Köttguiden_puffbilder_ost

Svensk ost

SVENSK OST

Ost är koncentrerad mjölk. Det går åt cirka 10 liter mjölk för att producera 1 kg hårdost. Mjölken från Sverige produceras av mjölkkor som antingen går fritt inomhus i en lösdriftshall eller står uppbundna. De mjölkas 2–3 gånger om dagen. Enligt svensk lag ska alla mjölkkor vara ute på bete minst 6 timmar varje dag under betesperioden, som är 4 månader i söder, 3 månader i mellersta Sverige och 2 månader i norr. Fodret består till cirka hälften av vallfoder (framför allt gräs och klöver) för kor i konventionell produktion och till minst 70 procent av vallfoder för kor i ekologisk produktion. Resterande del är spannmål och foder rikt på protein och en liten del soja.

Klimat

Kor, får och getter är idisslare och släpper i sin fodersmältning ut metan, som är en kraftig växthusgas. När fodret odlas avger marken lustgas och användningen av fossila bränslen i traktorer släpper ut koldioxid. Utsläpp av växthusgaser sker också vid lagring och spridning av gödsel. Osten har dock en lägre klimatpåverkan än nöt- och lammkött eftersom djuren producerar mycket mer mjölk än kött under sin livstid. Dock blir klimatpåverkan för osten större än för ägg, kyckling och gris (6-11 kg CO2/kg hårdost).2 Det är generellt ingen större skillnad i klimatpåverkan mellan ekologisk ost och konventionell ost.1 Fårmjölk från extensiv djurhållning har större klimatpåverkan och hamnar på röd bedömning i Köttguiden (Fetaost) men i dagsläget bedömer vi ingen svensk fårost.

Biologisk mångfald

Ur ett globalt perspektiv utgör animalieproduktion ett av de allvarligaste hoten mot biologisk mångfald på grund av de stora ytor jordbruksmark som krävs för bete och foderproduktion och således tränger undan naturlig vegetation.3 Efterfrågan på soja på den globala fodermarknaden driver på behovet av ny jordbruksmark i framför allt Sydamerika och riskerar att leda till avskogning. I Sverige å andra sidan är igenväxning av våra gräsmarker ett av de största hoten mot biologisk mångfald och 4 andelen soja i svenska mjölkkors foderstater är dessutom cirka 25 procent lägre än det europeiska genomsnittet.5 Betande djur behövs på naturbetesmarkerna i Sverige för att hålla gräset kort för att ge plats åt de många hotade arter som finns där, men dessa marker är ofta för magra för mjölkkor som kräver mycket energi i sitt foder. Därför är det ovanligt att mjölkkor betar på naturbeten. Däremot är det vanligt att kvigor och kor som för tillfället inte mjölkar betar naturbeten. Beräkningar från Jordbruksverket visar att ca 1/3 av våra naturbetesmarker betas av djur av mjölkras.6
Den soja som ges som foder i Sverige är certifierad eftersom stora delar av foderföretagen har gått med i den svenska sojadialogen, detta gör att ljuset för biologisk mångfald blir gult i Köttguiden.

Kemiska bekämpningsmedel

I konventionella jordbruk används kemiska bekämpningsmedel i odlingen av spannmål och proteinfoder som används i kombination med vall (gräs, klöver och baljväxter) som foder. Stor del av svenska kors foder utgörs av vallfoder där bekämpningsmedelsanvändningen är mycket låg.7 Men soja som importerats från Sydamerika ingår också i svenska mjölkkors foder även om det är i mindre utsträckning än i många andra länder. Användningen av soja är 25 procent lägre i svenska kors foderstater jämfört med det europeiska genomsnittet.8 Användningen av bekämpningsmedel i soja är mycket hög och flertalet av de preparat som används är mycket giftiga och förbjudna inom EU.9 Dock har stora delar av foderföretagen gått med i den svenska sojadialogen för en ansvarsfull produktion av soja. Sammantaget blir användningen av bekämpningsmedel från odlingen av det foder som produceras i Sverige och den soja som importeras inom gränsen för gult ljus.10

