Hjälp oss säkra pandans framtid

Det finns endast 1600 vilda pandor kvar idag. Genom att skänka 100 kr i månaden hjälper du oss skydda pandornas livsmiljö och säkra deras överlevnad.

Det behövs fler naturreservat för att skydda de vilda pandorna. WWF arbetar för att 90 procent av pandas bambuskogar ska vara skyddade redan till 2015 och med din hjälp kan vi förverkliga detta mål.

Bli Pandafadder idag!

 

Bli fadder

Bli symbolisk förälder till en panda - skänk 100 kr i månaden!

Som Pandafadder stödjer du månadsvis vår kamp för att rädda de ömtåliga jättepandorna och deras livsmiljö. Du blir inte bara symbolisk förälder till en panda, dessutom bidrar du till WWFs arbete för att bevara andra hotade arter och till fler naturvårdsprojekt. Behoven är oändligt stora. Just regelbundenheten i din gåva bidrar till att vi kan få bättre framförhållning och sätta in våra insatser med större kraft.

Obs! För att du ska få premien/mjukdjuret före jul måste vi ha din autogiroanmälan i retur senast den 12 december.

 

Som Pandafadder får du:

  • En fin pandamjukis i plysch
  • Pandarapporten (e-nyhetsbrev) 4ggr/år med rapportering från fält om konkreta naturvårdsresultat.

 

 

WWFs Pandaquiz

Hur mycket vet du om pandor? Utmana dig själv och dina vänner i WWFs Pandaquiz!

Gå till quizzet!

 

 


© Allan Carlson / WWF


 

Hoten


© Michel Gunther / WWF-Canon

Pandans skogar hotas av skövling

I förhistorisk tid levde jättepandan över stora delar av Kina. I dag uppskattar man att det inte finns mer än 1600 vilda pandor kvar, alla i sydvästra Kinas bambuskogar. Den huvudsakliga orsaken till att pandans överlevnad hotas är att dess livsmiljö har förstörts av människan. Det behövs fler naturreservat för att skydda de vilda pandorna. WWF arbetar för att 90 procent av pandas bambuskogar ska vara skyddade redan till 2015 och med din hjälp kan vi förverkliga detta mål.

Över hela södra och östra Kina har skogarna huggits ner för att bereda plats åt odlingar, hus och byar. Pandan har därför tvingats flytta till de mest otillgängliga platserna av sitt ursprungliga utbredningsområde.

I dag lever ca 1600 pandor kvar i det vilda. I sydvästra Kina, där den mäktiga Tibetplatån övergår till lågland, finns några av jordens mest artrika miljöer där hittar vi de sista pandorna. De fantastiska orörda urskogarna har en undervegetation av bambu, som är pandans främsta föda. Dessa skogar har under en lång tid avverkats och pandans livsmiljöer har krympt och pandorna har splittrats upp i isolerade populationer.

Inget att äta när bambun blommar

Ett allvarligt hot mot pandan uppstår då bambun blommar. Bambun dör nämligen när den blommat och spridit sina frön. Detta händer i regelbundna intervaller från vart tionde till vart hundrade år, beroende på bambuarten. Därefter tar det ungefär ett år för bambun att växa upp på nytt men det kan ta upp till 10 år innan just det området kan ge tillräckligt med mat åt en pandapopulation.
Under den tiden måste pandorna flytta till ett annat område där bambun inte blommat nyligen. Förr var det inget problem, men på grund av befolkningsökningen har nu stora skogsområden avverkats och pandans rörelsefrihet har blivit begränsad.

Det här gör WWF


© Christiaan van der Hoeven / WWF-Netherlands

Skyddade urskogar binds samman av korridorer

WWF och Folkrepubliken Kina startade 1980 ett gemensamt projekt för att lära sig mer om pandan och hur man skall säkra dess fortlevnad. Detta var ett historiskt steg - för första gången skrevs ett avtal mellan Kina och en oberoende miljöorganisation. 

Med en växande befolkning i Kina, och ett växande behov av energi, pågår en utbyggnad av vattenkraft utan motstycke som ytterligare fragmenterar de sista skogsresterna. WWF har ett omfattande arbete med att skydda pandans livsmiljöer och skapa skogskorridorer mellan skyddade pandareservat.

Man började med att grundligt studera pandans liv och vanor. Expertlag från WWF och Kina, ledda av Dr George Schaller och Professor Hu Jinchu, arbetade bland annat med omfattande studier av pandornas rörelsemönster för att kartlägga och skydda de områden där pandan trivs bäst. 

Dessutom satsar WWF på att hjälpa lokalbefolkningen med nya inkomstkällor och renare energikällor. Genom ett program för biogas och energisnåla spisar minskar beroendet av ved, som tidigare höggs inne i pandareservaten. WWF har bidragit med flera miljoner kronor för att bygga upp ett forskningscenter i Kina där man bland annat gör uppfödningsförsök. I dag drivs hela forskningscentret av kinesiska vetenskapsmän.

