Vattenkrisen hot mot svenska företag

2015-08-31

I flera delar av världen råder vattenkris. Samtidigt beräknas efterfrågan på vatten öka kraftig och inom tillverkningsindustrin spås en ökning med 400 procent till 2050. En ny rapport från Världsnaturfonden WWF kartlägger vattenrisker kopplade till sex av Sveriges största industrier med verksamhet utomlands och viktiga vattenintensiva råvaror som stål och bomull. Ansvarsfulla och medvetna företag kan vända riskerna till strategisk fördel, menar WWF.

 

– Vattenrisker kan handla om brist på vatten eller dålig vattenkvalité som kan stoppa produktionen eller tvinga företag att flytta. Konsumenter kan bojkotta de som inte tar ansvar. Men företag som tar ansvar kan vända det till strategisk fördel och utveckla nya affärsmöjligheter, säger Daniel Robertson, chef för WWFs företagssamarbeten på WWF.

Enligt World Economic Forum rankas vatten som en av vår tids största risker. Idag saknar 748 miljoner människor tillgång till rent dricksvatten – och inom tio år förväntas 2/3 av jordens befolkning att bo i vattenstressade områden. En ökande vattenbrist kombination med växande efterfrågan på vatten kan få stor påverkan på den privata sektorn.

I WWFs rapport ”No Water – No Business” undersöks vattenrisker kopplade till sex svenska vattenintensiva industrier med verksamhet utomlands – fem i tillverkningssektorn och den sjätte i modeindustrin*. Tillsammans utgör de drygt 50 procent av svenska bolags totala omsättning utomlands. Resultaten visar att en betydande del av svenskt näringsliv har koppling till länder och platser med höga vattenrisker. Ett land som sticker ut i rapporten – och där en stor del av Sveriges bolag har verksamhet – är Kina med mycket höga vattenrisker.

 

Rapporten undersöker även vattenrisker kopplade till råvarorna stål, bomull och sällsynta jordartsmetaller - och riskerna bedöms vara mycket höga. Både stål, som används till alltifrån bilar till verktyg, och jordartsmetaller som används i tekniska komponenter som mobiltelefoner, datorer och batterier och med en efterfrågan som kraftigt ökar, utvinns framför allt i Kina. För bomull, där enbart en t-shirt kräver nära 3000 liter vatten att producera, utgör länder som Kina och Indien stora producenter med hög risk.

-  Exemplen med råvaror visar att det inte räcker för bolag att bara titta i sin egen verksamhet utan vattenrisker kan vara spridda i hela värdekedjan och därför vara svåra att upptäcka. Att få koll på vattenriskerna i sitt eget företag är en bra början, men för att få en hållbar förändring på sikt måste aktörer från näringsliv, politik och organisationer jobba tillsammans. Alla delar ju samma vatten, säger Charlotta Järnmark, vattenexpert på WWF.

I rapporten ges också rekommendationer för hur företag bör jobba för att förstå och hantera sina vattenrisker.

 

Viktiga resultat

  • Fem av sex branscher har en av sina fem största marknader i ett land med höga vattenrisker. Det tyder på att vattenrisker är vanliga och att de bör hanteras av den privata sektorn.
  • Endast en industri ansågs ha låg till medelhög risk. Resten varierade från medel till höga risker.
  • Ett land som sticker ut i rapporten som en marknad med höga vattenrisker är Kina. Andra viktiga länder för svenskt näringslivs försäljning och produktion finns i Västeuropa, Nordamerika och Östasien, där vattenriskerna är medelhöga till höga.
  • De tre exemplen på insatsvaror, alla vanliga för de sex industrierna; stål, bomull och sällsynta jordartsmetaller, ansågs ha höga vattenrisker. Det innebär att företag behöver se utanför sin direkta verksamhet för att förstå och hantera sina vattenrisker.

 

Så här kan vattenrisker slå mot företag

Fysiska risker. I områden med begränsad eller varierande vattentillgång kan leverantörer uppleva produktionsstopp eller höjda vattenpriser som leder till ökade kostnader för svenska företag. Om konkurrensen med lokalbefolkningen om vattenresurserna är stor kan det också leda till social oro. I längden kan det leda till skärpta lagar och regler.

Regleringsmässiga risker. Det kan innebära skärpta krav på hur mycket vatten som får tas ut eller höjda krav på renare utsläpp. Ytterligare regleringar innebär ökade kostnader för företag.

Varumärkesrisker. Om ett företag inte tar sitt sociala ansvar och förvärrar vattensituationen i ett utsatt område genom stora vattenuttag eller nedsmutsning av vattnet finns det risk för att varumärket påverkas negativt. Det gäller både lokalt i den omgivning som företaget är beroende av för sin produktion och globalt hos kunderna.

 

Om rapporten

”No Water - No Business” kartlägger vattenrisker i sex vattenintensiva industrier med verksamhet utomlands, en är modebranschen och fem är inom tillverkning; motorfordon, maskiner, elektroniska produkter, basmetaller och metallvaror. Branscherna valdes då de är några av Sveriges största industrier (tillsammans utgör de mer än 50% av svenska företags totala omsättning utomlands), de är vattenberoende och i linje med WWFs prioriteringar. Industriernas fem viktigaste marknader analyserades mot WWFs vattenriskfilter, ett verktyg utvecklat av WWF och finansinstitutet DEG för att definiera vattenrisker. Tre vanliga insatsvaror för de undersökta industrierna analyserades också; stål, bomull och sällsynta jordartsmetaller.

 

Ladda ner rapporten

   

För mer information, kontakta:

Daniel Robertsson, chef för WWFs företagssamarbeten: daniel.robertsson@wwf.se,
+46-725110353
Charlotta Järnmark, sötvattenexpert: charlotta.jarnmark@wwf.se, +46-722369102

Erika Reje, presskontakt: erika.reje@wwf.se, +46-765454000

Senast uppdaterad 2015-09-03

 

 

Rapporten:
No Water - No Business

Vattenguide för företag

WWFs Vattenguide med råd för hur svenska företag kan förstå och hantera sina vattenrisker. 

Ladda ner Vattenguiden

Pressbilder

Vattendroppe. Foto: Global Waming Images / WWF
Vattendroppe. Foto: Global Waming Images / WWF

Ladda ner bilden högupplöst

 

Torka. Foto: Jurgen Freund / WWF
Nästan 70% av jordens färskvatten används till jordbruk. Foto: Jurgen Freund / WWF

Ladda ner bilden högupplöst 

 

Förorenat vatten i Pakistan. Foto: Mauri Rautkari / WWF
Förorenat vatten i Pakistan. Foto: Mauri Rautkari / WWF

Ladda ner bilden högupplöst