Mjuk, orange och hemlös!

Orangutangen är allvarligt hotad av utrotning. Nära 90 % av antalet orangutanger har försvunnit de senaste femtio åren. Det beror till stor del på att regnskogen, deras livsmiljö, försvinner i snabb takt.

Hjälp oss rädda orangutangerna - bli fadder idag!

 

Bli fadder

Bli symbolisk förälder till en orangutang - skänk 100 kr i månaden

Som Orangutangfadder stödjer du månadsvis vårt arbete för att rädda orangutangen och bevara jordens mest artrika skogar. Du blir inte bara symbolisk förälder till en orangutang, du bidrar även till bevarande av andra hotade arter och naturvårdsprojekt. Just regelbundenheten i din gåva har därför stor betydelse och gör att vi kan få bättre framförhållning och sätta in våra insatser med större kraft. 

 

Som Orangutangfadder får du:

  • En fin orangutangmjukis i plysch
  • Orangutangrapporten (e-nyhetsbrev) 4 ggr/år med rapportering från fält om konkreta naturvårdsresultat.

 

Din månadsgåva gör skillnad!

 

  

 

 

Hoten


© Emma Arvestål

Skövling, tjuvjakt och husdjurshandel

På ön Borneo, som delas av Indonesien, Malaysia och Brunei finns det bara omkring 55 000 orangutanger kvar. Det beror till stor del på att två miljoner hektar regnskog har försvunnit årligen de senaste tio åren, vilket motsvarar nära 4 hektar i minuten eller ungefär 5,5 fotbollsplaner! En av de viktigaste orsakerna bakom avskogningen är den snabba expansionen av oljepalmsplantager.

Borneos hjärta är ett 240 000 km2 stort område, vilket är ungefär lika stort som halva Sverige. Det är en av världens mest unika platser i fråga om flora, fauna och naturmiljöer, där en stor andel av arterna bara finns på Borneo. Antalet trädarter på Borneo uppskattas till ca 4000 vilket gör ön till en av de mest artrika platserna på jorden med avseende på träd. I denna skog lever orangutanger, elefanter, leoparder, noshörningar och gibbonapor sida vid sida.

Men avverkningar och etableringar av plantager har gjort att nästan 80% av Malaysias och 50% Indonesiens ursprungliga skogar har försvunnit  de senaste decennierna. Huvudorsaken till avskogningen är som nämns ovan konverteringen av skogsmark till jordbruksmark för oljepalmsplantager och akaciaplantager för framställning av massa och papper. Globalt finns cirka 120 000-150 000 kvadratkilometer uppvuxna oljepalmsplantager där Malaysia och Indonesien står för ca 80-90 % av arealen. Palmolja återfinns i en rad konsumtionsvaror som margarin och matolja men också i glass, kex, choklad och kosmetika, tvättmedel och hudkräm.

Även illegal jakt och husdjurshandeln fortsätter, trots att det är olagligt döda orangutanger. Det sker också en handel med kroppsdelar, speciellt skallar. Mellan 1995-1999 importerade Taiwan 1000 orangutanger, som bl a används som husdjur, på samma sätt som vi har hundar och katter. Det anses ge en hög status. Av sex infångade orangutanger tror man att fem dör i samband med fångst och transport.

 


© Emma Arvestål

 

Utan skogen ökar jordens medeltemperatur

Skogsbränder är också ett stort problem. På ett år kan miljontals hektar skog försvinna och många orangutanger får sätta livet till.

När skogen avverkas eller brinner upp släpps kolet ut i atmosfären. Tyvärr är avverkningen av världens skogar så stor att i stället för att hjälpa oss, bidrar den till att försämra klimatet. FNs klimatpanel IPCC beräknar att 1,6 miljarder ton kol frisattes årligen under 1990-talet enbart från avskogning i tropikerna. Detta motsvarar upp emot 20 % av de totala globala utsläppen.

Läs mer om orangutangen här!

 

Vad gör WWF


© Alain Compost / WWF-Canon

Vad gör WWF för orangutangen och regnskogen?

I mitten på 1900-talet inleddes storskaliga skogsavverkningar på Borneo och Sumatra, vilket har inneburit en förödande utveckling för regnskogen och orangutangerna. Efter avverkningarna lämnades förstörda glesa skogar kvar, som i sin tur sedan har skövlats för att ersättas med olika former av plantager för till exempel oljepalm och akacia. I dag har ca 80% av Sumatras och nästan 60% av Borneos skogar försvunnit, istället finns det ett ogästvänligt plantage eller ren ödemark utan träd.

Palmolja är världens mest använda vegetabiliska olja och den finns i mat och produkter vi använder varje dag, som till exempel margarin, choklad, smink, tvål, tvättmedel och ljus.

