Året 2024 – Från näringslivsengagemang till igelkottsräkning
I början av januari 2025 publicerade Världsekonomiskt forum sin riskrapport över de mest betydande samhällsriskerna för mänskligheten på två och tio års sikt. Med en tioårshorisont är de fyra största riskerna alla miljörelaterade, nämligen: extremväder, förlust av biologisk mångfald och ekosystemkollapser, kritiska förändringar av jordens system, samt brist på naturresurser. Det är förstås ett skrämmande scenario, men positivt att såväl natur- som klimatrelaterade risker lyfts av andra aktörer än oss inom miljörörelsen för att få bred förankring i samhällsdebatten. På WWF ser vi till exempel ett stort intresse från näringslivet för att lära mer om och arbeta aktivt med att adressera risker och möjligheter kring biologisk mångfald. Detta är mycket glädjande och vi jobbar aktivt med fler sätt för företag att engagera sig tillsammans med WWF.
Inte minst gav näringslivet uttryck för sitt stora intresse både vid lanseringen av vår flaggskeppsrapport Living Planet Report i oktober 2024 samt vid vårt seminarium tillsammans med Naturskyddsföreningen i november, när vi presenterade utkastet till ett naturpolitiskt ramverk inför näringsliv, forskare, civilsamhällets och statens representanter.
WWF refererade på seminariet till den larmsignal som vår Living Planet Report 2024 skickar oss där det skett en katastrofal genomsnittlig minskning i populationsstorleken av 35 000 undersökta bestånd av ryggradsdjur, mellan åren 1970 och 2020. Vi poängterade att det krävs en bredd i det statliga engagemanget och att politiken måste ge näringslivet de långsiktiga spelreglerna. Det är här som ett naturpolitiskt ramverk med ”Naturlagen” kommer in – en samlad politik för naturen, precis så som klimatfrågorna har fått i Klimatlagen, det klimatpolitiska rådet mm. Stärkta av reaktionerna fortsätter arbetet med ramverket.
WWF Sverige har under 2024 stärkt vår position i det globala WWF-nätverket. Undertecknad (Gustaf) har tagit plats i den globala ledningsgrupp (Network Executive Team), vilket ger större möjligheter att föra upp frågor på agendan som vi i Sverige ser som viktiga. Ämnen som inkluderande naturvård ligger oss varmt om hjärtat, där fattigdomsbekämpning, jämställdhetsfrågor och demokratifrågor är instrumentella komponenter i ett lyckat naturvårdsarbete, för såväl människa som natur.
WWF Sveriges tidigare styrelseledamot professor Alexandre Antonelli – en av världens mest citerade och framstående forskare inom biologisk mångfald – valdes i höstas in till WWFs globala styrelse med start från 2025. Vi ser fram emot hur Alexandre kommer att bidra med sin expertis till gagn för WWF internationellt, på samma sätt som han varit viktig för WWF Sverige. Att arbeta på vetenskaplig grund är en av WWFs grundpelare. Ekonomiskt är det utmanande tider för många aktörer i civilsamhället och det syns även i WWF Sveriges ekonomiska rapport. Såväl privatpersoner som näringsliv har det ekonomiskt svårt, vilket påverkar givandet. Här är vi enormt tacksamma för alla som fortsätter att stödja WWF. Det betyder att vi kan vara en stark kraft och utföra välbehövliga naturvårdsprojekt. En riktig solskenshistoria har vårt fyraåriga projekt Återskapa Östersjöns Livskraft varit, finansierat av Postkodlotteriet. Projektet är det största enskilda naturvårdsprojektet i Sverige med sina 27,8 miljoner. En insats av helt annat slag som engagerade stora delar av det svenska folket var igelkottsveckan i augusti då Sveriges första nationella igelkottsräkning utfördes av allmänheten, med ett enormt medialt genomslag och 50 000 inrapporteringar. Läs gärna mer om allt detta i årsredovisningen, men även om annat arbete som WWF utför, ofta tillsammans med fantastiska samarbetspartners. Tack också till alla er. Som vi på WWF säger – Together Possible!
566 MKR
458 MKR
Totala verksamhetskostnader minskade 2024 i jämförelse med 2023 och uppgick totalt till 566 (582) mkr.
Av totala verksamhetskostnader utgjorde ändamålskostnaderna 505 (517) mkr varav naturvårdsverksamheten stod för 458 (475) mkr och informationsverksamheten 46 (42) mkr.
