Det viltkött som diskuteras här kommer från vilda djur som lever i våra skogar och som jagas under den reglerade jaktsäsongen. Största delen av svenskt viltkött kommer från älg, vildsvin, hjort och rådjur. I hägn för så kallat frilevande vilt produceras också viltkött från hjort, vildsvin och mufflon. Hägnen ska enligt gällande bestämmelser vara så stora att djuren klarar sig utan tillskottsfoder under vegetationsperioden. Det är Länsstyrelserna som godkänner hägn för frilevande vilt. För att Köttguidens bedömning av viltköttet ska vara tillämpbar gäller att djuren inte stödutfodras i betydande omfattning.
Då det inte går åt extra odlingsmark eller foder för vilda djur som ”producerar” viltkött bedöms de extra växtgasutsläppen som små.
Metanutsläpp från vilda idisslare, såsom älgar, hjortar och rådjur är svåra att värdera då det ofta rör sig om vilda djurarter och belastar därför inte viltköttet i bedömningen.
Växthusgasutsläpp kopplat till jakt omfattas kan antagligen vara betydande men man kan resonera så att dessa utsläpp snarare hör till själva aktiviteten ”att jaga” än produkten viltkött.
Ingen mark går åt till foderproduktion i de fall viltet inte stödutfodras eller äter från åkrar.
Inga bekämpningsmedel används för viltkött.
Begreppet djurvälfärd går inte att tillämpa på vilda djur, då vi människor inte kontrollerar dessa, och antibiotikafrågan är inte heller relevant. Frågor som rör jaktetik är idag allt viktigare och därför diskuteras inom jägarkåren till exempel olika jaktmetoder och tekniker för att undvika onödig stressbelastning på djuren under jakt och för att på så sätt också undvika köttkvalitetsproblem.
Ljussignalerna rött, gult och grönt hjälper dig att välja rätt kött till middag. Köttguiden granskar olika köttslag utifrån fem kategorier – klimat, biologisk mångfald, bekämpningsmedel, antibiotika samt djurvälfärd och bete – och visar även på andra proteinkällor som kan ersätta kött på tallriken.
Påverkan på planeten är alldeles för hög.
Utmaningar finns inom miljö och/eller djurens välfärd.
Om du äter kött, välj ur denna kategori.
Renkött räknas inte som vilt i och med att renarna ägs av renskötare. De föds dock upp som frilevande djur i stor utsträckning, och när underlag finns kommer Köttguiden även att presentera en bedömning av renkött.
Även importerat vilt finns på listan över köttslag som vi vill utveckla i kommande upplagor av Köttguiden.
Viltkött utgör endast ca 2-3 % av den totala köttkonsumtionen i Sverige idag och det är således inget alternativ varken praktiskt eller miljömässigt att tillåta viltet att öka i en sådan utsträckning att viltköttet kan ersätta betydande mängder av det kött vi konsumerar idag. Däremot finns möjligheter att få ut mer av det viltkött som produceras (och som idag till största delen stannar hos jägarna, deras familjer och bekanta) på marknaden så att fler konsumenter får tillgång till viltköttet.
Skulle vi dela upp det svenska viltet som produceras under ett år (inklusive mängden importerat viltkött) på den svenska befolkningen motsvarar det ca 2,5 kg benfritt kött per person och år.
Varför ger WWF ut Köttguiden och vad betyder färgerna? Varför presenterar ni kriterier för antibiotika?
Du som konsument kan bidra till en mer hållbar köttkonsumtion genom att göra kloka matval som tar hänsyn till naturen, klimatet och djurens välfärd. Köttguiden gör det lätt att välja rätt.
Ny forskning, ny kunskap, förändrade regelverk och en föränderlig verklighet gör att Köttguidens kriterier och bedömningar behöver utvärderas och uppdateras kontinuerligt. Mejla därför gärna tips och synpunkter till oss på kottguiden@wwf.se
