WWF

Bergsgorillan  är hotad

Bergsgorillorna i Bwindi — ett viktigt projekt

Bergsgorillan är en av människans närmaste släktingar och den största levande människoapan. Den lever i ett litet område med lummiga skogar i länderna Rwanda, Republiken Kongo och Uganda. Gorillan symboliseras ofta som farlig i filmer och böcker, men i verkligheten är gorillan inte alls en grym varelse, den är ett försiktigt och tillbakadraget djur. Gorillan lever ett fredligt familjeliv i skogen och undviker helst varje konflikt med människor.

Lever med familjen

Gorillorna lever i familjegrupper som håller ihop under många år, gruppen består av cirka 10 individer och varje grupp har ett område som är mellan 5-30 kvm² stort. Flera gruppers utbredningsområde kan överlappa varandra. Eftersom de till största delen är fredliga djur försvarar de inte sina områden. De försöker istället att undvika varandra. Varje grupp består av en vuxen hane och ett antal honor och deras ungar. Hanen har en silverfärgad rygg, därav smeknamnet silverrygg.

Bergsgorillor är stora och kraftiga djur. En "silverrygg" kan väga 180 kilo och bli 180 cm lång. Honorna är mindre, de blir bara omkring 150 cm långa och kan väga upp till 90 kilo. Bergsgorillorna är vegetarianer och äter bara växter. De behöver gott om tid för att äta och smälta maten, så de förflyttar sig bara någon kilometer på en dag och de vilar ofta. Ungen lämnar mamman vid tre års ålder

Honorna får sina första ungar i tioårsåldern och hon föder dem under alla årstider. Hanarna blir könsmogna lite senare. En nyfödd gorilla väger omkring två kilo, den kryper när den är nio veckor och går på två ben först när den är mellan tio och tolv månader. Ungen lämnar sin mamma när den är bortåt tre år gammal.

Tjuvjägare fortfarande ett problem

Trots att det är olagligt dödar man bergsgorillor för att sälja delar av dem som souvenirer. Stammen på ca 720 djur, förlorar årligen några individer pga illegal jakt eller fångst. Trots att all handel med gorillor är olaglig kan turister fortfarande köpa gorilladelar som gjorts om till smycken och andra souvenirer.

Ett annat hot är den kommersiella handeln med "bush-meat" eller apkött. I takt med att skogsbolagen bryter vägar in i regnskogen blir aporna (låglandsgorillor, schimpanser, bergsgorillor m.fl.) lätta byten för en oetisk och grym jakt. Det som förr tog tjuvjägarna flera veckor sker nu på några dagar eller timmar. Skogsbolagen fraktar byten i utbyte mot kött eller pengar. Stora djur som bergsgorillor slaktas ofta på plats, det är vanligt att man röker köttet som man sedan säljer i städerna. Det händer också att gorillor faller offer i fällor och snaror menade för andra djur i skogen, t ex antiloper. Det finns inga siffror på hur många gorillor som dödas årligen pga sitt kött.

Det är dock inte bara tjuvjakten och illegal handel med levande djur som hotar bergsgorillan. Det instabila politiska läget i regionen är ett kanske ännu större hot. Det tidigare inbördeskriget i Rwanda har fört med sig att nationalparksmyndigheterna där har mycket svårt att jobba effektivt. I Republiken Kongo är flyktinglägren ett stort problem då de har placerats alldeles utanför, och i ett fall t.o.m. inne i Virungaparken. Flyktingarnas desperata situation, exempelvis behovet av brännved för värme och matlagning, gör att svår skogsskövling har drabbat Virungaparken. Minering inne i Vulkanparken i Rwanda är ett annat hot mot gorillorna som kriget åstadkommit.

De säkraste bergsgorillorna är idag de som lever i Ugandas Bwindi nationalpark. Ungefär hälften av alla bergsgorillor finns där. I Uganda är det politiska läget numera förhållandevis stabilt och gorillorna har ett högt erkänt värde för nationalparksmyndigheten (de drar in mycket stora inkomster från turister) och nationen.
 

Skygga djur

Den största orsaken till att gorillastammen minskar är att de förlorar mer och mer av sina skogar. När fler och fler människor behöver utrymme huggs regnskogen ner. I Rwanda ökar befolkningen mycket snabbt. Folk behöver träd och bambu för att bygga sina bostäder. De behöver också mark för att få betesmarker och mark att odla på. Gorillorna är mycket skygga och blir lätt störda och eftersom allt fler människor med boskap kommer högre upp i bergen minskar också utrymmet där gorillorna kan vandra och skaffa sig föda. Utan skyddade områden så som nationalparker skulle gorillorna inte längre ha någon skog att bo i.

Idag finns bergsgorillor i två områden, Virungaområdet på gränsen mellan Republiken Kongo (Parc national de Virunga), Rwanda (Parc national de Volcan) och Uganda (Mgahinga national park) samt i Bwindi Impenetrable National Park i Uganda. Områdena har ca 380 respektive 340 bergsgorillor var. Virungaparken är Afrikas äldsta nationalpark och också kontinentens första världsarvsplats.