Klimatförändringen hotar vår framtid

Kraftfulla insatser krävs för att stoppa klimatförändringen. När isen smälter i Arktis försvinner isbjörnarnas och andra arters livsmiljö. Olja och gasutvinning är andra hot mot den arktiska miljön. WWF arbetar på bred front  mot detta och dessutom för att Sverige ska bli en världsledande exportör av klimatvänliga energilösningar.

Bli symbolisk förälder till en isbjörn - skänk 100 kr i månaden!

Bli isbjörnsfadder nu och gör en betydelsefull insats för framtiden, klimatet och isbjörnen. Då blir du inte bara symbolisk förälder till en isbjörn, du bidrar även till att skydda andra hotade arter och till att WWF kan genomföra fler naturvårdsprojekt. Behoven är oändligt stora. Just regelbundenheten i din gåva har därför stor betydelse. Den bidrar till att vi kan få bättre framförhållning och sätta in våra insatser med större kraft.

Som Isbjörnsfadder får du:

• En fin isbjörnsmjukis i plysh
• Polarrapporten (e-nyhetsbrev) 4 ggr/år med rapportering från WWFs klimatarbete och konkreta naturvårdsresultat.
  

Ge bort ett fadderskap

Som givare av ett fadderskap bidrar du varje månad till Världsnaturfondens viktiga arbete. För mottagaren av gåvan blir det en uppskattad present som räcker länge!

Förutom ett mjukdjur och ett gåvobevis (som du själv får överlämna) så får man som fadder regelbunden information om WWFs arbete samt rapportering från WWFs fältarbete inom det område du har valt att stödja.


Vill du ge bort ett fadderskap? Klicka här!

 
  Din månadsgåva gör skillnad!
 

Exportera klimatsmarta innovationer

WWF vill att Sverige lyfter blicken och bidrar till att minska de globala koldioxidutsläppen med minst 300 procent av Sveriges utsläpp till år 2020. Sverige ska bli först i världen med en komplett, strategisk och inspirerande klimatpolitik som integrerar miljö-, närings-, utrikes-, handels- och utvecklingspolitik. 
 
Detta kan Sverige göra genom att minska de inhemska utsläppen med 40 procent mellan 1990 och 2020. Addera klimatsmart svensk export som levererar 220 procent utsläppsminskningar fram till 2020. Därutöver bidrar Sverige till utvecklingsländernas klimatarbete. Dessa årliga investeringar motsvarar ytterligare 40 procents utsläppsminskningar.
 
För att uppnå detta skall Sveriges regering, kommuner och svenska företag inleda samarbete med sina motsvarigheter utomlands och stödja deras utveckling, inte minst i Kina och Indien. Det gör vi genom att bli världsledande på att utveckla, installera och investera i hållbara energilösningar.

Vi ska också bli bäst i världen på att exportera och importera dessa produkter och tjänster. Då kan vi minska våra egna och andras CO2-utsläpp. Sverige ska bli en global ledare i att lösa klimatproblemet, inte flytta problemen eller bidra till att de ökar runt om i världen. Då bidrar Sverige också till att snabbväxande ekonomier som Kina och Indien kan utvecklas till energismarta ekonomier. Det handlar alltså kort och gott om att exportera, importera, investera och konsumera mer klimatsmart.

Isbjörnspatrull och forskning

Klimatförändringarna drabbar Arktis fortare än väntat. Isbristen medför att flera hundra isbjörnar går in i samhällen längs kusten i ryska Arktis för att leta efter mat. WWF har därför bildat en isbjörnspatrull med ett lokalt nätverk runt omkring.

Arbetet går ut på att minska konflikten mellan människor och isbjörnar. När läget är akut kör patrullen ut björnarna från samhällena, men största delen av arbetet är förebyggande. Genom att lägga upp stora matdepåer av självdöda valrossar en bit utanför byarna kommer färre isbjörnar fram till husen för att leta efter matrester bland soporna. Patrullen samlar också in vetenskapliga data, besöker skolor och för diskussioner med de lokala myndigheterna. 

