Foto: Ola Jennersten

Betande kor får hagarna att blomma

2013-06-12 (Publicerad bland annat i Dala-Demokraten och Dalarnas Tidningar)

Det måste till ett bredare engagemang för svensk natur och en av dess absoluta pärlor – naturbetesmarkerna – den svenska hagen. En ny rapport från Världsnaturfonden WWF innehåller rekommendationer om ett ökat engagemang från ett flertal samhällsaktörer med det tydliga målet att vi ska få behålla Evert Taubes sommarhage.


Betesmarkerna är för många sinnebilden av den svenska landsbygden, ett mosaikartat landskap med stenmurar, rösen, gärdesgårdar och framför allt betande kor. Idag finns närmare 400 000 hektar i Sverige vilket motsvarar nästan 600 000 fotbollsplaner. Det kan tyckas vara en ansenlig areal men jämfört med de närmare 2 miljoner hektar som fanns för över hundra år sedan är minskningen omfattande.


Betesmarkerna är viktiga ur flera aspekter och har en mycket hög biologisk mångfald. Tack vare det bidrar de med för människan livsviktiga ekosystemtjänster som till exempel pollinering, då den rika floran ger föda åt pollinerande insekter.


En förutsättning för artrikedomen är betande djur – särskilt kor – som skapar förutsättningar för att solälskande örter, blommor och insekter ska trivas. Men just kor är något som blir allt ovanligare i det svenska landskapet och vi närmar oss en nivå som är kritisk för upprätthållandet av ett öppet landskap.


En orsak till den utveckling vi ser idag kan tillskrivas lantbrukarnas försämrade lönsamhet. Konsekvenserna riskerar att påverka oss alla. WWF har identifierat tre nyckelfaktorer för ett fortsatt användande av naturbetesmarker:


• En livskraftig svensk lantbrukarkår där betesinriktad djurproduktion ingår som en naturlig komponent


• Långsiktiga och stabila miljöstöd


• En marknad som efterfrågar naturbeteskött och gör markerna till en värdefull resurs för lantbruksföretagen


Dagligvaruhandeln har också stor betydelse för att lyfta produkten som kommer från naturbetesmarkerna och synliggöra den genom att till exempel märka den med Svenskt Sigills märkning för naturbeteskött.


Det är dags att flera aktörer i samhället agerar för att se till att naturbetesmarkerna fortsätter att användas. En nyligen publicerad licentiatavhandling från SLU visar att det är möjligt att skapa en ekonomiskt hållbar produktion. Samtidigt måste regeringen se till att hålla budget för miljöstöden på samma nivå som föregående period i det nya landsbygdsprogrammet 2014-2020. Då finns möjligheten att vi även i framtiden får njuta av surrande insekter och sjungande fåglar i marker som brukas.


Vi måste minska vår konsumtion av kött, men samtidigt gäller det att välja rätt. Kött från djur som betat svenska naturbetesmarker har ett mervärde genom den biologiska mångfald djuren skapar och att de håller landskapet öppet. Alla borde försöka ta sig ut och uppleva dessa marker.

 

Peter Westman, naturvårdschef WWF
Carl-Erik Ehrenkrona, sakkunnig jordbruksfrågor WWF

 

Senast uppdaterad 2013-10-16

Presskontakt WWF

Kontakta WWFs pressteam!

Pressnummer: 08 - 546 575 00
E-post: press@wwf.se