Mjuk, orange och hemlös!

På ön Borneo, som delas av Indonesien, Malaysia och Brunei finns det bara omkring 55 000 orangutanger kvar. Det beror till stor del på att två miljoner hektar regnskog har försvunnit årligen de senaste tio åren, vilket motsvarar nära 4 hektar i minuten eller ungefär 5,5 fotbollsplaner! En av de viktigaste orsakerna bakom avskogningen är den snabba expansionen av oljepalmsplantager.

Bli symbolisk förälder till en orangutang - skänk 100 kr i månaden

Som Orangutangfadder stödjer du månadsvis vårt arbete för att rädda orangutangen och bevara jordens mest artrika skogar. Du blir inte bara symbolisk förälder till en orangutang, du bidrar även till bevarande av andra hotade arter och naturvårdsprojekt. Just regelbundenheten i din gåva har därför stor betydelse och gör att vi kan få bättre framförhållning och sätta in våra insatser med större kraft. 

Som Orangutangfadder får du:

• En fin orangutangmjukis i plysch
• Orangutangrapporten (e-nyhetsbrev) 4 ggr/år med rapportering från fält om konkreta naturvårdsresultat.

Din månadsgåva gör skillnad!

 
© Emma Arvestål

Skövling, tjuvjakt och husdjurshandel

Borneos hjärta är ett 240 000 km2 stort område, vilket är ungefär lika stort som halva Sveriges. Det är en av världens mest unika platser i fråga om flora, fauna och naturmiljöer, där en stor andel av arterna bara finns på Borneo. Antalet trädarter på Borneo uppskattas till ca 4000 vilket gör ön till en av de mest artrika platserna på jorden med avseende på träd. I denna skog lever orangutanger, elefanter, leoparder, noshörningar och gibbonapor sida vid sida.

Men avverkningar och etableringar av plantager har gjort att nästan 80% av Malaysias och 50% Indonesiens ursprungliga skogar har försvunnit  de senaste decennierna. Huvudorsaken till avskogningen är som nämns ovan konverteringen av skogsmark till jordbruksmark för oljepalmsplantager och akaciaplantager för framställning av massa och papper. Globalt finns cirka 120 000-150 000 kvadratkilometer uppvuxna oljepalmsplantager där Malaysia och Indonesien står för ca 80-90 % av arealen. Palmolja återfinns i en rad konsumtionsvaror som margarin och matolja men också i glass, kex, choklad och kosmetika, tvättmedel och hudkräm.
  
Även illegal jakt och husdjurshandeln fortsätter, trots att det är olagligt döda orangutanger. Det sker också en handel med kroppsdelar, speciellt skallar. Mellan 1995-1999 importerade Taiwan 1000 orangutanger, som bl a används som husdjur, på samma sätt som vi har hundar och katter. Det anses ge en hög status. Av sex infångade orangutanger tror man att fem dör i samband med fångst och transport.

© Emma Arvestål

Utan skogen ökar jordens medeltemperatur

Skogsbränder är också ett stort problem. På ett år kan miljontals hektar skog försvinna och många orangutanger får sätta livet till.  

När skogen avverkas eller brinner upp släpps kolet ut i atmosfären. Tyvärr är avverkningen av världens skogar så stor att i stället för att hjälpa oss, bidrar den till att försämra klimatet. FNs klimatpanel IPCC beräknar att 1,6 miljarder ton kol frisattes årligen under 1990-talet enbart från avskogning i tropikerna. Detta motsvarar upp emot 20 % av de totala globala utsläppen.

Läs gärna mer om orangutangen här!

© Alain Compost / WWF-Canon

Sätta agendan och certifiera skogsbruket

På 1950-talet inleddes den storskaliga avverkningen av virke i delar av Asien, och så även på Borneo. Detta var starten på en förödande utveckling. I dag återstår endast 25% av låglandsregnskogen och 50% av skogen i högre lägen över havet. Denna förstörelse av regnskog uppmärksammades av naturvårdsorganisationer, däribland WWF, och man har kämpat hårt tillsammans under en lång period för att införa ett mer ansvarsfullt skogbrukande.

