Att antalet bergsgorillor ökat de senaste åren, trots hot som jakt efter bushmeat och förstörelse av livsmiljöer, är något av en framgångssaga.
– Det blir oerhört spännande att se om den positiva utvecklingen fortsatt. Att noga följa bergsgorillorna är viktigt eftersom många hot mot arten finns kvar och för att kunna sätta in åtgärder i tid om populationen viker nedåt, säger Louise Carlsson, artexpert på Världsnaturfonden WWF, som stöttar inventeringen.
Inventeringen görs i landskapet Bwindi-Sarambwe, som ligger i Uganda och Demokratiska Republiken Kongo, och är ett av de två områden i världen där bergsgorillor lever.
Sex olika team har nu systematiskt börjat röra sig till fots genom bergen för att leta efter spår av bergsgorillor: Dels sovplatser som de bygger av växter inför varje natt, dels spillning som samlas in för genetiska analyser för att säkra att samma individ inte räknas flera gånger.
Den senaste inventeringen i området 2018 visade på 459 bergsgorillor. I det andra området där arten finns, Virungabergen på gränsen mellan Demokratiska Republiken Kongo, Rwanda och Uganda, fanns 604 individer 2015. Därmed fanns totalt 1063 bergsgorillor enligt senaste uppskattningarna.
Eftersom alla andra människoapor, utom vår egen art, är på kraftig nedgång, har bergsgorillorna utgjort ett hoppingivande undantag som visat att naturvårdsinsatser lönar sig.
Förutom illegal jakt och krympande livsmiljöer utgör även spridning av sjukdomar från människa, exempelvis ebola, luftvägsinfektioner och nu även mpox, ett växande hot mot vår nära släkting.
– Det är oroande. Om en enda individ smittas kan det gå väldigt fort utför för en familj eller hela populationen, säger Louise Carlsson.
Den nya inventeringen pågår under 2025 och leds av koalitionen International Gorilla Conservation Programme (IGCP) där WWF ingår. Samtidigt görs den första inventeringen någonsin av schimpanser i Bwindi, en art som också är klassad som starkt hotad, under ledning av Jane Goodall-institutet.
Gorillor har på senare tid varit i hetluften med den hypotetiska frågan om 100 män skulle vinna över en ensam gorilla i slagsmål.
Louise Carlsson framhåller att gorillan kan bli farlig när den upplever sig hotad, men att den annars är en fredlig varelse. När de vuxna hanarna slår sig för bröstet kan de mäta varandras storlek och kampförmåga över långa avstånd, och på så vis undvika slagsmål och skador.
– I verkligheten är gorillor inget hot mot oss, det är snarare vi människor som gör att gorillorna försvinner. säger Louise Carlsson.
WWF arbetar för att skydda bergsgorillorna genom att minska påfrestningarna på livsmiljöer och risken för spridning av sjukdom från människor. Men även genom att förbättra förutsättningarna för samexistens mellan människa och gorilla, som att förebygga och hantera att bergsgorillor och andra vilda djur äter upp odlingar.
FAKTA Bergsgorillor (Gorilla beringei beringei)
Är den största levande människoapan.
Klassas som “endangered” av internationella naturvårdsunionen IUCN. Det motsvarar starkt hotad på svenska, och betyder mycket hög risk för utrotning i det vilda.
Finns på två ställen i världen: Virungabergen på gränsen mellan Demokratiska Republiken Kongo, Rwanda och Uganda, med runt 604 individer enligt senaste inventeringen (2015). Nationalparken Bwindi Impenetrable i Uganda och naturreservatet Sarambwe i Demokratiska Republiken Kongo, med runt 459 individer (2018). Det ger totalt 1063 bergsgorillor enligt senaste uppskattningarna.
Lever i familjegrupper och tar väl hand om sina ungar.
Är känsliga för människans sjukdomar, speciellt luftvägssjukdomar men även exempelvis ebola och mässling.
Det finns två arter av gorillor, den västliga och den östliga. Bergsgorillan är en av två underarter till den östliga.
Läs mer om bergsgorillor här.
FAKTA Nya inventeringen
Ska ge information om antal bergsgorillor, könsfördelning, trender, fördelning över landskapet och hot mot arten, bland annat.
Görs i landskapet Bwindi-Sarambwe, som omfattar nationalparken Bwindi Impenetrable National Park i Uganda och naturreservatet Sarambwe i Demokratiska Republiken Kongo. Området är relativt litet men mycket viktigt för den biologiska mångfalden.
Leds av Internationella gorillaprogrammet IGCP, som är ett samarbete mellan organisationerna Conservation International, Fauna & Flora och WWF.
Datainsamling och analyser görs under 2025 och resultaten offentliggörs nästa år.