Djurvälfärd

Den höga nivån på svenskt arbete för en god djurvälfärd ger grönt ljus för ost som görs av svensk mjölk. Kor, får och getter går ute och betar enligt lagstiftningen, stallmiljön är god och det finns program för att följa upp djurhälsa och säkerställa en ansvarsfull användning av antibiotika. Cirka hälften av Sveriges mjölkkor går fritt i hallar med liggplatser och foderautomater. Resten står uppbundna i stallar vilket försvårar för korna att utöva sitt naturliga beteende. Uppbundna kor är för närvarande tillåtet enligt svensk lag men nya stallar som byggs måste vara sådana där korna går lösa. Från och med 2014 måste uppbundna kor i ekologisk produktion rastas två gånger per vecka. Alla svenska mjölkkor måste vara ute på bete i minst 6 timmar i konventionell produktion och minst 12 timmar per dygn i ekologisk produktion under betesperioden (2-4 månader beroende på vart i landet). I Sverige behandlas cirka 30 procent av korna varje år för någon sjukdom.10

Antibiotika

Svensk ost får grönt ljus när det gäller antibiotika. Sedan 1990-talet har vi haft en kontinuerlig minskning av antibiotikaförbrukningen. Den gynnsamma situationen är ett resultat av att vi i Sverige under lång tid arbetat för friska djur och en ansvarsfull antibiotikaanvändning. Sverige var först i världen då riksdagen 1986, efter förslag från LRF (Lantbrukarnas Riksförbund), förbjöd användning av alla antibiotika i foder i syfte att öka djurens tillväxt.

I de flesta länder ges ungefär 90 procent av all antibiotika som gruppbehandling i foder eller vatten. I Sverige är motsvarande siffra drygt 10 procent. I Sverige har alltså nästan varje behandlat djur fått en individuell diagnos och en individuell behandling. På kontinenten är det däremot vanligt med rutinmässig medicinering av hela djurgrupper. Dessutom utgörs merparten av den antibiotika som används i Sverige av penicillin, som ur resistenssynpunkt är att föredra framför andra antibiotika.11 I Sverige finns det sedan 1 januari 2013 också restriktioner för veterinär användning av sådana antibiotika som klassats som kritiskt viktiga för humansjukvården.12

Följ ljussignalerna

Ljussignalerna rött, gult och grönt hjälper dig att välja rätt. Köttguiden granskar olika köttslag, ägg och ostar utifrån fem kategorier – klimat, biologisk mångfald, kemiska bekämpningsmedel, djurvälfärd, samt antibiotika – och visar även på andra proteinkällor som kan ersätta kött på tallriken.

Rött = Varning

Det finns risk för mycket hög påverkan på planeten – undvik eller ställ högre krav på varor i denna kategori.

Gult = Var försiktig

Utmaningar finns inom miljö och/eller djurens välfärd – var försiktig med varor i denna kategori.

Grönt = Ät ibland

Välj varor med grönt ljus om du äter kött, ost eller ägg.

Vad äter en mjölkko?

Kor och andra idisslare är gjorda för att äta gräs. Svenska mjölkkors foder består också till största del av gräs som vanligtvis utfodras i form av konserverat gräs, så kallat ensilage. Hos konventionella kor utgör gräset, eller grovfodret, cirka 50 procent av den mat kon äter. För ekologiska kor måste minst 70 procent vara grovfoder.

Resterande del av fodret utgörs av spannmål och fodermedel med hög proteinhalt. De vanligaste proteinfodren är raps, restprodukter från sockerindustrin och soja, (cirka 5 procent utgörs av soja, i svenska kors foderstater är dock andelen lägre). Den soja som importeras till Sverige kommer i stor utsträckning från Sydamerika. Snabbt ökande efterfrågan på soja för foder innebär stor risk för fortsatt snabb avskogning. Nästan alla svenska mjölkproducenter som till exempel Arla ställer krav på ansvarsfullt producerad soja som är certifierad enligt en trovärdig standard. Inom ramen för den svenska sojadialogen ställer företag som Axfood, Coop, ICA och Martin&Servera krav på certifierad soja i produktionen av sina egna märkesvaror. Det finns möjlighet att byta ut sojan mot inhemskt odlade proteingrödor som till exempel åkerböna. Kor i ekologisk produktion äter soja som odlats utan bekämpningsmedel, ofta i Europa.13

Trafikljus_köttguiden_1600x1200

Frågor med svar om Köttguiden

Varför ger WWF ut Köttguiden och vad betyder färgerna?