Det finns ljuspunkter - i februari 2007 ingick Indonesien, Malaysia och Brunei en historisk överenskommelse i den sk Borneo-deklarationen, vilken kallas The Heart of Borneo, då man beslutade att 220 000 kvadratkilometer regnskog i Borneos inre skall skyddas för framtiden.

Men trots det är regnskogen på Borneo i farozonen när nya planer utarbetas för vägar och plantager. Därför måste WWF hålla bevarandet av regnskogen och alla dess arter högt på dagordningen!

Världsnaturfonden arbetar med beprövade metoder som att skapa nationalparker för att skydda skogarnas arter, men också med nyskapande insatser för att sätta ett ekonomiskt värde på regnskogen utan att hugga ned den. Olika företag äger eller har tillgång till de flesta av de 22 miljonerna hektar orörd skog, vilket gör att WWF för en hård kamp för att försöka bevara området och skydda det mot ohållbar kommersiell användning. WWF vill också skapa förutsättningar för ett hållbart uttag av naturresurser, till exempel genom FSC-certifiering.

Läs gärna mer om WWFs arbete för att rädda regnskogen här!

© naturepl.com / Anup Shah / WWF-Canon

© Emma Arvestål

Skogsman som lever i trädtopparna

Det finns två arter av orangutanger, en som lever på Sumatra (Pongo abelii) som är akut utrotningshotad med ca 7 300 individer kvar och en som lever på Borneo (Pongo pygmaeus) som är utrotningshotad med ca 55 000 individer kvar. De skiljer sig inte så mycket åt men Sumatraarten har längre hår och är i stort sett helt trädlevande jämfört med Borneoarten som också kan tillbringa tid på marken.

Orangutanger är oftast snälla och fredliga djur och spenderar den mesta tiden uppe bland trädtopparna i regnskogen. De är de största trädlevande däggdjuren och orangutang betyder skogsman (Orang=man, Hutan=skog på indonesiska). De kan stå upprätt på marken, men när de går, går de på alla fyra.

Ungarna stannar hos mamman till 6-7 års ålder men som vuxna spenderar orangutanger mest tid ensamma. Även om ungar leker tillsammans har inte deras mammor någon kontakt med varandra. Honor stannar nära sina mammors hemområde medan hanarna förflyttar sig långa distanser.

Orangutanger lever i ca 35-50 år. De får ungar vart 8:e år, vilket är den långsammaste reproduktionstakten av alla människoapor. Honor blir könsmogna från 9-12 års ålder och hanarna från 9-15 år. Vid könsmognaden får båda könen skägg och på hanarna växer också oftast kinderna, som kan bli enorma. En vuxen orangutanghona kan väga 50 kg medan en hane kan väga ända upp till 100 kg. Det gör att hanarna oftast sover på marken (Borneoarten) på grund av sin tyngd medan honorna och ungarna sover uppe bland träden. Orangutangerna sover i bon som de ofta bygger nya varje kväll, de kan också bygga bon under dagen som de sover eller leker i. Orangutangerna äter helst frukt, färska blad, bark och blommor men även honung, insekter (myror, termiter och syrsor) och ibland till och med kött och ägg. Läs gärna mer om orangutangen här!

© Emma Arvestål

Ge bort ett fadderskap

Som givare av ett fadderskap bidrar du varje månad till Världsnaturfondens viktiga arbete. För mottagaren av gåvan blir det en uppskattad present som räcker länge!

Förutom ett mjukdjur och ett gåvobevis (som du själv får överlämna) så får man som fadder regelbunden information om WWFs arbete samt rapportering från WWFs fältarbete inom det område du har valt att stödja.

Vill du ge bort ett fadderskap? Klicka här!

© naturepl.com / Anup Shah / WWF-Canon