 

Detta samarbete har gett goda resultat; tack vare insatser från både myndigheter och WWF har antalet skyddade pandamiljöer ökat kraftigt sedan 1990-talet. Idag är 67 pandareservat bildade, vilket innebär att 57 % av populationen och 71 % av pandans livsmiljö är skyddad. Mycket arbete återstår dock för att rädda pandorna. Målet är att 90 % av pandans livsmiljö ska vara skyddad till 2015.

 

 

© naturepl.com / Pete Oxford / WWF-Canon

 

Om pandan


© Allan Carlson / WWF

Äter i stort sett bara bambu

Pandan har sedan länge anpassat sig till vegetarisk diet, trots att den har samma matsmältningssystem som en köttätare. Visserligen händer det att den äter kött om den råkar komma över det, men den jagar inte själv aktivt.

Istället lever den till största delen av stjälkar och blad från den näringsfattiga bambun. Under våren äter pandorna som mest, då äter de varje dag 30-60 kg bambuskott (40 kg i medel). En vild panda kan då ägna 10-14 timmar med att äta bambu varje dag, resten av tiden sover den.

 

Ett skyggt djur som sällan förökar sig 

Pandan är ett mycket skyggt djur som lever ensam. Om de hör okända ljud i sin omgivning drar de sig snabbt tillbaka. Andra pandor brukar den nästan bara träffa under den korta parningtiden som sker från mitten av mars till början av maj. Då samlas hannarna för att tävla om honornas gunst.
Parningstiden är omkring sex veckor men varje hona är bara mottaglig för befruktning under 2-3 dagar. Pandorna är dessutom ganska motvilliga att para sig och relativt få av de ungar som föds lever till vuxen ålder.

Föds nästan utan päls och växer långsamt

Eftersom det är oerhört svårt att få pandan att föröka sig i fångenskap är det desto viktigare att försöka skydda den ute i naturen. Pandaungar föds nästan helt utan päls och väger inte mer än 100-160 gram vid födelsen. Den vuxna pandan väger däremot uppåt 100 kg.
Pandaungen växer långsamt och diar mamman i 6 månader. När de är ca 1½ år gamla får de klara sig på egen hand. Dess medellivslängd är mellan 10 och 15 år men den kan leva upp till 20 år i fångenskap.

 

 

Ge bort fadderskap

Ge bort ett fadderskap

Som givare av ett fadderskap bidrar du varje månad till Världsnaturfondens viktiga arbete. För mottagaren av gåvan blir det en uppskattad present som räcker länge!

Förutom ett mjukdjur och ett gåvobevis (som du själv får överlämna) så får man som fadder regelbunden information om WWFs arbete samt rapportering från WWFs fältarbete inom det område du har valt att stödja.

Som fadder stödjer du månadsvis vårt arbete för att rädda hotade arter och bevara jordens skogar och marina miljöer. Du bidrar till ett starkare WWF som kan fortsätta arbeta på bred front. Behoven är oändligt stora. Just regelbundenheten i din gåva gör att vi kan få bättre framförhållning och sätta in våra insatser med större kraft.

 

Obs! För att du ska få premien/mjukdjuret före jul måste vi ha din autogiroanmälan i retur senast den 12 december.

 

Ge bort ett fadderskap


 

Öka din gåva

Är du redan fadder och vill öka din gåva?

Som fadder ger du ett ovärderligt stöd till vårt arbete för att rädda hotade arter och bevara jordens skogar och marina miljöer. Du bidrar till ett starkare WWF som kan fortsätta arbeta på bred front.

Du kan även hjälpa oss ytterligare genom att öka din månadsgåva. Välj bland olika belopp från 25 kr.

Öka din månadsgåva

 

Varmt tack för ditt stöd!

 


© naturepl.com / Edwin Giesbers / WWF-Canon

 

Bli Pandafadder!

(*) Obligatoriska uppgifter
Månadsbelopp *:
Förnamn * Förnamn *
Efternamn * Efternamn *
c/o c/o
Adress * Adress *
Postnummer * Postnummer *
Postort * Postort *
E-post * E-post *
Personnummer *
(ååmmdd-nnnn)
Personnummer *
(ååmmdd-nnnn)
Telefon Hemtelefon
Mobiltelefon Mobiltelefon
 Jag avstår från mjukdjuret

Betalsätt

Autogiro med blankett (WWF skickar dig en autogiromedgivan via post)
Så här hanterar vi dina uppgifter

 

Allan Carlson, WWFs artspecialist i Kina

 

Vilket är pandans största hot?
– Att de lever i skogar som saknar skydd. Utmaningen för oss inom WWF är att skydda dagens pandaskogar. För att lyckas med det behöver vi aktivt stöd från våra naturvänner.

Vilka är de största utmaningarna?
– Att hjälpa befolkningen att tillgodose sitt behov av ny mark och mat utan att pandan trängs undan.

 

lan Carlson, artspecialist på WWF under ett besök i Kina.WWF försöker även förhindra att pandorna isoleras från varandra. Det gör vi genom att hjälpa till att skapa så kallade "gröna korridorer" mellan reservaten, med syftet att behålla den höga genetiska variationen.