Krafftag mot illegal jakt

Den illegala jakten av isbjörn i denna del av Ryssland uppskattas till 100-150 isbjörnar per år, men sedan isbjörnspartullens tillkomst har denna tjuvjakt minskat kraftigt. Detta beror på att isbjörnspatrullen har stort inflytande på andra jägare längs kusten samt att polisen efter WWFs påtryckningar har börjat ta fast tjuvjägare och ställa dem inför rätta.  

Forskning på Svalbard

Detta projekt stöds finansiellt via WWFs Arktiskontor i Norge. Forskarna kommer från Norskt Polarinstitut och det finansiella stödet från WWF är ett komplement till deras vanliga forskningsanslag. WWFs stöd innebär bland annat att forskarna får mycket mer värdefull tid i fält och att fler radiosändare kan fästas på isbjörnar. Forskningen är bred, men huvuddragen är att kunna följa hur havsisen påverkar isbjörnarnas beteende samt deras hälsotillstånd.

Isbjörnen härskar på packisen

Isbjörnen lever i Arktis på packisen nära kuster och öar. De delar sinl livmiljö med ursprungsbefolkningen och djur som vikare, fjällräv, narval, vitval och miljoner av flyttfåglar. De är mycket goda simmar och dykare och kan simma upp till 50 km i det iskalla vattnet mellan packisen.

Deras enorma ramar fungerar som snöskor på snön och paddlar i vattnet. Isbjörnen har en otroligt varm päls och det tillsammans med ett 11 cm tjockt lager av fett, håller dem varma speciellt under vintern och simturerna.

Föder ungar i idet under vintern

Isbjörnen lever oftast ensam förutom när det är parningsdags. Honor parar sig första gången vid tre års ålder och får 1-3 ungar (som väger ca 600 g) åtta månader senare, runt nyår, mitt i vintern.

Isbjörnshonan spenderar vintern i idet och ger mjölk till ungarna och i mars/april, när ungarna är ca 3 månader, lämnar de idet tillsammans. Ungarna stannar hos sin mamma tills de är ca 2 år. Under den tiden lär hon ungarna hur de ska överleva i den arktiska miljön och snart kan de simma i det iskalla vattnet och åka rutschkana nerför snön. 

Äter bara kött

Isbjörnar jagar sälar i deras andningshål eller letar upp ungar som fötts i hålor i isen. Isbjörnarna jagar även storsäl intill kalvande glaciärer och ute på isen grönlandssäl och vitval. Isbjörnen klarar till och med av att dra upp en val på över ett ton på isen.  Isbjörnar som är strandade på land äter självdöda sälar och valar, samt fågelungar och ägg.

Släck för en ljusare framtid

Förra året blev det återigen nytt globalt rekord för världens största klimatmanifestation Earth Hour. Totalt deltog 135 länder och 5 000 städer i alla världsdelar. Enligt en Sifo-undersökning släckte varannan svensk ljuset under Earth Hour 2011. Nu är det snart dags igen. Lördagen den 31 mars 2012 kl 20.30 släcker vi för en ljusare framtid.

Earth Hour är en global klimatmanifestation som startade 2007 på initiativ av WWF i Australien. Idén är att människor över hela världen kan förenas i en enkel handling vid samma tid, anpassat efter deras tidszon. Under Earth Hour släcker människor över hela världen ljuset i sina hem under denna timme för att visa sitt klimatengagemang.

Syftet med Earth Hour är att skicka en politisk signal till makthavare om att ta klimatfrågan på allvar. Syftet är att uppmärksamma och skapa engagemang i frågan. Earth Hour är inte en energisparkampanj.

I samband med Earth Hour 2011 utsåg WWF även den stad i Sverige som lämnade in den mest heltäckande och inspirerande planen för att åtgärda klimatproblemen. Av de 30 städer som deltog i Earth Hour City Challenge vann Malmö priset. Nästa Earth Hour Capital utses 2013.

Miljörörelsens engagemang har hittills varit mycket viktigt för att lyfta klimatfrågan till världens ledare och sätta press på dem. Efter klimatfiaskot i Köpenhamn blir det än viktigare att fortsätta att sätta tryck på våra makthavare.

Läs mer på: www.wwf.se/earthhour