Av de 458 mkr som gick till naturvården, fördelades 316 mkr till WWFs globala målområden: skog, arter, hav, sötvatten, mat, klimat och energi. Resterande 142 mkr gick till övergripande naturvård samt arbete med drivkrafterna näringsliv, governance och finans.
WWF Sverige och partners arbetar tillsammans med urfolk och lokalbefolkningar och deras organisationer för att säkra att deras rättigheter till förvaltning av landområden och till naturresurser erkänns och respekteras. Vi arbetar speciellt för att stärka kvinnor, marginaliserade och ekonomiskt utsatta grupper. Vi deltar också i uppbyggnaden av lärandeplattformar för inkluderande naturvård.
Genom WWFs program Leading the Change som har pågått från 2018-2023 fick cirka 200 civilsamhällesorganisationer i Afrika och Asien direkt finansiering, samt ytterligare cirka 600 små lokala organisationer hjälp med kapacitetsutveckling. Programmet har omfattat ca 470 miljoner kronor under en femårsperiod. Viktiga deltagare i programmet är urfolk och samhällen i områden där WWF är engagerat i naturvård. Nu har en ny programperiod startats med samma tema, att stärka civilsamhället i det globala Syd kring miljöfrågor och biologisk mångfald ur ett rättighetsperspektiv.
Grundförutsättningen för att driva ett framgångsrikt naturvårdsarbete är en kraftfull kommunikation, stabil tillväxt med säker finansiering, ett brett stöd från allmänhet och andra aktörer samt en väl fungerande organisation med engagerad och kompetent personal.
493 MKR
Stiftelsens totala verksamhetsintäkter uppgick till 493 (482) mkr. Insamlade medel från allmänheten utgjorde 220 (215) mkr, varav testamenten uppgick till 39 (30) mkr under 2024.
Från och med 2023 drivs inte någon verksamhet i det helägda bolaget Världsnaturfondens AB. Dess tidigare intäkter gällande företagsfinansiering av naturvårdsverksamhet ingår från och med år 2023 som en del av Stiftelsen Världsnaturfonden WWFs intäkter.
WWF är medlem i Giva Sverige – Sveriges branschorganisation för tryggt givande – och följer deras Kvalitetskod. Det är en branschkod för insamlande organisationer med syfte att skapa ett ramverk för etisk, transparent och professionell insamling av gåvor och bidrag. WWF har ett 90-konto, vilket innebär att verksamheten även kontrolleras av Stiftelsen för Insamlingskontroll. Enligt Svensk Insamlingskontrolls regler ska ändamålskostnaderna i förhållande till totala intäkter vara minst 75 procent, och omvänt får inte administrationskostnaderna överstiga 25 procent av de totala intäkterna. År 2024 användes 99 % av WWFs intäkter till ändamålen och 12 % till insamlings- och administrationskostnader. (I de fall intäkterna har varit större än kostnaderna eller om kostnaderna varit större än intäkterna summerar det inte till 100 procent.)
WWFs mål är att världens viktigaste fiske och havsekosystem är produktiva, motståndskraftiga och hållbara, samt bidrar till ökad biologisk mångfald och
bättre levnadsförhållanden som säkrar inkomster och matförsörjning genom:
• levande kustekosystem och kustsamhällen
• hållbart nyttjande av marina resurser
• effektivt skydd och ekosystembaserad integrerad havsförvaltning
WWFs mål är att bevara världens viktigaste skogar och stärka deras nytta för mänskligheten genom:
• skydd och förvaltning av skogsområden
• ansvarsfullt skogsbruk och handel
• återskapande och restaurering av skogslandskap
WWF-nätverkets gemensamma klimatmål är att uppnå en global omställning mot en förnybar och hållbar framtid, som både är motståndskraftig och anpassningsbar till klimatförändringar. WWF arbetar med:
• städer och 1,5 °C-målet
• nationell och EU-politik och 1,5 °C-målet
• företag och 1,5 °C-målet
WWFs mål är att bidra till en globalt hållbar livsmedelskedja som bevarar vår natur och ger hållbar mat för alla genom:
• hållbara matval
• hållbart jordbruk, markanvändning och landskap
• en hållbar livsmedelskedja
WWFs mål är att bevara världens mest hotade vilda arter och deras livsmiljöer genom att:
• skydda prioriterade arter
• skydda prioriterade arters livsmiljöer
• stoppa illegal handel med arter
WWFs mål är att sötvattenekosystem och vattenflöden ska tillhandahålla vatten för människor och natur genom:
• att säkra vattnet i landskapet och minska övergödningen
• hållbart nyttjande och rättvis fördelning av vattenresurser
• fritt strömmande vatten
Sverige har ett starkt näringsliv med många företag som verkar på den globala marknaden och har höga ambitioner kring hållbarhet. Att företag ska vara en positiv och drivande kraft i kampen för en levande planet är självklart för WWF. WWF Sverige fokuserar på bilaterala företagssamarbeten, företagsnätverk och företagspåverkan, för att bidra till våra tematiska målområden.
