Mänsklig påverkan

I stort sett alla klimatforskare är eniga om att den accelererande klimatförändring vi ser i dag kommer från mänskliga aktiviteter. Vi saknar heltäckande kunskaper om klimatsystemet, men den förstärkta växthuseffekten och den globala uppvärmningen är ett faktum. Våra utsläpp rubbar naturens balans idag, och ännu mer i framtiden.
 

Nu ser vi effekterna av det vi gjorde på 1900-talet

Den temperaturökning vi ser idag är resultatet av de utsläpp som skett historiskt. Vi har hittills bara sett en del av den uppvärmning som den förstärkta växthuseffekten under 1900-talet kommer orsaka. Sedan industrialismens början har mängden koldioxid i atmosfären ökat markant – från knappt 280 ppm (parts per million) till 400 ppm. Den största delen av ökningen daterar till tiden efter andra världskriget.
 

 

Haven buffrar värme – tills gränsen nås

Men inte ens med ett tvärstopp av koldioxidutsläpp skulle vi helt undvika en viss fortsatt klimatförändring. Växthusgaser ackumuleras nämligen i atmosfären och det finns en inbyggd tröghet i klimatsystemet genom att världshaven fungerar som en buffert. Haven absorberar mycket värme innan det märks tydligt och de har de senaste 40 åren buffrat den stora majoriteten av den globala uppvärmningen som vi orsakar. Men förr eller senare blir haven så varma och fulla av koldioxid att de avger mer än de tar upp. Temperaturökningen i luften ökar då mycket snabbare än idag. Varmare och surare hav är skadliga för fisk, korallrev och marina ekosystem.

 

 

Koldioxid största boven

Förbränning av fossila bränslen (kol, olja och naturgas), jordbruk och skogsskövling leder till ökade halter växthusgaser. De ökade halterna hinner inte tas upp av växtligheten utan hamnar utanför det naturliga kretsloppet. Koldioxid ligger i dag bakom cirka 60 procent av den totala förstärkningseffekten och metangas står för ungefär 30 procent. Då är det intressant att notera att cirka 80 procent av världens energiförbrukning kommer från fossila bränslen, som ligger bakom majoriteten av utsläppen av koldioxid. De utvinningsbara reserver vi har av fossil kol, olja och gas är åtminstonne sex gånger större än de koldioxidutsläpp vi har råd med framöver, för att klara att hålla oss till 1,5 grads global uppvärmning. Vi lämnade inte stenåldern för att stenarna tog slut, och vi måste lämna fossilenergiåldern långt, långt innan de fossila reserverna och resurserna är slut – senast år 2050 globalt. Men detta kommer att ta tid och behöver genomsyra all vår samhällsplanering och alla investeringsbeslut som vi tar i dag. FNs klimatforskning visar även tydligt att vi inte bara behöver nå nollutsläpp globalt detta sekel utan även åstadkomma negativa utsläpp – att växthusgaser tas bort från atmosfären – på ett hållbart sätt framöver för att nå de klimatmål världen har enats om.

 

Rika länder bakom mesta koldioxidutsläppen

Den rika delen av världen ligger bakom de mesta av utsläppen som påverkar vårt klimat. G8-länderna (USA, Storbritannien, Kanada, Frankrike, Tyskland, Italien, Japan och Ryssland) orsakade tidigare nästan hälften av de globala koldioxidutsläppen och står fortfarande för mycket stora utsläpp per person. Kina har under de senaste tjugo åren gått från att ha relativt låga utsläpp till att bli världens största utsläppare av växthusgaser per år.


 

 


Kolkraften – klimatets enskilt största fiende

Kolkraft står för 40 procent av den globala elproduktionen men är skyldig till 70 procent av alla utsläpp från elproduktion. Det är den energikälla som har högst utsläppsintensitet och den borde stoppas snarast möjligt här i Sverige, i EU och övriga världen.

 

Kärnkraft och fossila bränslen inte del av lösningen

Alla fossila bränslen och kärnkraft är ohållbara energikällor. En del länder och företag ser tyvärr kärnkraft och gaskraft som centrala för att sänka utsläppen och ersätta andra fossila bränslen. Det är att flytta på problemet. Kärnkraften kantas av dålig ekonomi, massiva investeringar, extremt långa ledtider, miljöförstöring, olycksrisker och risk för vapenspridning.
 
För gaskraft är utsläppen mycket höga jämfört med förnybar elproduktion. När det gäller så kallad okonventionell gas så kan skiffergas till och med vara sämre än kolkraft för klimatet om inget görs åt de stora metanläckage som finns. I USA som har satsat stort på skiffergasen är metanläckagen från naturgas idag så stora att dessa läckage motsvarar tre gånger alla Sveriges årliga växthusgasutsläpp. Skiffergas kräver dessutom extremt mycket vatten i produktionen.

 

Den förnybara elproduktionen växer – men för långsamt

Idag ser vi en global och historiskt unik trend: Nyinvesteringar i kraftproduktion går i större utsträckning till förnybar elproduktion än till kol, olja, gas och kärnkraft tillsammans. Det är positivt men förändringen måste gå snabbare för att vi ska klara det globala klimatmålet och sikta på max 1,5 grads global uppvärmning. Världen har helt enkelt inte längre råd att investera i ny kol- och gaskraft.

