(c) WWF / Fritz PÖLKING

Därför måste forskningsfinansiärer satsa mer på kunskapsöversikter

2011-02-17 (publicerad i MiljöAktuellt) 

"Forskningen inom naturvård växer och det saknas fördjupad, men ändå lättillgänglig information", skriver artikelförfattarna och efterlyser ett system som gör de senaste forskningsrönen tillgängliga.


Inom naturvård och markanvändning finns en omfattande forskning som snabbt växer, inom Sverige och utomlands. Området har ökat starkt i betydelse i samhället – alltfler arbetar med anknytning till naturmiljö och naturvård inom t ex utbildning, statlig och kommunal förvaltning.

Under senare år har det gjorts flera satsningar på att popularisera forskningen för allmänheten. Det är bra och nödvändigt. Men vi vill framhålla en viktig pusselbit som saknas i kunskapsöverföringen. Många människor som arbetar professionellt inom området saknar fördjupad, men ändå lättillgänglig information inom de fält de arbetar.

Det gäller personer på departement, jordbruksverket, skogsstyrelsen, den nya havsmyndigheten och andra statliga verk, länsstyrelser, kommuner, vattenvårdsorganisationer, markägarorganisationer, gymnasier, högskolor och ideella organisationer. Ofta har de anställda en pressad arbetssituation, men är beroende av forskning och samlad, djuplodande kunskap. Inte ens personer med forskarutbildning har idag möjlighet att följa vad som händer inom forskningen.

De flesta forskare är starkt specialiserade och för meriteringen beroende av specifika projekt. De skriver nästan alltid på engelska, förutom korta svenska sammanfattningar till finansiärer. De engelska rapporterna läses i regel av mycket få personer. Så kallad ”open access” innebär att rapporterna blir lättare att få tag på via Internet, men det blir en djungel att tränga igenom, för den som inte är insatt men nyfiken på ett aktuellt ämne.

En trend i vetenskapliga tidskrifter är s k meta-analyser och systematiska kunskapsöversikter, där forskare sammanställer många studier i ett ämne för att se om generella slutsatser kan dras. Dessa analyser är värdefulla, men de saknas ännu för många ämnen och görs på internationell nivå, utan anpassning till nationella förhållanden. Skillnader mellan nationer är fortfarande ofta stora.

Vi föreslår att någon, eller flera svenska forskningsfinansiärer inom miljöområdet avsätter resurser för kunskapsöversikter skrivna på svenska, av forskare med stor kunskap och starkt intresse. Om medel avsätts, så är vi övertygade om att en hel del forskare vill arbeta med kunskapsöversikter.

Det publiceras kunskapsöversikter inom miljö-området, men de är ofta översiktliga och saknar djup. Vi föreslår att finansiärer skapar former för att kontinuerligt undersöka specifika behov av kunskapsöversikter. När behov står klart och prioriterats, utlyses pengar för kunskapsöversikterna och intresserade forskare kan söka medel. I regel måste forskaren få lön för minst ett år för att kunna skriva en djupare rapport. Medel ges förstås bara till forskare med goda meriter.

Kunskapsöversikterna publiceras på svenska med utförlig sammanfattning (även av del-avsnitt). De kan göras attraktiva, med t ex färgbilder, men måste redovisa den omfattande litteraturen (referenser) så att påståenden och slutsatser tydligt beläggs. Ett hinder är att det saknas en tidskrift för sådana kunskapsöversikter. Vi föreslår att rapporterna inte publiceras av finansiärer eller myndigheter, utan i oberoende svenskspråkig tidskrift med ”peer review” (expert-granskning av manuskript). Svenskspråkig tidskrift är inte en tillbakagång i en internationell tid – istället tillgodoses behov av kompetensutveckling, även för en intresserad allmänhet. Internationell kunskap sätts in i ett nationellt sammanhang och blir mer tillgänglig.

De som skall använda kunskapen kan delta i planeringen och i ”peer review”, för att kunskapsöversikten skall knytas till praktik och miljömål på bästa sätt. I nästa steg är ett bra system för distribuering av kunskapsöversikterna viktigt – de måste direkt nå de personer som arbetar inom ett visst ämnesområde.

Att lita till konferenser inom ett ämne, där ingen gjort en sådan kunskapsöversikt som vi förespråkar, har nackdelen att olika föreläsare har olika genomslag, även medialt – och just de eller den behöver inte ha ”prickat rätt” i sina slutsatser. Konferenser inom miljöområdet kan lämpligen baseras på det system med kunskapsöversikter som föreslås här.

Forskare som skrivit kunskapsöversikter vet att slutsatserna ofta blir annorlunda än de från början antagit eller trott, då de får tid att sätta sig in i och fundera över andras resultat. I media läser vi ofta om forskningsresultat som motsäger varandra; endast genom att väga samman en stor kunskapsmängd i en noggrann syntes kan vi bli klokare.

Avsaknaden i Sverige av det system som beskrivs ovan kan förvåna, men beror delvis på meriteringssystemet för forskare, ointresse från forskare och från forskningsfinansiärer, som gärna vill se stora projekt med nya begrepp, som ligger i tiden. Vi hoppas att i framtiden få se ett system med fördjupade men lättillgängliga kunskapsöversikter på svenska, baserade på den rika internationella forskningen.


Frank Götmark

Professor i ekologisk zoologi och naturvårdsbiologi, Göteborgs Universitet


Gunilla Almered Olsson

Professor i humanekologi och miljövetenskap, Göteborgs Universitet


Linda Hedlund

LRF Skogsägarna, Fil dr


Lennart Henriksson

fd WWF, nu konsult, Fil dr


Peter Lindberg

Forskare, Naturskyddsföreningen, Fil dr


Anna Stenström

Naturvårdshandläggare, Länsstyrelsen Västra Götaland, Fil dr


Johan Wallander

Miljömålsansvarig, Jordbruksverket, Fil dr

 

 

Senast uppdaterad 2011-06-07

 

 

Presskontakt WWF

Kontakta WWFs pressteam!

Pressnummer: 08 - 546 575 00
E-post: press@wwf.se