Tillsammans kan vi lösa komplexa frågor och bidra till förändring, både i Sverige och globalt. Vi arbetar med företag som har stor påverkan på WWFs mål, är villiga att ställa om och har möjlighet och viljan att påverka andra – konsumenter, andra företag och beslutsfattare.
Syftet med vårt arbete med den finansiella sektorn är att skapa en omställning som bidrar till att vi på WWF når våra övergripande mål. I dag är den finansiella sektorn en del av ett system som driver på en negativ utveckling i naturen. Detta vill vi ändra på så att drivkraften istället blir positiv.
Vi bearbetar styrelser och ledningsgrupper inom finanssektorn, vi initierar eller medverkar i nätverk och koalitioner med fokus på svenska finansiella nyckelaktörer och vi bygger strategiska partnerskap med proaktiva, svenska finansaktörer som har stor påverkan på WWFs mål.
Governance handlar om hur offentliga och privata beslut fattas och hur makt och ansvar utövas. God governance är en grundsten för en hållbar utveckling där naturens värde och alla människors lika rättigheter respekteras.
Perioden till 2030 är FNs ”Decennium för handling” då de Globala målen för hållbar utveckling ska nås. Samtidigt ser vi att växande ekonomiska klyftor, brist på jämställdhet och krympande demokratiskt utrymme för civilsamhället försvårar genomförandet. Dessa globala trender verkar ha förstärkts av Covid-19-pandemin, samtidigt som återhämtningsarbetet skapar fönster för systemförändring.
WWF Sverige ingår i det globala WWF-nätverket och driver hundratals projekt världen över för att skydda de mest hotade och unika arterna och livsmiljöerna på vår planet. För att nå våra mål jobbar vi såväl på politisk nivå som ute i fält, och i tätt samarbete med lokalbefolkningar runt om i världen. Vi har nått en mängd framgångar under det gångna året. Här nedan presenteras bara några axplock. Fler goda resultat hittar du här.
Östersjötumlaren är akut hotad, med bara några hundra individer kvar. Det största direkta hotet är fiskenät – både aktiva nät och så kallade spöknät – där tumlarna riskerar att fastna och drunkna när de inte kan komma upp till ytan och andas. Spöknät är nät som tappats bort eller dumpats i havet. De riskerar att fånga inte bara tumlare, utan också sälar, sjöfåglar och fisk.
Under 2024 har WWF genomfört ett projekt för att påbörja kartläggningen av spöknät i några av tumlarens viktigaste levnadsområden: Hoburgs bank, Midsjöbankarna samt Hanöbukten. För första gången testades en ny typ av undervattenssonar som är helt självgående.
Att hitta spöknät är ofta som att leta efter en nål i en höstack, och att söka av stora områden är mycket kostsamt. Med den nya tekniken är förhoppningen att framöver kunna skanna större ytor till en lägre kostnad.
Igenväxning är ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden i Sverige. Tillsammans med Coop Östra och Skärgårdsstiftelsen har WWF under två och ett halvt år restaurerat igenväxande betesmarker och lövskogar i Käringbodas naturreservat i Nynäshamns kommun. Området har högt naturvärde tack vare sina gamla ekar, som är livsnödvändiga för vedlevande skalbaggar. En art som är beroende av ekarna är ekoxen, Europas största skalbaggsart. Under projektperioden har 90 hektar restaurerats, nya stängsel har satts upp och naturbetesmarkerna betas återigen av kor.
Även längs Vindelälven har WWF tillsammans med Länsstyrelsen Västerbotten framgångsrikt avslutat ett treårigt projekt för att återskapa betesmarker. Här har cirka 55 hektar mark restaurerats och stängslats in för att skapa natur- och skogsbetesmarker. Betande djur har nu återvänt till flera områden, vilket bidrar till att bevara den biologiska mångfalden och landskapets kulturvärden. Arbetet har inkluderat röjning, stängsling och införande av betesdjur, vilket har skapat förutsättningar för en rikare flora och fauna i dessa områden.