 

Industrierna viktiga i omställningen

Industrin står för en tredjedel av de globala växthusgasutsläppen, främst genom den fossila kol, olja och gas som används till att driva industrins produktionsprocesser. Tillverkning av metaller som stål, kemiska produkter, trävaror, livsmedel, textilier, transportmedel, maskiner, elektronik, gummi och plast kräver energi som tyvärr domineras av fossila resurser globalt. Det är av högsta vikt för klimatet att industrierna effektiviseras markant och att nya fossilenergifria tillverkningsprocesser  testas ochanvänds  både här i Sverige och i övriga världen. När vi konsumenter handlar tillverkade produkter så innebär det även att vi bidrar till utsläpp, så vi bör noga överväga vad vi tycker är nödvändigt att köpa. När vi handlar eller upphandlar på jobbet är det viktigt att ställa klimatkrav så att vi väljer de bästa och de bäst tillverkade produkterna.      

 

Transporterna och oljan

Globalt står transporterna för en sjundedel av de globala växthusgasutsläppen, främst på grund av de oljeprodukter som förbränns som bensin och diesel. Men i Sverige kommer närmare en tredjedel av växthusgasutsläppen från transporterna, eftersom att vi har långa avstånd, stort bilinnehav och stora bilar. WWF arbetar för att vi snabbt ska ställa om till mer transportsnåla samhällen där vi reser mindre och på klimatsmarta sätt.  WWF vill också att godstransporter ska ske på tåg i kombination med lastbilstrafik som går på hållbara, förnybara drivmedel.

Läs mer om hållbara transporter här. 

 

 


 

Så påverkar skogs- och jordbruket

Skogs- och jordbruket står för 25 procent av våra utsläpp av växthusgaser – främst på grund av vår stora köttkonsumtion. Så här hänger det ihop:
 
• Världens skogar minskar växthuseffekten genom att de binder en stor mängd koldioxid via fotosyntesen. När skogen avverkas kan den inte längre ta upp koldioxid samtidigt som allt kol den lagrat släpps ut på nytt.

• En av de stora drivkrafterna till avskogning är det växande behovet av betesmark och odlingsmark för djurfoder. I Europa importeras idag 97 procent av all soja som går till djurfoder. Det mesta hämtas från Argentina och Brasilien, som har stora avskogningsproblem.
 
• Jordbrukets största utsläppskälla är den metangas boskapen släpper ut genom sin matsmältning.

 
 

 

Sammafattning av problemet: Butiken, Bilen, Bostaden, Biffen och Börsen

För att vara tydliga brukar Världsnaturfonden WWF prata om att utsläppen kommer från konsumtionen av fem B: Butiken, Bilen, Biffen, Bostaden och Börsen. Butiken står för konsumtion. En stor och växande del av människans klimatpåverkan kommer från vår konsumtion av nya prylar som kläder, skor, möbler och teknikprodukter. Bilen står för våra transporter. Biffen för skogs- och jordbruksutsläppen, vars primära utsläpp kan kopplas till köttproduktion. I Bostaden konsumerar vi både mycket energi och produkter från utsläppsintensiv industri. Börsen symboliserar hur våra pengar förvaltas av bland annat försäkringsbolag, banker och pensionsfonder, med alltför stor del i fossila kol-, olje- och gasbolag. Detta trots att mer hållbara alternativ finns idag som även är attraktiva ekonomiskt. 

 

 

Läs mer om konsekvenserna av klimatförändringarna  »


 

 

Miljöhjälte - Heidi Andersson

Förutom att ha vunnit 11 VM-guld är Heidi Andersson även en riktig miljöhjälte. Hon och hennes familj siktar på att bli fossilfria till år 2025. Gör som Heidi och greppa motståndet. Tillsammans kan vi förändra världen!

Senast uppdaterad 2017-03-08

 

Klimatförändringarna

Läs om klimatförändringarna, människans påverkan och vilka lösningar WWF tror på.

 

Vad händer med klimatet?

Människans påverkan

Konsekvenser

Lösningar

WWFs klimatmål

Utsläpp av växthusgaser

Den största delen av dagens utsläpp av växthusgaser kommer från industrin, byggnader, transporter och den el- och värmeproduktion som sker för att förse dessa med energi.

 

 

       Fossila bränslen orsakar tre fjärdelar av de totala växthusgasutsläppen.

 

       En fjärdel av utsläppen orsakas av avskogning, jordbruk och djurhållning.

 

Källa: IPCC, 2014

Konsumtion här - utsläpp där

Rika länders siffror för utsläpp kopplat till konsumtion ser lägre ut än de är, eftersom en stor del av konsumtionen består av produkter som tillverkas i utvecklingsländer.

Oljesand, Alberta, Kanada -  den största fyndigheten av sitt slag i världen och produktionen är den största enskilda källan till Kanadas utsläpp av växthusgaser.

 

WWFs Köttguide

Fiskguiden 2015

 

Köttguiden i PDF-format

Köttguiden - sammanfattning 

 

Köttguiden som app

Köttguiden  finns även som mobilapp för Android och iPhone.

Ladda ner Köttguidens app