

Som fadder blir du månadsgivare via autogiro och bidrar regelbundet till WWFs arbete.

Premie

Fyll i dina kontaktuppgifter

Faktureringsadress

Sverige

Signera ditt autogiro

  • Läs och godkänn villkoren för att gå vidare med beställningen.
Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se