Denna enorma expansion av plantager och förstörelse av regnskog uppmärksammades av naturvårdsorganisationer, bland annat WWF, och vi har kämpat hårt tillsammans under en lång period för att införa ett mer ansvarsfullt skogbrukande och för att bevara den skog som är orörd.

WWF har sedan 1962 arbetat för att rädda orangutangen, med allt från politisk påverkan till naturvårdsprojekt i fält. För att skydda regnskogen från skövling arbetar vi bland annat med att bilda nationalparker och skapa förutsättningar för olika former av hållbart nyttjande av regnskogen. Bland annat genom att införa ett FSC-certifierat skogsbruk eller ekoturism med fokus på orangutanger. Men kampen är ojämn och många, framförallt kommersiella intressen, gör anspråk även på de kvarvarande regnskogsområdena, så tiden är knapp att försöka rädda och bevara de sista skogarna.

En viktig del av vårt arbete är att engagera lokalt näringsliv i bevarandet av orangutangen. När det gäller näringslivet kan det handla om att hjälpa till att utveckla oljepalmsodlingar så att de ska göra så lite skada som möjligt, till exempel genom att anlägga dem på redan förstörda områden eller se till att tillräcklig hänsyn tas till orangutangerna i området.

Att engagera lokalbefolkningen är också en viktig väg till att nå framgång i bevarandet av regnskogen och dess invånare. Genom att stärka ursprungsbefolkningars och andra lokala gruppers offentliga röst samt erbjuda nya inkomstbringande möjligheter, som ekoturismsatsningar eller förbättrade odlingsmetoder, ökar möjligheterna till en stärkt lokal påverkan och handling.

Vi arbetar även med stöd till forskning och hjälp till regeringar för att stärka restriktioner gällande handeln med levande djur och orangutangprodukter. 

 

Här kan du läsa mer information:

Mer om orangutangerna

WWFs arbete för regnskogen 

© naturepl.com / Anup Shah / WWF-Canon

 

Goda resultat längs vägen

Trots alla hot mot orangutangerna och regnskogen, deras hem, finns det ljuspunkter. Här nedan har vi presenterat ett par av de goda resultat vi uppnått längs vägen:

 

- En av de mest unika satsningarna på att bevara regnskog i Asien, är den så kallade Borneo-deklarationen, även kallad The Heart of Borneo. Efter omfattande påtryckningar från WWF och andra organisationer att något stort måste göras för att bevara Borneos natur skrev 2007 Indonesien, Malaysia och Brunei, de tre länder som Borneo består av, under en historisk överenskommelse. Gemensamt inrättade man ett område på hisnande 220 000 km2, ungefär som halva Sverige, där man ska satsa på hållbar utveckling inklusive skydd av regnskog och arter.



- Trots att Borneo är kraftigt avskogat så finns i de centrala bergsområdena fortfarande ganska stora sammanhängande arealer kvar, faktiskt bland Asiens största kvarvarande regnskog. Det är detta område som nu är Heart of Borneo. Borneo-deklarationen har lett till stora möjligheter för oss till gränsöverskridande satsningar på till exempel naturreservat och näringar med hållbarhet i fokus. Vår målsättning här är att skapa gröna ekonomier och harmoni mellan ursprungsbefolkningar, moderna näringar och naturen.



- Ett annat viktigt område för WWF är den stora Nationalparken Sebangau på södra Borneo. Här återfinns idag världens största population av orangutang, på mellan 6000 till 9000 djur. WWF var aktivt med och bildade även denna park år 2004 och såg därmed till att detta fantastiska område blev skyddat och hem för många orangutanger. WWFs vision för Sebangau är att erbjuda befolkningen i och runt om parken stabila möjligheter till försörjning samtidigt som ekosystemets mångfald, där också orangutangen ingår, kan bevaras.

 

- Sedan nationalparken i Sebangau inrättades har denna park blivit en fristad för orangutanger, vilket syns på den stora populationen som finns där. Även lokalbefolkningen har fått det bättre på flera plan. Satsningar på ekoturism med orangutangen som dragplåster har lett till att det idag finns flera utbildade ekoturistguider i området med sitt eget lilla företag. Orangutangens status har stärkts bland lokalbefolkningen och ses idag inte främst som ett problem, utan som en möjlighet till försörjning. Satsningar på ungdomars utbildning och även andra försörjningsmöjligheter, som utvecklat hållbart fiske, har lett till minskad fattigdom och ett bättre liv för människorna som lever i denna skog.