Läs svaren här

Källor

  1. Tackling climate change through livestock gällande europeisk mjölkproduktion samt Lesschen et al Greenhouse gas emission profiles of European livstock, 2011 gällande europeisk mjölkproduktion.
  2. Röös. 2012. Mat-klimat-listan version 1.0. Rapport 040. Inst för energi och teknik. SLU.
  3. Cederberg m.fl. 2011. Klimatavtryck av ekologiska jordbruksprodukter. SIK-rapport 830.
  4. Rödlistan 2015
  5. Siffran för Sverige är räknad enligt följande: År 2013 användes 72 500 ton sojamjöl i foder till nötkreatur enligt Jordbruksverkets statistik. 85% av sojamjölet beräknas användas i konventionell mjölkproduktion. Sojamjöl är inte tillåtet ekologisk mjölkproduktion då det används ett lösningsmedel (hexan) för att få fram sojamjöl som inte är tillåtet på KRAV-gårdar, där används istället rostade sojabönor. Mjölkinvägningen år 2013 var 2 867 553 ton varav 333 305 ton var ekologiskt. Den konventionella mjölkinvägningen var alltså 2 531 248 ton. Det innebär att räknat per kg mjölk används 24 gram sojamjöl per kg invägd mjölk ((72 500 * 0,85)/2 531 248). EU-genomsnittet baseras på WWF:s beräkningar i ”Mapping the soy supply chain in Europé”
  6. Mervärden i svensk mjölkproduktion (Jordbruksverket)
  7. MEA. 2005. Ecosystems and Human Well-being: Biodiversity Synthesis. World Resources Institute.
  8. Siffran för Sverige är räknad enligt följande: År 2013 användes 72 500 ton sojamjöl i foder till nötkreatur enligt Jordbruksverkets statistik. 85% av sojamjölet beräknas användas i konventionell mjölkproduktion. Sojamjöl är inte tillåtet ekologisk mjölkproduktion då det används ett lösningsmedel (hexan) för att få fram sojamjöl som inte är tillåtet på KRAV-gårdar, där används istället rostade sojabönor. Mjölkinvägningen år 2013 var 2 867 553 ton varav 333 305 ton var ekologiskt. Den konventionella mjölkinvägningen var alltså 2 531 248 ton. Det innebär att räknat per kg mjölk används 24 gram sojamjöl per kg invägd mjölk ((72 500 * 0,85)/2 531 248). EU-genomsnittet baseras på WWF:s beräkningar i ”Mapping the soy supply chain in Europé”.
    Winqvist. 2012. Ekologisk produktion och biologisk mångfald – kunskapssyntes. EPOK. SLU.
  9. SCB. 2011. Växtskyddsmedel i jord- och trädgårdsbruket 2010. Statistiska meddelanden MI 31 SM 1101.
  10. Meyer & Cederberg. 2010. Pesticide use and glyphosate resistant weeds – a case study of Brazilian soybean production. SIK-rapport 809.
  11. Siffran för Sverige är räknad enligt följande: År 2013 användes 72 500 ton sojamjöl i foder till nötkreatur enligt Jordbruksverkets statistik. 85% av sojamjölet beräknas användas i konventionell mjölkproduktion. Sojamjöl är inte tillåtet ekologisk mjölkproduktion då det används ett lösningsmedel (hexan) för att få fram sojamjöl som inte är tillåtet på KRAV-gårdar, där används istället rostade sojabönor. Mjölkinvägningen år 2013 var 2 867 553 ton varav 333 305 ton var ekologiskt. Den konventionella mjölkinvägningen var alltså 2 531 248 ton. Det innebär att räknat per kg mjölk används 24 gram sojamjöl per kg invägd mjölk ((72 500 * 0,85)/2 531 248). EU-genomsnittet baseras på WWF:s beräkningar i ”Mapping the soy supply chain in Europé”.
  12. www.ema.europa.eu/docs/en_GB/document_library/Report/2015/10/WC500195687.pdf 2015-11-27
  13. Cederberg m.fl. 2009. Greenhouse gas emissions from Swedish production of meat, milk and eggs 1990 and 2005. SIK-rapport nr 793.
    Swedwatch. 2012. Mera soja, mindre mångfald. En granskning av sojaimporten från Brasilien. Rapport #48.

Kontakt

Hjälp till att förbättra Köttguiden

Ny forskning, ny kunskap, förändrade regelverk och en föränderlig verklighet gör att Köttguidens kriterier och bedömningar behöver utvärderas och uppdateras kontinuerligt. Mejla därför gärna tips och synpunkter till oss på mat@wwf.se.

Medlemskap

Välj mellan olika medlemskap

Fyll i dina uppgifter

Faktureringsadress

Sverige

Välj betalsätt

  • Läs och godkänn villkoren för att gå vidare med beställningen.

Senast ändrad: 2019-11-15

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se