I augusti 2024 lanserade WWF den allra första Igelkottsveckan tillsammans med Nordens ark. Under den rikstäckande inventeringen fick vi in över 50 000 rapporteringar – från Karesuando i norr till Smygehuk i söder. Dessutom ringde hundratals personer till WWF och rapporterade förekomster av igelkottar. Totalt rapporterades 28 662 observationer av levande igelkottar och 2 572 döda.
Syftet med räkningen är att över tid kunna följa trender och se hur en population ökar eller minskar samt få en uppfattning om var i landet igelkottarna finns. Under de senaste 12 åren har antalet igelkottar minskat med uppskattningsvis 40 procent, och därför är arten rödlistad och klassad som nära hotad. Igelkotten är vanligare i södra Sverige, men verkar öka i de norra delarna. Det kan bero på mildare vintrar eller att grävlingen, som jagar igelkottar, inte är lika vanlig i norra Sverige. Med hjälp av rapporterna från Igelkottsveckan kommer Artdatabanken på Sveriges Lantbruksuniversitet göra en analys över igelkottens utbredning. Under en femårsperiod kommer vi kunna följa hur populationen utvecklas med större säkerhet – och förhoppningsvis få reda på mer om varför igelkottarna verkar minska.
Igelkottsveckan gav en enorm medial uppmärksamhet med över 350 artiklar och inslag. Igelkottsveckan arrangeras med stöd av Svenska Postkodlotteriet.
I april 2024 avslutades projektet Eat4Change – mobilizing youth for sustainable diets – ett EU-finansierat projekt där WWF tillsammans med flera samarbetspartners arbetade för att engagera unga för en mer hållbar livsstil kopplat till matval. Det fyraåriga projektet leddes av WWF Finland och var en del av EU-programmet Development Education and Awareness Raising Programme som engagerade flera delar av WWF-nätverket.
Genom olika kampanjer har WWF Sverige under projektets gång intagit en ledande roll inom hållbara matval i Sverige och globalt. Som ett resultat av WWF Sveriges engagemang i projektet har nästan 14 miljoner människor blivit medvetna om effekterna av hållbara matval och runt 1 300 ungdomar har engagerat sig i olika typer av workshops. Under events har 4 500 personer mött WWFs experter och WWF Sweden Youth – WWFs ledarskapsprogram för unga. Eat4Change har även engagerat närmare 70 svenska företag och organisationer som har deltagit i projektets olika forum och aktiviteter.
Som en del av projektet lanserade WWF appen Matguiden. Appen har fått drygt 30 000 nedladdningar samt en toppranking i App Store. I appen samlas WWFs olika konsumentguider – Köttguiden, Fiskguiden och Vegoguiden – med syfte att guida konsumenter till mer hållbara val och inspirera fler att tänka på vad som hamnar på tallriken.
WWF och H&M Group inledde ett samarbete år 2011 och genomförde flera projekt för hållbar utveckling under 2024. Under året genomfördes bland annat ett projekt inom skogsjordbruk och skogsrestaurering i centrala Kalimantan i Indonesien, som en del av ett partnerskapsprojekt som startade 2023. Skogsjordbruk är en typ av jordbruk som kombinerar trädodling med odling av grödor eller bete. Omkring 190 hushåll planterade bland annat durian, kaffe, guava, rotting och bambu på ett utarmat skogsområde för att återställa och berika skogen. Projektet ligger i ett viktigt grönt område som sparats för att vilda djur ska kunna vandra där och bidrar bland annat till förbättrad förbindelse mellan kvarvarande skogsområden.
Under året växte deltagandet i WWFs och H&M Groups projekt för regenerativ bomullsodling i Indien från 3 000 till 4 250 bomullsodlare. Regenerativ odling innebär ett jordbruk som minskar den negativa påverkan på miljön och aktivt bidrar till att återställa och förbättra ekosystemen. Under året infördes regenerativa jordbruksmetoder på 2 334 hektar, vilket bidrar till att förbättra den biologiska mångfalden på gårdarna samt säkrar landskapet för tigrar och andra vilda djur.