 

Men, trots utökat skydd och stärkt lokalbefolkning så är inte farorna över. Fortfarande finns det en stor efterfrågan på snabba pengar genom timmer och utökade oljepalmsodlingar, vilket gör att WWF fortsätter kampen för regnskogens och orangutangens överlevnad. 

 

Om Orangutangen


© Emma Arvestål

Skogsman som lever i trädtopparna

Det finns två arter av orangutanger, en som lever på Sumatra (Pongo abelii) som är akut utrotningshotad med ca 7 300 individer kvar och en som lever på Borneo (Pongo pygmaeus) som är utrotningshotad med ca 55 000 individer kvar. De skiljer sig inte så mycket åt men Sumatraarten har längre hår och är i stort sett helt trädlevande jämfört med Borneoarten som också kan tillbringa tid på marken.

Orangutanger är oftast snälla och fredliga djur och spenderar den mesta tiden uppe bland trädtopparna i regnskogen. De är de största trädlevande däggdjuren och orangutang betyder skogsman (Orang=man, Hutan=skog på indonesiska). De kan stå upprätt på marken, men när de går, går de på alla fyra.

Ungarna stannar hos mamman till 6-7 års ålder men som vuxna spenderar orangutanger mest tid ensamma. Även om ungar leker tillsammans har inte deras mammor någon kontakt med varandra. Honor stannar nära sina mammors hemområde medan hanarna förflyttar sig långa distanser.

 

Orangutanger lever i ca 35-50 år. De får ungar vart 8:e år, vilket är den långsammaste reproduktionstakten av alla människoapor. Honor blir könsmogna från 9-12 års ålder och hanarna från 9-15 år. Vid könsmognaden får båda könen skägg och på hanarna växer också oftast kinderna, som kan bli enorma.

En vuxen orangutanghona kan väga 50 kg medan en hane kan väga ända upp till 100 kg. Det gör att hanarna oftast sover på marken (Borneoarten) på grund av sin tyngd medan honorna och ungarna sover uppe bland träden. Orangutangerna sover i bon som de ofta bygger nya varje kväll, de kan också bygga bon under dagen som de sover eller leker i.

Orangutangerna äter helst frukt, färska blad, bark och blommor men även honung, insekter (myror, termiter och syrsor) och ibland till och med kött och ägg.

 

Läs gärna mer om orangutangen här!

 

Ge bort fadderskap

Ge bort ett fadderskap

Som givare av ett fadderskap bidrar du varje månad till Världsnaturfondens viktiga arbete. För mottagaren av gåvan blir det en uppskattad present som räcker länge!

Förutom ett mjukdjur och ett gåvobevis (som du själv får överlämna) så får man som fadder regelbunden information om WWFs arbete samt rapportering från WWFs fältarbete inom det område du har valt att stödja.

Vill du ge bort ett fadderskap? Klicka här!

 

 

© naturepl.com / Anup Shah / WWF-Canon


Öka din gåva

Är du redan fadder och vill öka din gåva?

Som fadder ger du ett ovärderligt stöd till vårt arbete för att rädda hotade arter och bevara jordens skogar och marina miljöer. Du bidrar till ett starkare WWF som kan fortsätta arbeta på bred front.

Du kan även hjälpa oss ytterligare genom att öka din månadsgåva. Välj bland olika belopp från 25 kr.

Öka din månadsgåva

 

Varmt tack för ditt stöd!

  
© naturepl.com / Anup Shah / WWF-Canon

 

 

Bli Orangutangfadder!

(*) Obligatoriska uppgifter
Månadsbelopp *:
Förnamn * Förnamn *
Efternamn * Efternamn *
c/o c/o
Adress * Adress *
Postnummer * Postnummer *
Postort * Postort *
E-post * E-post *
Personnummer *
(ååmmdd-nnnn)
Personnummer *
(ååmmdd-nnnn)
Telefon Hemtelefon
Mobiltelefon Mobiltelefon
 Jag avstår från mjukdjuret

Betalsätt

Autogiro med blankett (WWF skickar dig en autogiromedgivan via post)
Så här hanterar vi dina uppgifter


"Jag har svårt att glömma känslan av Miriams hand i min och hur mänsklig hon verkade."

Emma Arvestål om mötet med orangutangen Miriam

 

"Miriam tar tag i min hand och klättrar snabbt upp på min rygg. Hon är fortfarande en unge men ändå väldigt intelligent, egentligen vet hon mycket väl att hon inte får gå nära främlingar. Trots det kan hon inte låta bli och innan jag förstår vad som händer så får jag en liten kram av den sötaste orangutangen jag någonsin sett."

 

Emma Arvestål vann en resa till ett orangutang-center på ön Sumatra i Indonesien i en tävling som Metro och Världsnaturfonden arrangerat.

 

Läs mer om resan här!