Även antalet fårfarmare i Sydafrika som deltar i projektet för regenerativ ullproduktion har under året ökat markant – från 120 till 277. Detta projektområde sträcker sig därmed över 9 927 hektar. Projektet innefattar hållbara metoder för att producera ull och inkluderar roterande planer för bete och träda med syftet att gynna naturen, lokalsamhällena och den biologiska mångfalden
Under 2024 bidrog WWF till IUCNs (International Union for Conservation of Nature) nya riktlinjer för parkvakter med fokus på att förbättra deras arbetsvillkor och säkerhet. Målet med dessa riktlinjer är att stärka och erkänna parkvakters roll i det globala bevarandearbetet.
Riktlinjerna, som lanserades vid World Ranger Congress, presenterar 200 goda exempel från fältarbete runt om i världen, med särskilt fokus på parkvakternas relationer med lokalsamhällen. De nya riktlinjerna är en del av ett initiativ av Universal Ranger Support Alliance och är tänkt att fungera som praktisk vägledning genom att inkludera exempel på parkvakters erfarenheter. WWF bidrog med expertis och erfarenhet från sina globala projekt. Över 450 deltagare från 88 länder deltog under World Ranger Congress och WWF Sverige bidrog till att parkvakter från Asia Ranger Federation fick tillfälle att presentera sina perspektiv.
Riktlinjerna bygger på principer som mångfald, respekt, samarbete och att skapa gemensamma mål. De betonar även vikten av att parkvakter agerar som en integrerad del av lokalsamhällena. Både kvinnor och män arbetar som parkvakter och de kommer ofta från de lokala samhällena. Förutom att skydda de vilda djuren och naturen är de ofta först på plats vid naturkatastrofer, förhindrar sjukdomsspridning, minskar konflikter mellan vilda djur och människor och utbildar.
WWFs vision är en framtid där människor lever i harmoni med naturen. För att uppnå visionen vill vi bevara världens biologiska mångfald, verka för att förnybara naturresurser används på ett hållbart sätt och minska föroreningar och ohållbar konsumtion.
För att få bättre genomslag har hela WWF-nätverket fokuserat sitt arbete kring sex globala målområden: arter, hav, klimat och energi, mat, skog och vatten samt tre tvärgående drivkrafter governance (samhällsstyrning), marknad och finans.
Den svenska delen av WWF stödjer och arbetar med hundratals projekt. Här presenterar vi ett urval av dessa. Klicka på symbolerna för att läsa mer.
WWF har ingen moderorganisation som skänker oss pengar. Allt vi arbetar för måste därför betalas med medel som vi samlar in eller bedrivas som verksamhet i partnerskap med exempelvis företag eller från Postkodlotteriet. En del av medlen kommer från offentlig verksamhet som Sida och EU.
För WWF är det också viktigt att visa att vi är en stark organisation med stöd hos många. Det i sig gör vårt inflytande större.
WWF kansliet är inhyst i slottslokaler. Det är en lösning som inte är dyr. Vi blev erbjudna dessa lokaler på 80-talet då de stod tomma och vårt kontor låg långt utanför stan. Vi har här en förmånligare hyra jämfört med moderna lokaler.
Giva Sverige, branschorganisationen för tryggt givande, där WWF Sverige är medlem, rekommenderar att arvoden, löner och andra ersättningar till styrelse och generalsekreterare redovisas.
Generalsekreterarens lön uppgår till 98 300 kronor per månad (avser 2023 års löneläge). Det är WWFs styrelse som beslutar om lönen som revideras årligen. Generalsekreteraren omfattas inte av lagen om anställningsskydd. Ingen övertid utgår. Tjänstepension utgår från 65 år inom ramen för ITP-planen. Rikskortet förmånsbeskattas.
WWF Sveriges styrelsen arbetar ideellt, inget arvode utgår.
WWF har ett 90-konto, vilket innebär att verksamheten även kontrolleras av Stiftelsen för Insamlingskontroll. Enligt Svensk Insamlingskontrolls regler ska ändamålskostnaderna i förhållande till totala intäkter vara minst 75 procent, och omvänt får inte administrationskostnaderna överstiga 25 procent av de totala intäkterna. År 2023 användes 103 % av WWFs intäkter till ändamålen och 13 % till insamlings- och administrationskostnader. (I de fall intäkterna har varit större än kostnaderna eller om kostnaderna varit större än intäkterna summerar det inte till 100 procent.)
WWF tillhör Giva Sverige, som är insamlingsorganisationernas eget branschorgan. Giva Sverige verkar för etisk och professionell insamling.
Många ideella organisationer har styrelsearvoden. I Världsnaturfonden WWFs fall jobbar styrelsen helt ideellt och utan arvoden. Dock utgår reseersättning.
Senast ändrad 19/05/25
